Myanmar

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/myanmar/

Det buddistiska Myanmar (tidigare Burma) i Sydöstasien blev självständigt från kolonialmakten Storbritannien 1948 efter ett befrielsekrig. Landet var då ett av de mest utvecklade i Asien. En nedgång började 1962 när militären tog makten. Juntan härskade oinskränkt till 2010, då en demokratisering inleddes. Myanmars mest kända medborgare är Aung San Suu Kyi, som tilldelades Nobels fredspris 1991 för sin fredliga kamp för demokrati. Hon och hennes parti NLD sitter idag i regeringsställning. Efter en militäroffensiv mot folkgruppen rohingyer i Rakhine 2017 har Suu Kyis anseende dalat.

Geografi och klimat

Myanmar (tidigare Burma) ligger i Sydöstasien med kust mot Bengaliska viken och Indiska oceanen. Centralslätten kring floderna Irrawaddy (Ayeyarwady) och Sittang (Sittaung) är helt omgärdad av en hästskoliknande kedja av berg och högplatåer som avgränsar landet från Bangladesh och Indien i nordväst samt Kina, Laos och Thailand i öst.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
678 000 km2 (2020)
Tid
svensk +5,5 timmar
Angränsande land/länder
Bangladesh, Indien, Kina, Laos, Thailand
Huvudstad med antal invånare
Naypyidaw 1 160 000 (folkräkning 2014)
Övriga större städer
Rangoon (Yangon) 5 210 000, Mandalay 1 230 000, Pegu (Bago) 490 000, Hpa-an 420 000 (folkräkning 2014)
Högsta berg
Hkakabo Razi (5 881 m ö h)
Viktiga floder
Irrawaddy (Ayeyarwady), Chindwin, Sittang (Sittaung), Salween (Thanlwin)
Största sjö
Indawgyi Lake
Medelnederbörd/månad
Rangoon 582 mm (juli), 3 mm (dec–jan)
Medeltemperatur/dygn
Rangoon 36 °C (mars–april), 18 °C (jan)

Källor

Befolkning och språk

Drygt två tredjedelar av Myanmars invånare räknas till majoritetsfolket burmeser. Omkring 30 procent av befolkningen tillhör cirka 100 officiellt erkända nationella minoriteter. I delstaten Rakhine finns den muslimska minoriteten rohingya, som sedan 1960-talet förföljts av regimen, som ser dem som ett utländskt folk som därför inte får medborgarskap.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
burmeser 68 %, shan 9 %, karen (kayin) 7 %, arakaneser (rakhine) 4 %, mon 2 %, kineser, indier m fl 10 %
Antal invånare
54 045 420 (2019)
Antal invånare per kvadratkilometer
82 (2018)
Andel invånare i städerna
30,3 procent (2017)
Nativitet/födelsetal
17,8 per 1000 invånare (2016)
Mortalitet/dödstal
8,1 per 1000 invånare (2016)
Befolkningstillväxt
0,9 procent (2017)
Fertilitetsgrad
2,2 antal födda barn per kvinna (2016)
Andel kvinnor
51,2 procent (2017)
Förväntad livslängd
67 år (2018)
Förväntad livslängd för kvinnor
70 år (2018)
Förväntad livslängd för män
64 år (2018)
Språk
burmesiska är officiellt språk; arakanesiska, karen, karenni, kachin, chin, naga, mon, palaung, wa är viktiga minoritetsspråk

Källor

Religion

En stor majoritet av burmeserna, arakaneserna (rakhine), mon, shan och pa-o samt flertalet karener tillhör den buddistiska theravadaskolan. Bland minoritetsfolken kachin och chin är de flesta kristna, främst baptister men också katoliker. På senare år har trakasserierna mot den muslimska minoriteten ökat.

Utbildning

Skolundervisningen i Myanmar är avgiftsfri för alla där den finns att tillgå, vilket är fallet i samtliga städer men inte alltid på landsbygden. Enligt FN-organet Unesco kan över nio av tio vuxna myanmarier läsa och skriva. Närmare en tredjedel av invånarna klarar dock bara de enklaste läs- och skrivuppgifterna.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
97,7 procent (2017)
Antal elever per lärare i grundskolan
23 (2017)
Läs- och skrivkunnighet
75,6 procent (2016)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
2,0 procent (2018)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
10,2 procent (2017)

Källor

Kultur

Buddismen spelar en viktig roll i den folkliga kulturen och dominerar de flesta festivaler, som också följer risodlingens årscykel. Den viktigaste festivalen, thingyan, firas vanligen i mitten av april. Den är Myanmars nyår och höjdpunkten under den heta årstiden. Viktiga är även de lokala pagodfestivalerna, hpaya pwe.

