Kazakstan

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/kazakstan/

Kazakstan var under sovjettiden (1920–1991) en av de viktigaste unionsrepublikerna med en stor del av den sovjetiska kärnvapenarsenalen. Omfattande oljetillgångar skapade fram till 2015 en god ekonomisk utveckling och stigande levnadsstandard för många kazaker. Landet styrdes av den auktoritäre presidenten Nursultan Nazarbajev från självständigheten 1991 till 2019, då hans handplockade efterträdare Kasym-Zjomart Tokajev tog över.

Kazakstan – Geografi och klimat

Kazakstan är drygt sex gånger så stort som Sverige. Det ligger i Asiens inland och har en 700 mil lång gräns mot Ryssland i norr. Kazakstan består till stor del av öken och stäpp. Landet ligger i den tempererade zonen och har ett utpräglat kontinentalt klimat: ganska torrt med stora temperaturskillnader mellan dag och natt samt mellan sommar och vinter.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
2 717 300 km2 (2025)
Tid
svensk +4–5 timmar
Angränsande land/länder
Ryssland, Kina, Kirgizistan, Uzbekistan, Turkmenistan
Huvudstad med antal invånare
Astana 1,6 miljoner (officiell uppskattning 2026) 1
Övriga större städer
Almaty, Sjymkent, Aqtöbe, Qaraghandy
Högsta berg
Khan Tengri (i sydöst, 7 010 m ö h)
Viktiga floder
Syr-Darja
Största sjö
Balchasjsjön samt del i Kaspiska havet och i Aralsjön
Medelnederbörd/månad
Astana 50 mm (juli), 15 mm (febr)
Medeltemperatur/dygn
Astana 20 °C (juli), –18 °C (jan)
1. Astana döptes 2019 om till Nursultan för att hedra den då avgående presidenten Nursultan Nazarbajev. I september 2022 återfick huvudstaden sitt gamla namn.

Kazakstan – Befolkning och språk

Kazakstan är ett glest befolkat land. Stora folkomflyttningar har förändrat befolkningens sammansättning över tid. Den etniska mångfalden är stor, men de flesta folkgrupper är små. Idag beräknas omkring 70 procent av invånarna vara etniska kazaker och knappt en sjättedel ryssar.

Fakta – befolkning och språk

Antal invånare
20 592 571 (2024)
Antal invånare per kvadratkilometer
8 (2023)
Andel invånare i städerna
58 procent (2024)
Nativitet/födelsetal
20,1 per 1000 invånare (2023)
Mortalitet/dödstal
6,7 per 1000 invånare (2023)
Fertilitetsgrad
3,0 födda barn per kvinna (2023)
Befolkningstillväxt
1,3 procent (2024)
Förväntad livslängd
74 år (2023)
Förväntad livslängd för kvinnor
78 år (2023)
Förväntad livslängd för män
70 år (2023)
Andel kvinnor
51,3 procent (2024)

Kazakstan – Religion

En stor majoritet av befolkningen i Kazakstan är sunnimuslimer. Drygt en sjättedel av invånarna är kristna och tillhör främst den rysk-ortodoxa kyrkan. Enligt författningen är Kazakstan en sekulär stat som garanterar religionsfrihet, men i verkligheten råder sträng statlig övervakning av all religiös verksamhet.

Kazakstan – Utbildning

Kazakstan har en ganska välutbildad befolkning och analfabeterna är få. Barnen börjar den obligatoriska skolgången vid sex års ålder och skolplikten gäller i nio år. Landet har drygt ett hundratal universitet och högskolor.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
86,9 procent (2019)
Antal elever per lärare i grundskolan
17 (2019)
Läs- och skrivkunnighet
99,7 procent (2009)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
4,9 procent (2023)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
22,0 procent (2024)

Kazakstan – Sociala förhållanden

Efter millennieskiftet har Kazakstan upplevt en förbättring i fråga om levnadsstandard och mänsklig utveckling. Andelen fattiga kazaker är numera bara ett par, tre procent. De socioekonomiska skillnaderna är dock stora mellan städer som Almaty och Nursultan (tidigare Astana) och landsbygden.

