Januari 2024
Senaste händelser
-
Januari
-
HD hävdar rätt att stoppa regeringsbeslut
Högsta domstolen underkänner en nyckeldel av den rättsreform regeringen Netanyahu strävar efter att genomdriva: avskaffandet av en rimlighetsprincip som ger HD rätt att stoppa regeringsbeslut. Hela året fram till oktober rasade en bred folklig protestvåg mot regeringens planer, som medför att politikernas makt ökar och den högsta rättsinstansens minskar. Åtta av 15 HD-domare har nu kommit fram till att det inte är förenligt med Israels demokratiska system att avskaffa rimlighetsprincipen. Israel har ingen egentlig författning, däremot flera lagar med närmast grundlagsstatus. Rimlighetsklausulen återfinns i en av dessa lagar och behövs enligt regeringens kritiker för att minska risken för att det politiska systemet utvecklas i auktoritär riktning. Regeringsförslaget godkändes som lag i parlamentet i juli (se 24 juli 2023). HD har använt sig av rimlighetsklausulen i få fall. Ett av dessa var när HD stoppade en dömd skattebrottsling från att bli minister (se 18 januari 2023).
-
Hamasledare dödas i Libanon
En av Hamas grundare och högsta chefer, Saleh al-Arouri, finns bland dödsoffren vid en attack mot en plats i södra Beirut. Israel tillskrivs attacken mot Hamas-tilhållet, som sker i ett område som är den militanta Hizbollahrörelsens starkaste fäste. Alltsedan Hamas terrordåd mot Israel i oktober 2023 har det varit oroligt också vid gränsen mellan Israel och Libanon. Hizbollah befaras nu vilja slå tillbaka mot Israel, vilket skulle utöka den regionala konflikten. Hamas är en större, mer militärt utrustad och ännu mer krigsvan organisation än Hamas. I Gazaremsan har Israel utvidgat sina insatser söderut, men samtidigt aviserat tillbakadragande av vissa styrkor. En anledning kan enligt bedömare vara att höja beredskapen för en upptrappnig vid gränsen mot Libanon.
-
Skepsis mot ministerplan för Gaza
Försvarsminister Yoav Gallant presenterar en första plan för Gazaremsan efter kriget. Israel förbehåller sig rätten att agera militärt i hela remsan. Därutöver talas om fyra hörnstenar: Civil förvaltning ska skötas av palestinier under israeliskt överinseende. Allt gods till och från remsan kontrolleras även fortsättningsvis av Israel. Egypten och Israel ska gemensamt täta ”läckor” i gränsen mellan Gaza och Egypten (se till att tunnlar inte grävs under gränsen). USA, EU och arabstater ska bilda en internationell ”insatsstyrka” (task force) som ska stå för återuppbyggnaden. Inga judiska bosättningar förutskickas i planen, inte heller hur lag och ordning ska upprätthållas. Planen är inte klubbad som regeringens officiella linje och analytiker är skeptiska. ”Knappast frestande för EU och gulfstater som har sett sina tidigare investeringar – sjukhus, skolor och universitet – sprängas i spillror de tre senaste månaderna”, kommenterar BBC:s Paul Adams.
-
Anfall mot Hamas sympatisörer i Jemen
USA och Storbritannien har under natten genomfört flyg- och robotanfall mot en rebellrörelse i Jemen. Det innebär en utvidgning, med nya parter, av det krig som pågår mellan Israel och Gazaremsan: syftet med anfallen mot Jemen är att skydda internationell sjöfart mot beskjutning som huthirebellerna har beskrivit som en sympatiåtgärd för Hamas (se 18 december 2023).
-
Läkemedel till behövande i Gaza
En överenskommelse mellan Israel och Hamas sluts i syfte att möjliggöra leveranser av läkemedel till israelisk gisslan i Gaza och bistånd till civila palestiniers behov. Qatar och Frankrike agerar mellanhänder. Laster med utrustning och varor flygs in från Qatar till Egypten för vidare transport till Gaza, via israelisk tullkontroll. Israels flygbombningar och artilleribeskjutning mot södra Gazaremsan fortsätter även efter överenskommelsen. Dagarna efteråt genomför Israel också räder på Västbanken, i synnerhet mot flyktingläger där radikala grupper har anhängare.
-
Hamas beskriver terror som nödvändig
Hamas försöker rättfärdiga sina terrordåd mot Israel den 7 oktober genom att beskriva dem som "ett nödvändigt steg", men medger att det begicks "misstag". Israels premiärminister Benjamin Netanyahu, som i färska uttalanden avvisat tvåstatslösningen med en palestinsk stat vid sidan av den israeliska, säger blankt nej till Hamas villkor för att släppa de cirka 130 israeler som ännu hålls som gisslan. Anhöriga till gisslan stormar ett pågående möte i det israeliska parlamentet och kräver åtgärder för att få hem gisslan levande, dessutom vill många se ett nyval. Hamasstyrda lokala myndigheter i Gaza uppger att fler än 25 000 palestinier nu har mist livet i Israels krig mot remsan sedan dåden i oktober.
-
ICJ: Israel måste förhindra folkmord
Israel måste vidta alla åtgärder för att se till att det inte begås folkmordsbrott i Gazaremsan, meddelar Internationella domstolen (ICJ). Däremot kommer ingen uppmaning till Israel från FN-domstolen om att militära insatser måste upphöra omedelbart. Beskedet är interimistiskt; handläggningen av målet fortsätter (se 29 december 2023).
-
Satellitdata visar enorm förödelse i Gazaremsan
Fler än hälften av byggnaderna i Gazaremsan har skadats eller förstörts under fyra månader av israeliska anfall, uppger brittiska BBC byggt på analyser av satellitdata som gjorts vid två amerikanska universitet. Israel, som sedan krigsutbrottet i oktober har uppmanat Gazas civila att uppsöka säkrare platser genom att förflytta sig söderut i remsan, riktar sedan i december alltmer av sina militära insatser mot södra Gaza, i synnerhet staden Khan Yunis. Omkring 1,7 miljoner Gazabor (fyra femtedelar av remsans befolkning) beskrivs nu som internflyktingar och hälften finns enligt FN ihopträngda i sydligaste Gazaremsan.
Vill du läsa mer?
För att få tillgång till all information måste du ha ett abonnemang.
Vad får jag?
Se exempel på vad Landguiden omfattar här.