Irak
Floden Tigris rinner i nord-sydlig riktning genom hela landet. Foto: Lena Ha/Shutterstock.

Irak

I det bördiga Mesopotamien vid floderna Eufrat och Tigris växte mänsklighetens första civilisation fram för 5 000 år sedan. I vår tid har Irak härjats av våld och död, först under diktatorn Saddam Hussein, sedan genom invasion och inbördeskrig. Saddam störtades 2003 efter en USA-ledd invasion, som följts av konflikter främst mellan sunni- och shiamuslimska grupper. Iraks regering stärkte sin position när extremistgruppen IS, som under några år hade kontroll över delar av landet, kunde besegras. Men förvandlingen till demokratisk stat kantas av motgångar och Irak ansätts av anspråk på inflytande från USA och Iran. 

Senaste händelser/kalendarium

Till kalendariet
  • 2022

    • November

    • Terrorledare uppges dödad

      Jihadiströrelsen Islamiska staten (IS) uppger att dess ledare, irakiern Abu Hasan al-Hashimi al-Qurashi, har stupat i strid. Enligt amerikansk militär skedde det i en konfrontation mellan IS och rebellstyrkan Fria syriska armén i provinsen Daraa i södra Syrien i oktober. Det ska dessutom ha funnits koppling till samarbete mellan Assadregimen och Fria syriska armén. Daraa, som var centrum för upproret under den arabiska våren 2011, kontrolleras i dag huvudsakligen av regimen i Damaskus men det har slutits överenskommelser mellan regeringssidan och lokala grupper. När Fria syriska armén bildades hade avhoppare från regeringsarmén nyckelroll, men vilka som använder gruppens namn i dag är oklart. IS kungör en ny ledare: Abu al-Hussein al-Husseini al-Qurashi. Namnet röjer anspråk på anor från profeten Muhammeds stam Quraysh.

    • Bagdad tar över gränsbevakning i norr

      Irak kommer att postera ut federala styrkor som ska vakta gränserna mot Turkiet och Iran. Beslutet har fattats efter påtryckningar från Iran. I den irakiska delen av Kurdistan, som har självstyre, finns också kurdiska organisationer i exil från Iran och Turkiet. Turkiets försvarsmakt genomför offensiver mot den terrorklassade gerillan PKK, medan regeringen i Teheran låter angripa kurdgrupper som hålls ansvariga för en protestvåg som fått stor spridning i Iran. Gränserna har hittills bevakats av det irakkurdiska självstyrets regionala styrkor.

    • Oktober

    • Iranvänlig regering tillträder

      Parlamentet i Bagdad röstar ja till Mohammed Shia’ al-Sudani som premiärminister, mer än ett år efter det senaste valet. Regeringschefen och de 21 ministrar han leder har nu krav på sig att bekämpa korruption, ordna sysselsättning åt stora skaror av arbetslösa unga och handskas med el- och vattenbrist. Regeringen (och parlamentet) domineras nu av krafter som har goda förbindelser med regimen i Iran. Utanför ministären står den andra stora shiagrupperingen, som leds av Muqtada al-Sadr och är kritisk mot det inflytande Iran utövar i grannlandet. Det rapporteras att Sudani har utlovat ändringar i vallagen och nyval inom ett år, men bedömare avfärdar löftena som orealistiska.

    • Ny president utser regeringsbildare

      Ett år efter det senaste parlamentsvalet, ett helt år med politiskt dödläge och gatuprotester, väljer parlamentet i Bagdad Abdul Latif Rashid till att ersätta Barham Salih som president i Irak. Liksom företrädaren är Abdul Latif Rashid kurd, enligt den konvention som har utvecklats sedan Saddam Husseins fall. Den nye presidenten är ingenjörsutbildad vid universitetet i brittiska Manchester och har tidigare haft ministeransvar för vattenfrågor. Rashid ger raskt uppdraget att bilda regering till Mohammed Shia’ al-Sudani, som är nominerad av Samordning, det största shiablocket i parlamentet. Den blivande premiärministern har högskoleexamen med inriktning på jordbruk och har tidigare varit minister med ansvar för mänskliga rättigheter.

    • Kurdiska samarbetsproblem försenar val

      Parlamentet i irakiska Kurdistan röstar för att skjuta upp valet i det regionala självstyret ett år, ledamöterna förlänger därmed sitt eget mandat. Valet som skulle ha hållits under oktober månad, eftersom det var fyra år sedan senast, planeras nu äga rum i slutet av 2023. Osämjan handlar som så många gånger förut om att de två stora, klanbaserade partierna KDP och PUK inte kommer överens. Valkretsindelningen är ett av stridsäpplena, men bråket bottnar också i hur kurdernas inflytande på federal irakisk nivå ska utövas. Alltsedan 2005, efter diktatorn Saddam Hussens fall, har den federala presidentposten hållits av PUK.

Till kalendariet

Varukorg

Totalt 0