Kazakstan
Foto: Shutterstock/Aureliy

Kazakstan

Kazakstan var under sovjeteran en av de viktigaste unionsrepublikerna och hade bland annat en stor del av den sovjetiska kärnvapenarsenalen. Stora oljetillgångar skapade i många år en god ekonomisk utveckling som höjde levnadsstandarden för många kazaker, men sjunkande oljepriser har sedan 2015 lett till en ekonomisk kris. Landet har styrts av en auktoritär regim sedan självständigheten 1991 och oppositionen har svårt att göra sin röst hörd.

Senaste händelser/kalendarium

Till kalendariet
  • 2019

    • Februari

    • Nazarbajev avskedar regeringen

      President Nazarbajev avskedar premiärminister Saghyntajev och hans regering efter nästan tre år vid makten. Motiveringen som Nazarbajev anger är att Kazakstan inte upplever någon ekonomisk utveckling trots landets stora naturtillgångar. Den kazakiska ekonomin störtdök i samband med att oljepriset sjönk markant 2014 och landet har därefter kämpat för att få ekonomin på fötter. Västvärldens sanktioner mot Ryssland sedan 2014 har också bidragit till Kazakstans problem. Ny tillförordnad regeringschef blir Askar Mamin, som tidigare varit vice premiärminister.

  • 2018

    • December

    • Polisen griper demonstranter i Almaty

      Demonstranter samlas på Almatys gator för att markera årsdagen av polisens dödskjutningar 1986 och 2011 (se Modern historia och Aktuell politik). När demonstranterna samlas igen en dag senare griper polisen ett antal demonstranter och journalister.

    • Augusti

    • Avtal om Kaspiska havet

      De fem länder som har kust mot Kaspiska havet – Kazakstan, Azerbajdzjan, Iran, Ryssland och Turkmenistan – undertecknar ett avtal som reglerar dess juridiska status. Avtalet undertecknas av ländernas ledare i hamnstaden Aktau i Kazakstan. Kaspiska havets status har varit oklar sedan Sovjetunionens upplösning 1991. Konflikten har gällt om det är en insjö eller ett innanhav. Ett innanhav skulle omfattas av FN:s havsrätt, medan rätten till en insjö måste förhandlas länderna emellan. Oklarheten har lett till ansträngda relationer staterna emellan samt oklarheter om vem som har rätt att utvinna de rika olje- och naturgasresurserna. Avtalet föreskriver att Kaspiska havet varken är en insjö eller ett hav, utan har ”speciell juridisk status”. Det innebär att ytvattnet ska användas gemensamt av de fem staterna, medan havsbottnen och tillgångarna i den ska delas upp, Hur dessa gränser ska dras säger avtalet inget om. Störfisket som ger kaviar regleras med hjälp av kvoter. Avtalet slår även fast att inga andra länder får upprätta militärbaser vid Kaspiska havet vid sidan av de fem staterna.
    • Maj

    • Nazarbajev får livslång makt i säkerhetsfrågor

      Parlamentet ger landets rådgivande säkerhetsråd kraftigt ökade maktbefogenheter. Rådet ska kunna fatta beslut i säkerhetsfrågor istället för som nu endast ge rekommendationer. Då Nazarbajev har rätten att vara rådets ordförande så länge han vill, innebär lagändringen att Nazarbajev kan styra över landet i säkerhetsfrågor så länge han lever.

  • 2017

    • December

    • Nya lagar begränsar mediefriheten

      President Nazarbajev undertecknar en rad tillägg till landets medielagar, som enligt kritiker ytterligare begränsar de redan strikt kontrollerade kazakiska medierna. Bland annat ska nyhetssajter på internet identifiera användare som gör inlägg i kommentarsfälten under artiklar och behålla uppgifterna i tre månader. Journalister måste också be om lov från intervjupersoner innan information som rör deras person, familj, hälsa, ekonomi och "andra lagligt skyddade hemligheter" publiceras. Den kazakiska mediefrihetsgruppen Adil Soz kallar de nya tilläggen "en lag till skydd för korrupta statstjänstemän". Lagförslagen har tidigare antagits i parlamentets båda kamrar.

Till kalendariet

Varukorg

Totalt 0