Fakta – sociala förhållanden

Nativitet/födelsetal
20,1 per 1000 invånare (2023)
Mortalitet/dödstal
6,7 per 1000 invånare (2023)
Spädbarnsdödlighet
8 per 1000 födslar (2023)
Fertilitetsgrad
3,0 födda barn per kvinna (2023)
Förväntad livslängd
74 år (2023)
Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
490 US dollar (2023)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
3,8 procent (2023)
Andel kvinnor i parlamentet
19 procent (2024)

Kazakstan – Kultur

Under sovjettiden tilläts viss kazakisk folklore att leva vidare, men den kazakiska kulturen stympades ohjälpligt då själva grunden – nomadlivet på stäppen – försvann. Många kazaker lär dock än idag kunna spela nationalinstrumentet dombra – en tvåsträngad luta.

Kazakstan – Seder och bruk

De etniska kazakerna var tidigare ett nomadfolk och många av deras seder och bruk knyter an till nomadlivet. Muslimska symboler har också en viktig plats. Andra folkgrupper i landet har egna traditioner. Den ryska befolkningen följer seder som är vanliga i Ryssland. Det här kapitlet beskriver i första hand de etniska kazakernas kultur.

Kazakstan – Äldre historia

Nomadiska klanfolk har i urminnes tider levt i det område som idag utgör Kazakstan. Under 1500-talet lade ett klanförbund grunden till en kazakisk nationalitet. Från 1800-talet började ryssar kolonisera västerifrån. Efter ett inbördeskrig kunde ryska bolsjeviker 1920 utropa området som en autonom republik i Ryssland.

Kazakstan – Modern historia

Kazakstan blev en unionsrepublik i Sovjetunionen 1936. Tvångskollektivisering av boskapsskötseln ledde på 1930-talet till att hundratusentals kazaker svalt ihjäl. Under Josef Stalins tid som Sovjetunionens ledare fördrevs hela folkgrupper till Kazakstan från andra delar av landet. Vid Sovjetunionens upplösning 1991 blev Kazakstan en självständig stat med Nursultan Nazarbajev som president. Han styrde landet med järnhand till 2019, då hans handplockade efterträdare Kasym-Zjomart Tokajev tog över.

Kazakstan – Demokrati och rättigheter

Alla val som har hållits i Kazakstan sedan landets självständighet från Sovjetunionen 1991 har präglats av brister, oegentligheter och fusk. Oppositionen har svårt att göra sin röst hörd och många regimmotståndare befinner sig i exil. Mediefriheten är satt på undantag och presidenten har inflytande över rättsväsendet.

Kazakstan – Inrikespolitik och författning

Kazakstan är en republik som kombinerar ett parlamentariskt styrelseskick med presidentstyre. Kasym-Zjomart Tokajev är president sedan den auktoritäre Nursultan Nazarbajev avgick 2019 efter att ha lett landet i nästan 30 år. En maktkamp ledde till landsomfattande oroligheter 2022. Sedan dess har Tokajevs maktposition stärkt, bland annat med hjälp av en omfattande författningsreform.

Fakta – politik

Officiellt namn
Qazaqstan Respublikasy/ Republiken Kazakstan
Statsskick
republik, enhetsstat
Statschef
president Kasym-Zjomart Tokajev (2019–)
Regeringschef
premiärminister Olzjas Bektenov (2024–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Rättvisepartiet (Adilet) 110, Bybornas parti (Auyl) 10, Respublica 9, Den ljusa vägen (Ak Zjol) 8, Nationella socialdemokratiska partiet 8 (2026)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Förfädernas vilja ( tidigare Fädernelandets ljus) 62, Bybornas parti (Auyl) 8, Respublica 6, Den ljusa vägen (Ak Zjol) 6, Folkets parti (tidigare Kommunistpartiet) 5, Nationella socialdemokratiska partiet 4 (2023)
Valdeltagande
74 procent i parlamentsvalet 2026, 69 procent i presidentvalet 2022
Kommande val
presidentval 2029, parlamentsval 2031

