Irak

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/irak/

I det bördiga Mesopotamien vid floderna Eufrat och Tigris växte mänsklighetens första civilisation fram för 5 000 år sedan. I vår tid har Irak härjats av våld och död, först under diktatorn Saddam Hussein, sedan genom invasion och inbördeskrig. Saddam störtades 2003 efter en USA-ledd invasion, som följts av konflikter främst mellan sunni- och shiamuslimska grupper. Iraks regering stärkte sin position när extremistgruppen IS, som under några år hade kontroll över delar av landet, kunde besegras. Men förvandlingen till demokratisk stat kantas av motgångar och Irak ansätts av anspråk på inflytande från USA och Iran.

Irak – Geografi och klimat

Irak, som är ungefär lika stort som Sverige, ligger i västra Asien i det forna tvåflodslandet Mesopotamien. Genom landet rinner floderna Eufrat och Tigris som i nedre delen av sitt lopp flyter samman till Shatt al-Arab. Iraks enda kust är en kort remsa mot Persiska viken, mindre än två mil lång fågelvägen.

Yta: 438 446 km2 (2022) ¹
Tid: svensk +2 timmar
Angränsande land/länder: Iran, Jordanien, Kuwait, Saudiarabien, Syrien, Turkiet
Huvudstad med antal invånare: Bagdad 7,3 miljoner (FN-uppskattning 2021)
Övriga större städer: Mosul, Erbil (även Arbil, Irbil), Basra, Sulaymaniyya, Najaf
Högsta berg: Rawanduz (3 658 m ö h)
Viktiga floder: Eufrat, Tigris, Shatt al-Arab

1. inklusive landets del av en 7044 kvadratkilometer stor neutral zon delad med Saudiarabien

Källor

Irak – Befolkning och språk

Iraks befolkning ökar snabbt och fyra av tio irakier är under 15 år. Invånarna är ojämnt fördelade över landet, som till stor del består av öken. En majoritet av befolkningen lever i det bördiga slättlandet längs floderna Eufrat och Tigris. Drygt tre fjärdedelar av Iraks invånare är araber. Den största etniska minoriteten är kurderna.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning: araber drygt 75 %, kurder knappt 20 %, därutöver turkmener, assyrier-syrianer m fl
Antal invånare: 44 496 122 (2022)
Antal invånare per kvadratkilometer: 93 (2020)
Andel invånare i städerna: 71 procent (2022)
Nativitet/födelsetal: 28,1 per 1000 invånare (2020)
Mortalitet/dödstal: 4,7 per 1000 invånare (2020)
Befolkningstillväxt: 2,2 procent (2022)
Fertilitetsgrad: 3,5 födda barn per kvinna (2021)
Andel kvinnor: 49,9 procent (2022)
Förväntad livslängd: 70 år (2021)
Förväntad livslängd för kvinnor: 72 år (2021)
Förväntad livslängd för män: 68 år (2021)
Språk: arabiska och kurdiska är officiella språk ¹

1. persiska, turkiska, assyriska (arameiska) är minoritetsspråk

Källor

Irak – Religion

Islam är sedan länge officiell religion i Irak och en överväldigande majoritet av irakierna är antingen shia- eller sunnimuslimer. Sunniislam är den största riktningen internationellt sett och i övriga Mellanöstern, men inte i Irak. Jämte Bahrain är Irak det enda arabland som har en övervägande shiamuslimsk befolkning, omkring 60 procent. (I grannlandet Iran är majoritetsbefolkningen visserligen shiamuslimer, men inte araber utan perser.)

Irak – Utbildning

Genom stora satsningar på utbildning från 1960-talet och framåt fick Irak några av Mellanösterns bästa läkare, ingenjörer och forskare. Läskunnigheten nådde 80 procent år 1987. Men årtionden av krig och FN-sanktioner har undergrävt många av de framsteg som uppnåtts.

Fakta – utbildning

Läs- och skrivkunnighet: 85,6 procent (2017)
Andel barn som börjar grundskolan: 92,8 procent (2007)
Antal elever per lärare i grundskolan: 17 (2007)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP: 4,7 procent (2016)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten: 14,0 procent (2016)

Källor

Irak – Sociala förhållanden

Irak hade tidigare ett av Mellanösterns mest utbyggda välfärdssystem. Det fanns pensioner och andra sociala förmåner för anställda inom offentlig sektor, industri och handel. Sjukvården var avgiftsfri och höll en för regionen hög kvalitet. Därefter har krig mot grannländer, interna konflikter och Islamiska statens (IS) härjningar lett till flyktingvågor och försämrat samhällets förmåga att sörja för befolkningens behov.

