Kazakstan

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/kazakstan/

Kazakstan var under sovjettiden (1920–1991) en av de viktigaste unionsrepublikerna med en stor del av den sovjetiska kärnvapenarsenalen. Omfattande oljetillgångar skapade fram till 2015 en god ekonomisk utveckling och stigande levnadsstandard för många kazaker. Landet styrdes av den auktoritäre presidenten Nursultan Nazarbajev från självständigheten 1991 till 2019, då hans handplockade efterträdare Kasym-Zjomart Tokajev tog över.

Kazakstan – Geografi och klimat

Kazakstan är till ytan världens nionde största land, eller drygt sex gånger så stort som Sverige. Det ligger i Asiens inland och har en 700 mil lång gräns mot Ryssland i norr. Kazakstan består till stor del av öken och stäpp. Landet ligger i den tempererade zonen och har ett utpräglat kontinentalt klimat: ganska torrt med stora temperaturskillnader mellan dag och natt samt mellan sommar och vinter.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
2 717 300 km2 (2022)
Tid
svensk +4–5 timmar
Angränsande land/länder
Ryssland, Kina, Kirgizistan, Uzbekistan, Turkmenistan
Huvudstad med antal invånare
Nursultan (tidigare Astana) 1 184 000 (officiell uppskattning 2021) 1
Övriga större städer
Almaty 1 977 000, Sjymkent 1 074 000, Aqtöbe 512 000, Qaraghandy 501 000, (officiell uppskattning 2021)
Högsta berg
Khan Tengri (i sydöst, 7 010 m ö h)
Viktiga floder
Syr-Darja
Största sjö
Balchasjsjön samt del i Kaspiska havet och i Aralsjön
Medelnederbörd/månad
Astana 50 mm (juli), 15 mm (febr)
Medeltemperatur/dygn
Astana 20 °C (juli), –18 °C (jan)
1. Astana döptes den 20 mars 2019 om till Nursultan för att hedra Nursultan Nazarbajev, som avgick som president en dag tidigare.

Källor

Kazakstan – Befolkning och språk

Kazakstan är ett glest befolkat land. Stora folkomflyttningar har förändrat befolkningens sammansättning över tid. Den etniska mångfalden är stor, men de flesta folkgrupper är små. Idag beräknas drygt två tredjedelar av invånarna vara etniska kazaker och knappt en femtedel är ryssar.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
kazaker 69,0 procent, ryssar 18,4 procent, uzbeker 3,3 procent, uigurer 1,5 procent, ukrainare 1,4 procent, tatarer 1,1 procent, tyskar 0,9 procent, övriga 4,5 procent (officiell uppskattning 2021)
Antal invånare
18 754 440 (2020)
Antal invånare per kvadratkilometer
7 (2020)
Andel invånare i städerna
57,7 procent (2020)
Nativitet/födelsetal
21,7 per 1000 invånare (2019)
Mortalitet/dödstal
7,2 per 1000 invånare (2019)
Befolkningstillväxt
1,3 procent (2020)
Fertilitetsgrad
2,9 antal födda barn per kvinna (2019)
Andel kvinnor
51,5 procent (2020)
Förväntad livslängd
73 år (2019)
Förväntad livslängd för kvinnor
77 år (2019)
Förväntad livslängd för män
69 år (2019)
Språk
kazakiska är nationellt språk, ryska är officiellt språk

Källor

Kazakstan – Religion

En stor majoritet av befolkningen i Kazakstan är sunnimuslimer medan uppåt en fjärdedel av invånarna hör till den rysk-ortodoxa kyrkan. Enligt författningen är Kazakstan en sekulär stat som garanterar religionsfrihet, men i verkligheten förekommer inskränkningar i friheten.