Arbetsmarknad

Över halva befolkningen i Myanmar arbetar inom jordbruk, skogsbruk och fiske. En växande andel arbetar i tjänstesektorn, där turistnäringen ökar snabbt. De fackliga fri- och rättigheterna har stärkts under 2010-talet.

Fakta – arbetsmarknad

Arbetslöshet
1,6 procent (2019)
Ungdomsarbetslöshet
3,9 procent (2019)

Källor

Sociala förhållanden

Myanmar utvecklades under militärdiktaturen till ett socialt skiktat klassamhälle, med höga militärer och byråkrater i toppen och bondebefolkningen och de etniska minoriteterna i botten. Idag beräknas runt en fjärdedel av invånarna leva i fattigdom. Problemen med drogmissbruk är stora.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
37 per 1000 födslar (2018)
Andel hiv-smittade vuxna (15–49 år)
0,7 procent (2019)
Andel hiv-smittade bland unga kvinnor (15–24 år)
0,3 procent (2019)
Andel hiv-smittade bland unga män (15–24 år)
0,3 procent (2019)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
67,5 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter
64,3 procent (2017)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
4,9 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
62 US dollar (2016)
Andel kvinnor i parlamentet
10 procent (2018)

Källor

Seder och bruk

Myanmar är ett övervägande buddistiskt land, och folkmajoritetens vardagsliv präglas av buddistiska traditioner. Årstidernas betydelse i bondesamhället sätter också sin prägel på många högtider. Ofta smälter bondekulturen och religionen samman. Den förbuddistiska tron på naturen, fylld med andar, lever kvar och flätas samman med den buddistiska tankevärlden.

Äldre historia

Fram till 1800-talet levde en rad olika folkgrupper i huvudsak åtskilda från varandra och utvecklade sin egen kultur och särart. Vid tre tillfällen lyckades dock majoritetsfolket burmeserna ena området i större riken. När Storbritannien koloniserade området under 1800-talet gick minoritetsfolk i brittisk tjänst medan burmeserna gjorde motstånd. Efter en kortvarig japansk ockupation blev landet en självständig federation 1948.

Modern historia

Efter det att Myanmar, som då hette Burma, blivit självständigt från kolonialmakten Storbritannien 1948 utbröt ett inbördeskrig mellan kommunistisk gerilla och regeringen, ledd av Antifascistiska folkliga frihetsförbundet (AFPFL)Regeringen vann kriget, men situationen förblev instabil och 1962 tog militären makten i en kupp. Militärjuntan styrde landet ända in på 2010-talet. Oppositionen mot militärväldet leddes från 1980-talet av Aung San Suu Kyi. Hon befann sig under långa perioder i husarrest, men med hjälp av påtryckningar från omvärlden lyckades hon och hennes parti NLD förmå militären att tillåta val 2010 och 2015. NLD segrade stort 2015 men tvingades ändå dela makten med militären.

Politiskt system

År 2008 fick Myanmar en ny författning som banade väg för en övergång från militärt till civilt styre. Men trots att allmänna val numera hålls ger författningen de väpnade styrkorna fortsatt stort inflytande över politiken. Var fjärde plats i parlamentet är reserverad för militären, som även tillsätter flera ministrar i regeringen. Aung San Suu Kyi, ordförande för landets största politiska parti NLD, får enligt författningen inte bli president. Men genom en särskilt inrättad post som nationell rådgivare (State Counsellor) är hon i praktiken Myanmars egentliga civila ledare.

Demokrati och rättigheter

Myanmar har numera en civil regering och det senaste maktskiftet 2015 ägde rum genom ett allmänt val. Författningen ger dock de väpnade styrkorna stort inflytande över politiken. Militären anklagas för grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet mot minoritetsfolk. Anklagelser har framförts om folkmord riktat mot den muslimska minoriteten rohingyer.

Aktuell politik

I november 2015 segrade demokratiledaren Aung San Suu Kyis parti Nationella förbundet för demokrati (NLD) stort i det första fria parlamentsvalet sedan militären tog makten på 1960-talet. Förhoppningarna om en ljus framtid för Myanmar var stora när Suu Kyi i praktiken tog över som landets ledare. En militäroffensiv i delstaten Rakhine, med påföljande massflykt av muslimska rohingyer till Bangladesh, har dock lett till att Suu Kyi och hennes regering har fått motta skarp kritik från omvärlden.