Fakta – sociala förhållanden

Andel invånare med tillgång till dricksvatten från en kontrollerad källa: 98 procent (2020)
Andel invånare med tillgång till toaletter: 100,0 procent (2020)
Spädbarnsdödlighet: 21 per 1000 födslar (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP: 5,1 procent (2020)
Offentliga utgifter för hälsovård per invånare: 202 US dollar (2020)
Andel kvinnor i parlamentet: 29 procent (2022)

Källor

Irak – Kultur

Irak ligger i ett område med uråldrig historia. Mellan floderna Eufrat och Tigris i centrala och södra Irak låg Mesopotamien (”landet mellan två floder” på grekiska) som är ett av världens äldsta kulturområden. Kilskriften och dikteposet Gilgamesh, från det sumeriska riket (3200–2000 före Kristus), följdes under kommande kulturer av annan högtstående litteratur och bildkonst.

Irak – Seder och bruk

Irak är ett mycket konservativt land jämfört med Sverige, men irakier är stolta över sin gästfrihet och generositet mot besökare.

Irak – Äldre historia

Den moderna staten Irak är ung, grundad under 1900-talet under brittiskt överinseende, men området kring Eufrat och Tigris har varit scenen för några av de äldsta civilisationerna i mänsklighetens historia. Här har sumerer, babylonier, romare, perser, araber och många andra styrt stora imperier. Från 1500-talet ingick dagens Irak i det osmanska imperiet, ända fram till första världskriget då området erövrades av Storbritannien.

Irak – Modern historia

Irak blev självständigt 1932 men brittiskt inflytande kvarstod tills monarkin avskaffades i en militärkupp 1958. Tio år senare tog Baathpartiet makten. Under Saddam Husseins diktatur moderniserades landet med hjälp av oljeinkomster, men shiamuslimer och kurder marginaliserades. Från 1980 var Irak indraget i blodiga konflikter som trasade sönder ekonomin. 2003 invaderades Irak av USA, vilket förde shiamuslimer till makten och utlöste inbördeskrig.

Irak – Politiskt system

Iraks grundlag syftar till att jämka samman oeniga folkgruppers olika intressen. Det finns många partier, men politiken är i hög grad splittrad mellan kurder och sunni- och shiamuslimska araber. De flesta viktiga partier representerar ett etniskt eller religiöst intresse, med stor dominans inom centralregeringen för shiamuslimska grupper.

Irak – Demokrati och rättigheter

Sedan diktatorn Saddam Hussein störtades 2003 har Irak genomgått stora förändringar. Till de synligaste hör att det nu, när det är tillåtet, finns en myriad av organisationer, partier och medier. Samtidigt lever så många orosmoln kvar – särskilt misstro mellan landets folkgrupper och våld från jihadistgrupper – att det kan vara svårt för medborgaren att göra bruk av de rättigheter lagen ger.

Irak – Aktuell politik

Irak är en federal republik, som byggts upp för att balansera olika folkgruppers intressen. Alla val sedan diktatorn Saddam Hussein störtades 2003 har bekräftat att Irak nu domineras av den shiamuslimska befolkningsmajoriteten. Jihadiströrelsen Islamiska staten (IS) är besegrad, men terrorceller finns kvar och nya utmaningar har tillkommit. Starka spänningar fortlever kring sunniarabernas ställning och kurdernas önskan om självständighet.

Fakta – politik

Officiellt namn: Jumhuriyyat al-Iraq/ Republiken Irak
Statsskick: republik, förbundsstat
Statschef: president Abdul Latif Rashid (2022–)
Regeringschef: premiärminister Mohammed Shia’ al-Sudani (2022–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val: På väg mot reform/Sadr 73, Taqaddum/Halbusi 37, Rättsstaten/Maliki 33, Kurdistans demokratiska parti (KDP) 31, Erövring/Hashd 17, Kurdiska alliansen (PUK) 17 (2021)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val: På väg mot reform/Sadr 54, Erövring 48, Segeralliansen/Abadi 42, Rättsstaten/Maliki 26 (2018)
Valdeltagande: 44 procent i parlamentsvalet 2021
Kommande val: parlamentsval 2025

Källor

Irak – Kurderna

Merparten av kurderna bor i fyra av dagens stater: Turkiet, Syrien, Irak och Iran. I alla de fyra länderna ogillar centralmakterna kurdernas strävan efter självständighet. I två av staterna – Irak och Syrien – är kurder i färd med att bygga upp regionalt självstyre.