Kazakstan – Utrikespolitik och försvar

Kazakstans utrikespolitik bygger på principen om att hålla sig väl med olika stormakter utan att bli alltför beroende av ett enskilt land. Relationerna med Ryssland är sedan länge viktiga medan kontakterna med Kina vuxit kraftigt sedan 2010-talet. Även USA och EU-länderna är betydelsefulla samarbetspartners, inte minst av ekonomiska skäl.

Fakta – försvar

Armén
20 000 man (2025)
Flygvapnet
12 000 man (2025)
Flottan
3 000 man (2025)
Militärutgifter i andel av BNP
0,43 procent (2024)
Militärutgifter i andel av statsbudgeten
1,9 procent (2024)

Kazakstan – Ekonomisk översikt

Kazakstans ekonomi domineras av oljeindustrin, som står för över hälften av exportinkomsterna och bidrar med närmare en tredjedel av BNP. Ekonomin är känslig för svängningar i oljepriset och regeringen försöker minska statens beroende av oljan.

Fakta – Ekonomi

BNP per invånare
14 155 US dollar (2024)
BNP-tillväxt
5,0 procent (2024)
Total BNP
291 480 miljoner US dollar (2024)
Jordbrukets andel av BNP
3,9 procent (2024)
Industrins andel av BNP
31,4 procent (2024)
Servicesektorns andel av BNP
58,2 procent (2024)
Inflation
11,4 procent (2025)
Statsskulden i andel av BNP
24,6 procent (2025)
Utlandsskuld
167 535 miljoner US dollar (2024)
Valuta
tenge
Varuexport
82 471 miljoner US dollar (2024)
Varuimport
59 133 miljoner US dollar (2024)
Varuhandeln i andel av BNP
49 procent (2024)
Viktigaste exportvaror
Olja och oljeprodukter, metaller, naturgas, spannmål, kemikalier (2020)
Största handelspartner
Ryssland, Kina, Sydkorea, Italien (2020)
Mottaget bistånd per invånare
4 US dollar (2023)

Kazakstan – Naturtillgångar, energi och miljö

Kazakstan har omfattande tillgångar av olja och fossilgas. I gruvorna bryts bland annat krom, koppar, guld och uran. Landet dras med enorma miljöproblem, ett arv från Sovjettiden, och fossila bränslen svarar ännu för huvuddelen av energiförsörjningen. Uttorkningen av Aralsjön betraktas som en av världens största miljökatastrofer.

Fakta – energi och miljö

Andel av befolkningen med tillgång till elektricitet
100 procent (2023)
Andel av landsbygdsbefolkningen med tillgång till elektricitet
100 procent (2023)
Utsläpp av växthusgaser totalt
332,86 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2023)
Utsläpp av växthusgaser per invånare
16,37 ton koldioxidekvivalenter (2023)
Utsläpp av koldioxid totalt
244 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2023)
Utsläpp av koldioxid per invånare
12,0 ton koldioxidekvivalenter (2023)
Utsläpp av metangas totalt
76 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2023)

Kazakstan – Jordbruk och industri

Vidsträckta odlingsarealer har gjort Kazakstan till en stor spannmålsproducent. Vete är den viktigaste grödan. Kazakernas traditionella näring, djuruppfödningen, har fortfarande betydelse. Industrin bygger till stor del på utvinning och förädling av landets tillgångar av olja, naturgas och mineraler.

Fakta – jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP
3,9 procent (2024)
Andel av landytan som används för jordbruk
79,4 procent (2023)
Andel av landytan som är skogbevuxen
1,3 procent (2023)
Industrins andel av BNP
31,4 procent (2024)