Fakta – politik

Officiellt namn
Pyidaunzu Thanmada Myama Nainngandaw/ Republiken Unionen Myanmar
Statsskick
republik, förbundsstat
Statschef
president Win Myint (2018–)
Regeringschef
president Win Myint (2018–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Nationella förbundet för demokrati (NLD) 258/138, Unionens solidaritets- och utvecklingsparti (USDP) 26/7, övriga partier 31/16, vakanta 15/7 (2020) 1
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Nationella förbundet för demokrati (NLD) 255/135, Unionens solidaritets- och utvecklingsparti (USDP) 30/12, Arakans nationella parti (ANP) 12/10, Shan-nationaliteternas förbund för demokrati (SNLD) 12/3 m fl (2015) (2015) 2
Valdeltagande
ca 80 % i parlamentsvalet 2015
Kommande val
parlamentsval 2025
1. antal mandat i underhuset/överhuset, mandaten är vakanta på grund av inställda val i vissa områden
2. antal mandat i underhuset/överhuset

Källor

Rohingyernas situation

Amnesty International (AI) publicerade i november 2017 en omfattande studie i vilken människorättsorganisationen skriver att de myanmariska myndigheternas kontroll av den rohingyska befolkningen ”kan likställas med apartheid”.

Konflikter med andra minoritetsfolk

I stort sett ända sedan Myanmars självständighet 1948 har staten legat i konflikt med en rad etniska minoritetsgrupper, främst i öster och norr. Striderna i landets ytterområden har vållat stort lidande och bromsat Myanmars utveckling.

Utrikespolitik och försvar

Myanmars relationer till Kina har länge varit centrala, men under den gradvisa demokratiseringen på 2010-talet har makthavarna försökt skapa mer balans i sin utrikespolitik. Förhållandet till västvärlden, inte minst USA, har stärkts men det fick en kraftig törn av militäroffensiven i Rakhine från hösten 2017, då hundratusentals muslimska rohingyer drevs ut ur landet.

Fakta – försvar

Armén
375 000 man (2017)
Flygvapnet
15 000 man (2017)
Flottan
16 000 man (2017)
Militärutgifternas andel av BNP
1,4 procent (2005)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten
11,9 procent (2005)

Källor

Ekonomisk översikt

Myanmars ekonomi är tudelad i en laglig del och en dold sektor. Den lagliga ekonomin präglas av jord- och skogsbruk, olje- och naturgasutvinning samt lättare industri. Under senare år har även turismen och byggindustrin ökat i betydelse. Den dolda sektorn domineras av smuggling av främst ädelträ, ädelstenar och opium. Den illegala delen av ekonomin bedöms ofta omfatta lika stora värden som den legala.

Fakta – Ekonomi

BNP per person
1 326 US dollar (2018)
Total BNP
71 215 miljoner US dollar (2018)
BNP-tillväxt
2,9 procent (2019)
Jordbrukets andel av BNP
24,6 procent (2018)
Tillverkningsindustrins andel av BNP
23,9 procent (2017)
Servicesektorns andel av BNP
43,2 procent (2018)
Inflation
8,8 procent (2019)
Statsskuldens andel av BNP
38,2 procent (2018)
Utlandsskuld
16 139 miljoner US dollar (2017)
Valuta
kyat
Varuexport
11 076 miljoner US dollar (2018)
Varuimport
15 410 miljoner US dollar (2018)
Bytesbalans
- 2 137 miljoner US dollar (2018)
Varuhandelns andel av BNP
51 procent (2018)
Viktigaste exportvaror
naturgas, kläder, jade, baljväxter, fisk och räkor (officiell export, ej smuggling)
Största handelspartner
Kina, Thailand, Singapore, Indien, Japan

Källor

Naturtillgångar, energi och miljö

Med sin bördiga jord och sina omfattande skogs- och mineraltillgångar skulle Myanmar kunna vara ett välmående land. Halva landytan täcks av skog med teak som viktigaste träslag. Bland mineraltillgångarna märks olja, naturgas, kol, koppar, tenn, guld, silver, volfram, järn, bly och zink samt ädelstenar som safirer, rubiner och jade.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person
361 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per person
211 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av koldioxid totalt
25 280 tusen ton (2016)
Utsläpp av koldioxid per invånare
0,5 ton (2016)
Andelen energi från förnyelsebara källor
61,5 procent (2015)

Källor

Jordbruk och fiske

Jordbruket är en av grundpelarna i Myanmars ekonomi och sysselsätter över halva befolkningen. Ris har varit den viktigaste grödan i århundraden. Myanmar är världens näst största producent av opium, efter Afghanistan.

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP
24,6 procent (2018)
Andel av landytan som används för jordbruk
19,5 procent (2016)

Källor

Industri

Myanmars tunga industri domineras av gruvdrift samt olje- och gasutvinning. Den lätta industrin utgörs mestadels av livsmedels- och dryckestillverkning. Industrin hämmades länge av ekonomiska sanktioner som västvärlden infört mot landets militärstyre. Dessa hävdes under 2010-talets första hälft.