Irak
Floden Tigris rinner i nord-sydlig riktning genom hela landet. Foto: Lena Ha/Shutterstock.

Irak

I det bördiga Mesopotamien vid floderna Eufrat och Tigris växte mänsklighetens första civilisation fram för 5 000 år sedan. I vår tid har Irak härjats av våld och död, först under diktatorn Saddam Hussein, sedan genom invasion och inbördeskrig. Saddam störtades 2003 efter en USA-ledd invasion, som följts av konflikter främst mellan sunni- och shiamuslimska grupper. Iraks regering stärkte sin position när extremistgruppen IS, som under några år hade kontroll över delar av landet, kunde besegras. Men förvandlingen till demokratisk stat kantas av motgångar och Irak ansätts av anspråk på inflytande från USA och Iran. 

Senaste händelser/kalendarium

Till kalendariet
  • 2020

    • Januari

    • Sadr anför shiamanifestation

      Shiapartier och shiamuslimska miliser genomför en manifestation i Bagdad. "Miljonmarschen" har utlysts av Muqatada al-Sadr, som kontrollerar den största partigruppen i parlamentet och har bundsförvanter på ministerposter. Deltagarna kräver att USA ska dra tillbaka sina 5 200 soldater från irakisk mark. Medan den bredare proteströrelse som har demonstrerat i månader tenderar att motsätta sig både USA:s och Irans inflytande i Irak, är  shiagrupperingarna mer Iranvänliga; några av dem beskrivs till och med som styrda från Teheran. Sadr har för sin del stött båda protestlägren och somliga ser det som att han försöker sitta på två stolar samtidigt.

    • Ilska mot de styrandes senfärdighet

      Tusentals demonstranter försöker blockera vägar och broar på olika orter för att öka pressen på regeringen att genomföra de reformer som proteströrelsen har krävt i månader. Flera demonstranter dödas i Bagdad när de möts av skarpa skott och tårgas. Proteströrelsen kräver att regeringen ska ledas av en politiskt oberoende person, att vallagen ska ändras och att nyval ska genomföras. Enligt nyhetsbyrån AFP:s sammanställning har omkring 460 människor dödats i våld som skett i samband med demonstrationer sedan hösten. Myndigheterna har valt att inte uppdatera rapporter om antal döda och skadade. Från proteströrelsen hörs kritik både mot USA och mot Irans inflytande i Irak. Nästan två månader efter beskedet att regeringen ska avgå leder Adil Abd al-Mahdi fortsatt en övergångsministär (se 1 december 2019).

    • Irakisk turkmen pekas ut som IS-ledare

      En turkmen från Tal Afar i norra Irak pekas ut som ny ledare för Islamiska staten (IS) (se även 31 oktober 2019). Enligt vad källor i två spionorganisationer uppger för den brittiska tidningen The Guardian heter mannen Amir Muhammad Abd al-Rahman al-Mawli al-Salbi. Under IS skräckvälde i norra Irak och Syrien ska al-Salbi ha haft en ledande roll i de grymheter som den yazidiska minoriteten utsattes för. 

    • Iran anfaller USA-baser

      Två militärbaser i Irak som hyser amerikanska styrkor beskjuts från Iran, som uppger att det är svaret på USA:s dödliga attack mot Qasem Soleimani. På den ena basen finns även svensk personal. Enligt västländerna krävs inga dödsoffer, men USA uppger elva dagar senare att minst elva amerikaner skadas. Den iranska nyhetsbyrån Tasnim, som står Revolutionsgardet nära, rapporterar att två markbaserade robotmodeller användes:  Fateh-313, med en uppskattad räckvidd på 50 mil, och Qiam-1, som tros ha en räckvidd på uppemot 80 mil och bygger på samma teknik som ryska Scudrobotar. Ett ukrainskt trafikflygplan störtar samma dag utanför Teheran och alla ombord mister livet. Det visar sig senare, efter flera bortförklaringar från iranskt håll, att Iran har skjutit ned planet i tron att det var en fientlig kryssningsrobot. Amerikanska luftfartsmyndigheter förbjuder flygbolag baserade i USA att flyga i luftrummen över Irak, Iran och Persiska viken av oro för att planen ska träffas av beskjutning. 

    • Nej i parlamentet till utländska styrkor

      USA:s drönarattack den 3 januari har väckt skarpa reaktioner i Irak, särskilt bland shiamuslimer som är positivt inställda till nära samarbeten med Iran. I Iraks parlament antas en resolution som kräver att närvaron av utländska styrkor i landet avslutas, och utrikesdepartementet har framfört en diplomatisk protest till USA mot mordet, som ses som en kränkning av Iraks suveränitet. Iraks regering bad 2014 om hjälp från omvärlden med att bekämpa den militanta jihadiströrelsen IS. Bland de utländska styrkor som är kvar sedan dess finns personal från dussintals länder, bland andra Natoländer och Sverige. Många av dessa arbetar med att utbilda Iraks regeringsstyrkor. USA har omkring 5 200 soldater stationerade på baser i Irak.  

Till kalendariet

Varukorg

Totalt 0