Kazakstan – Utbildning

Kazakstan har en ganska välutbildad befolkning och analfabeterna är få. Barnen börjar den obligatoriska skolgången vid sex års ålder och skolplikten gäller i nio år. De allra flesta barn fullföljer skolgången men standarden på undervisningen är ofta låg.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
86,9 procent (2019)
Antal elever per lärare i grundskolan
17 (2019)
Läs- och skrivkunnighet
99,8 procent (2018)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
2,9 procent (2019)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
14,1 procent (2019)

Källor

Kazakstan – Kultur

Under Sovjettiden (1920–1991) tilläts viss kazakisk folklore att leva vidare, men den kazakiska kulturen stympades ohjälpligt då själva grunden – nomadlivet på stäppen – försvann. De flesta kazaker lär dock än idag kunna spela nationalinstrumentet dombra – en tvåsträngad luta.

Kazakstan – Sociala förhållanden

Efter millennieskiftet har Kazakstan upplevt en förbättring i fråga om levnadsstandard och mänsklig utveckling. Andelen fattiga kazaker är numera bara ett par, tre procent. De socioekonomiska skillnaderna är dock stora mellan städer som Almaty och Nursultan (tidigare Astana) och landsbygden.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
9 per 1000 födslar (2019)
Andel hiv-smittade vuxna (15–49 år)
0,3 procent (2020)
Andel hiv-smittade bland unga kvinnor (15–24 år)
0,1 procent (2020)
Andel hiv-smittade bland unga män (15–24 år)
0,1 procent (2019)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
95,4 procent (2020)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter
97,9 procent (2020)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
2,9 procent (2018)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
276 US dollar (2018)
Andel kvinnor i parlamentet
27 procent (2020)

Källor

Kazakstan – Seder och bruk

De etniska kazakerna var tidigare ett nomadfolk och många av deras seder och bruk knyter an till nomadlivet. Muslimska symboler har också en viktig plats. Andra folkgrupper i landet har egna traditioner. Den ryska befolkningen följer seder som är vanliga i Ryssland. Det här kapitlet beskriver i första hand de etniska kazakernas kultur.

Kazakstan – Äldre historia

Nomadiska klanfolk har i urminnes tider levt i det område som idag utgör Kazakstan. Under 1500-talet uppstod ett klanförbund som lade grunden till en kazakisk nationalitet. Från 1800-talet började ryssar kolonisera västerifrån. Efter ett inbördeskrig kunde ryska bolsjeviker 1920 utropa området som en autonom republik i Ryssland.

Kazakstan – Modern historia

Kazakstan blev en unionsrepublik i Sovjetunionen 1936. Tvångskollektivisering av boskapsskötseln ledde på 1930-talet till att hundratusentals kazaker svalt ihjäl. Under Sovjetledaren Josef Stalin fördrevs hela folkgrupper till Kazakstan från andra delar av landet. Vid Sovjetunionens upplösning 1991 blev Kazakstan en självständig stat med Nursultan Nazarbajev som president. Han styrde landet med järnhand till 2019, då hans handplockade efterträdare Kasym-Zjomart Tokajev tog över.

Kazakstan – Politiskt system

Kazakstan är en republik vars författning från 1995 ger presidenten stora maktbefogenheter. Författningsändringar från 2017 stärkte parlamentet gentemot regeringen, samtidigt som presidenten fick ställning som "högste medlare" inom regeringen.

Kazakstan – Demokrati och rättigheter

Samtliga val som har hållits i Kazakstan sedan landets självständighet från Sovjetunionen 1991 har präglats av brister, oegentligheter och fusk. Oppositionen har svårt att göra sin röst hörd och många regimmotståndare befinner sig i exil. Mediefriheten är satt på undantag och presidenten har inflytande över rättsväsendet.

Inrikespolitik och författning

Kazakstan – Aktuell politik

Den 19 mars 2019 blev en vattendelare i kazakisk politik då den auktoritära presidenten Nursultan Nazarbajev efter nästan 30 år vid makten oväntat meddelade sin avgång. Kazakstan hade då brottats med ekonomiska problem och social oro i fem år. Till efterträdare handplockade Nazarbajev diplomaten Kasym-Zjomart Tokajev, vars största utmaning hittills varit de våldsamma upploppen i januari 2022.