Irak – Utrikespolitik och försvar

Till 2003, då Saddam Husseins regim störtades, var Irak internationellt isolerat och utsatt för FN-sanktioner på grund av anfallet mot Kuwait 1990. USA och Storbritannien upprätthöll flygförbudszoner och stödde oppositionen. Efter en USA-ledd invasion 2003 hamnade Irak under amerikansk kontroll. De utländska styrkorna lämnade landet, men snart tvingade Islamiska staten (IS) fram en ny krigsinsats. Efter att först ha haft gemensamt intresse i att bekämpa IS, har USA och Iran dragits in i en maktkamp som till stor del utkämpas i Irak.

Fakta – försvar

Armén: 180 000 man (2022)
Flygvapnet: 5 000 man (2022)
Flottan: 3 000 man (2022)
Militärutgifter i andel av BNP: 2,28 procent (2021)
Militärutgifter i andel av statsbudgeten: 5,4 procent (2021)

Källor

Irak – Ekonomisk översikt

Irak har världens femte största oljetillgångar. Landet har även gott om mineraler och bördig mark. Under 1970- och 1980-talen gjordes stora satsningar på utbildning och framtiden såg ganska ljus ut, rent ekonomiskt. Därefter har ekonomin och infrastrukturen slagits i spillror av kriget mot Iran 1980–1988, Kuwaitkriget 1990–1991, påföljande FN-sanktioner, den USA-ledda invasionen 2003 och strider som rasat därefter, inte minst i samband med Islamiska statens (IS) härjningar.

Fakta – Ekonomi

BNP per invånare: 5 937 US dollar (2022)
BNP-tillväxt: 8,1 procent (2022)
Total BNP: 264 182 miljoner US dollar (2022)
Jordbrukets andel av BNP: 2,9 procent (2022)
Industrins andel av BNP: 62,7 procent (2022)
Servicesektorns andel av BNP: 34,8 procent (2022)
Inflation: 6,5 procent (2022)
Statsskulden i andel av BNP: 43,3 procent (2022)
Utlandsskuld: 25 263 miljoner US dollar (2021)
Valuta: irakisk dinar
Varuexport: 131 766 miljoner US dollar (2022)
Varuimport: 78 227 miljoner US dollar (2022)
Bytesbalans: 24,6 miljarder US dollar (2021)
Varuhandeln i andel av BNP: 79 procent (2022)
Viktigaste exportvaror: råolja, oljeprodukter
Största handelspartner: Kina, EU, USA, Indien, Iran
Mottaget bistånd per invånare: 42 US dollar (2021)

Källor

Irak – Naturtillgångar, energi och miljö

Irak har världens femte största oljetillgångar efter Venezuela, Saudiarabien, Kanada och Iran. Regeringen är helt beroende av inkomster från de statliga oljeföretagen, men återkommande krigslägen har bromsat produktionen och skapat miljöproblem. Gas importeras från Iran, delvis därför att det saknas infrastruktur för att ta vara på gas vid landets oljekällor.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per invånare: 1 403 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per invånare: 1 296 kilowattimmar, kWh (2014)
Andel av befolkningen med tillgång till elektricitet: 100 procent (2021)
Andel av landsbygdsbefolkningen med tillgång till elektricitet: 100 procent (2021)
Utsläpp av växthusgaser totalt: 261,29 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av växthusgaser per invånare: 6,50 ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av koldioxid totalt: 163 512 tusen ton (2020)
Utsläpp av koldioxid per invånare: 3,8 ton (2020)
Utsläpp av metangas totalt: 85 917 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)

Källor

Irak – Jordbruk och industri

Förutsättningarna för jordbruk brukade förr beskrivas som goda med bördiga marker och ofta rikligt med vatten. Men tilltagande torka skapar stora problem och mer än hälften av Iraks livsmedelsbehov har de senaste åren täckts av import. Industrisektorn domineras av framställning av oljebaserade produkter som bensin, kemikalier, gödsel och plast.

Fakta – jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP: 2,9 procent (2022)
Andel av landytan som används för jordbruk: 21,3 procent (2018)
Andel av landytan som är skogbevuxen: 1,9 procent (2020)
Industrins andel av BNP: 62,7 procent (2022)

Källor