Irak
I det bördiga Mesopotamien vid floderna Eufrat och Tigris växte mänsklighetens första civilisation fram för 5 000 år sedan. I vår tid har Irak härjats av våld och död, först under diktatorn Saddam Hussein, sedan genom invasion och inbördeskrig. Saddam störtades 2003 efter en USA-ledd invasion, som följts av konflikter främst mellan sunni- och shiamuslimska grupper. Iraks regering stärkte sin position när extremistgruppen IS, som under några år hade kontroll över delar av landet, kunde besegras. Men förvandlingen till demokratisk stat kantas av motgångar och Irak ansätts av anspråk på inflytande från USA och Iran.
Välj kapitel här
Senaste händelser/kalendarium
Till kalendariet-
2023
-
Mars
-
Gamla vallagar återuppstår
Parlamentet i Bagdad röstar för att återinsätta delar av vallagen som tidigare har upphävts. En folklig protestvåg som bröt ut 2019 uppnådde att vallagen ändrades på flera punkter inför parlamentsvalet 2021. Små partier och oberoende kandidater fick större chans att bli valda. Nu, när gamla regler (bland annat valkretsindelningen) återigen blir gällande, anser kritikerna att de kommer att gynna de stora partierna. När nästa parlamentsval ska äga rum är inte beslutat.
-
Regionalval i Kurdistan i november
Det kurdiska självstyret i norra Irak ska hålla val till den regionala församlingen den 18 november, meddelar regionens presidentkansli. Käbbel mellan de största partierna KDP och PUK har lett till att valet av de 111 ledamöterna skjutits upp, vilket för övrigt har skett flera gånger sedan självstyret inrättades. Valkretsindelningen är en fråga där partierna har svårt att enas förutom budgetbråk och synen på oljeutvinningen, där centralregeringen i Bagdad vägrar att låta kurderna kontrollera de tillgångar som finns i Kurdistan. I den kurdiska regionen, liksom i Irak i övrigt, klagar oppositionella på att det förekommer korruption, godtyckliga gripanden och påtryckningar mot personer som kritiserar styret.
-
Provinsval till hösten, efter tio år
I 15 av Iraks 18 provinser ska det hållas regionala val den 6 november, beslutar parlamentet. De tre provinser som ingår i det kurdiska självstyret är undantagna. Intresset för hur det går i valen till provinsförsamlingarna är stort eftersom det är tio år sedan sådana val hölls senast. De val som skulle ha ägt rum 2018 sköts upp och de sittande provinsparlamenten upplöstes när en protestvåg utbröt 2019; en av anledningarna var att demonstranterna krävde att provinsstyrena skulle upplösas eftersom de anklagades för att vara korrupta.
-
Avtal om Irangräns riktat mot kurdiska grupper
Irak och Iran sluter avtal om vad som kallas gränsskydd och stärkt samarbete i fråga om säkerhet. I bakgrunden finns händelser de senaste månaderna då Iran har anfallit mål inne på irakiskt område, i det kurdiska självstyret. Där finns iranska regimkritiska kurder i exil, som regimen i Teheran betraktar som terrorgrupper. Iraks regering har tidigare meddelat att gränsbevakningen i norr inte lämnas i händerna på kurdiska peshmerga-styrkor även om dessa har lagstadgad ställning som officiella i Irak. Avtalet sluts lagom till 20-årsminnet av det USA-ledda krig som störtade Iraks diktator Saddam Hussein och bekräftar att Iran har vunnit inflytande i grannlandet genom att Irak nu leds av företrädare för landets shiamuslimska befolkning.
-
-
Januari
-
Dödsstraff för massaker på kadetter
Rättsväsendet uppger att 14 åtalade har dömts till döden för inblandning i mord på kadetter 2014. Terrorgruppen Islamiska staten (IS) tillskrivs ansvaret för händelserna då uppemot 1 700 kadetter, de flesta shiamuslimer, fördes bort från en militärbas i Tikrit och mördades. De dömda kan överklaga, och dödsstraff måste godkännas av Iraks president. 2016 hängdes 36 män för att ha deltagit i massakern, som ägde rum i början av den fas då IS lade under sig stora delar av norra Irak. Enligt propagandamaterial från IS mördades kadetterna en och en. Efter massakern anslöt sig många shiiter frivilligt till de styrkor som bekämpade IS.