Fakta – politik

Officiellt namn
Qazaqstan Respublikasy/ Republiken Kazakstan
Statsskick
republik, enhetsstat
Statschef
president Kasym-Zjomart Tokajev (2019–)
Regeringschef
premiärminister Alikhan Smailov (2022–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Fädernelandets ljus 76, Den ljusa vägen 12, Kommunistpartiet 10 (2021)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Fädernelandets ljus 84, Den ljusa vägen 7, Kommunistpartiet 7 (2016)
Valdeltagande
78 procent i presidentvalet 2019, 63 procent i parlamentsvalet 2021
Kommande val
presidentval 2024, parlamentsval 2026

Källor

Kazakstan – Utrikespolitik och försvar

För Kazakstan är relationerna med Ryssland centrala, men regeringen strävar också efter goda förbindelser med grannländerna och västvärlden. Kontakterna med Kina har stärkts avsevärt under 2010-talet; de rör sig främst om kinesiska investeringar i kazakisk infrastruktur.

Fakta – försvar

Armén
20 000 man (2017)
Flygvapnet
12 000 man (2017)
Flottan
3 000 man (2017)
Militärutgifternas andel av BNP
1,1 procent (2020)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten
4,6 procent (2020)

Källor

Kazakstan – Ekonomisk översikt

Kazakstans ekonomi domineras av oljeindustrin, som står för över hälften av exportinkomsterna och bidrar med närmare en tredjedel av BNP. Ekonomin är känslig för svängningar i oljepriset och regeringen försöker minska statens beroende av oljan.

Fakta – Ekonomi

BNP per person
9 122 US dollar (2020)
BNP-tillväxt
3,3 procent (2021)
Total BNP
171 082 miljoner US dollar (2020)
Jordbrukets andel av BNP
5,4 procent (2020)
Industrins andel av BNP
33,1 procent (2020)
Servicesektorns andel av BNP
56,1 procent (2020)
Inflation
7,5 procent (2021)
Statsskuldens andel av BNP
26,3 procent (2020)
Utlandsskuld
162 974 miljoner US dollar (2020)
Valuta
tenge
Varuexport
47 306 miljoner US dollar (2020)
Varuimport
37 019 miljoner US dollar (2020)
Bytesbalans
-6,5 miljarder US dollar (2020)
Varuhandelns andel av BNP
49 procent (2020)
Viktigaste exportvaror
Olja och oljeprodukter, metaller, naturgas, spannmål, kemikalier (2020)
Största handelspartner
Ryssland, Kina, Sydkorea, Italien (2020)
Bistånd per person
3 US dollar (2017)

Källor

Kazakstan – Naturtillgångar, energi och miljö

Kazakstan har omfattande tillgångar av olja, naturgas och mineraler. I gruvorna bryts bland annat krom, koppar, guld och uran. Landet dras med enorma miljöproblem, ett arv från Sovjettiden (1920–1991). Uttorkningen av Aralsjön betraktas som en av världens största miljökatastrofer.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person
4 434 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per person
5600 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av koldioxid totalt
220 450 tusen ton (2018)
Utsläpp av koldioxid per invånare
12,1 ton (2018)
Andelen energi från förnyelsebara källor
1,9 procent (2018)

Källor

Kazakstan – Jordbruk och industri

Vidsträckta odlingsarealer har gjort Kazakstan till en stor spannmålsproducent. Vete är den viktigaste grödan. Kazakernas traditionella näring, djuruppfödningen, har fortfarande betydelse. Industrin bygger till stor del på utvinning och förädling av landets tillgångar av olja, naturgas och mineraler.

Fakta – Jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP
5,4 procent (2020)
Andel av landytan som används för jordbruk
80,0 procent (2018)
Andel av landytan som är skogsbevuxen
1,3 procent (2020)
Industrins andel av BNP
33,1 procent (2020)

Källor