Irak

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/irak/

I det bördiga Mesopotamien vid floderna Eufrat och Tigris växte mänsklighetens första civilisation fram för 5 000 år sedan. I vår tid har Irak härjats av våld och död, först under diktatorn Saddam Hussein, sedan genom invasion och inbördeskrig. Saddam störtades 2003 efter en USA-ledd invasion, som följts av konflikter främst mellan sunni- och shiamuslimska grupper. Iraks regering stärkte sin position när extremistgruppen IS, som under några år hade kontroll över delar av landet, kunde besegras. Men förvandlingen till demokratisk stat kantas av motgångar och Irak ansätts av anspråk på inflytande från USA och Iran. 

Geografi och klimat

Irak, som är ungefär lika stort som Sverige, ligger i västra Asien i det forna tvåflodslandet Mesopotamien. Genom landet rinner floderna Eufrat och Tigris som i nedre delen av sitt lopp flyter samman till Shatt al-Arab. Iraks enda kust är en kort remsa mot Persiska viken, mindre än två mil lång fågelvägen.

Yta
438 446 km2 (2018)
Tid
svensk +2 timmar
Angränsande land/länder
Iran, Jordanien, Kuwait, Saudiarabien, Syrien, Turkiet
Huvudstad med antal invånare
Bagdad 6 miljoner (uppskattning 2011)
Övriga större städer
Mosul, Erbil (även Arbil, Irbil), Basra, Sulaymaniyya, Najaf
Högsta berg
Rawanduz (3 658 m ö h)
Viktiga floder
Eufrat, Tigris, Shatt al-Arab

Källor

Befolkning och språk

Iraks befolkning ökar snabbt och fyra av tio irakier är under 15 år. Invånarna är ojämnt fördelade över landet, som till stor del består av öken. En majoritet av befolkningen lever i det bördiga slättlandet längs floderna Eufrat och Tigris. Drygt tre fjärdedelar av Iraks invånare är araber. Den största etniska minoriteten är kurderna.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
araber drygt 75 %, kurder knappt 20 %, därutöver turkmener, assyrier-syrianer m fl
Antal invånare
38 274 618 (2017)
Antal invånare per kvadratkilometer
88 (2017)
Andel invånare i städerna
70,3 procent (2017)
Nativitet/födelsetal
33,2 per 1000 invånare (2016)
Mortalitet/dödstal
5,0 per 1000 invånare (2016)
Befolkningstillväxt
2,8 procent (2017)
Fertilitetsgrad
4,4 antal födda barn per kvinna (2016)
Andel kvinnor
49,4 procent (2017)
Förväntad livslängd
70 år (2016)
Förväntad livslängd för kvinnor
72 år (2016)
Förväntad livslängd för män
68 år (2016)
Språk
arabiska och kurdiska är officiella språk 1
1. persiska, turkiska, assyriska (arameiska) är minoritetsspråk

Källor

Religion

Islam är sedan länge officiell religion i Irak och en överväldigande majoritet av irakierna är antingen shia- eller sunnimuslimer. Sunniislam är den största riktningen internationellt sett och i övriga Mellanöstern, men inte i Irak. Jämte Bahrain är Irak det enda arabiska land som har en övervägande shiamuslimsk befolkning, omkring 60 procent (i grannlandet Iran är majoritetsbefolkningen visserligen shiamuslimer, men inte araber utan perser).

Utbildning

Genom stora satsningar på utbildning från 1960-talet och framåt fick Irak några av Mellanösterns bästa läkare, ingenjörer och forskare. Läskunnigheten nådde 80 procent år 1987. Men årtionden av krig och FN-sanktioner har undergrävt många av de framsteg som uppnåtts.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
92,3 procent (2007)
Antal elever per lärare i grundskolan
17 (2007)
Läs- och skrivkunnighet
43,7 procent (2013)

Källor

Kultur

Dagens Irak ligger i ett område med en uråldrig historia. Mellan floderna Eufrat och Tigris i centrala och södra Irak låg Mesopotamien (”landet mellan två floder” på grekiska) som är ett av världens äldsta kulturområden. Kilskriften och det berömda dikteposet Gilgamesh, vilka tillkom under det sumeriska riket (3200–2000 f Kr), följdes under kommande kulturer av annan högtstående litteratur och bildkonst.

Arbetsmarknad

Runt sex av tio irakier med anställning återfinnas inom tjänstesektorn. Övriga fördelas ungefär jämnt mellan jordbruk och industri. Arbetslösheten angavs 2018 till drygt 8 procent, men det antas vara en underskattning. Andelen är dubbelt så hög bland unga.

Fakta – arbetsmarknad

Arbetslöshet
7,9 procent (2019)
Ungdomsarbetslöshet
16,5 procent (2019)

Källor

Sociala förhållanden

Innan kriget mot Iran utbröt 1980 hade Irak ett av Mellanösterns mest utbyggda välfärdssystem. Det fanns pensioner och andra sociala förmåner för anställda inom offentlig sektor, industri och handel. Sjukvården var avgiftsfri och höll en för regionen hög kvalitet.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
23 per 1000 födslar (2018)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
86,1 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter
94,1 procent (2017)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
3,4 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
153 US dollar (2016)
Andel kvinnor i parlamentet
26 procent (2018)

Källor

Seder och bruk

Irak är ett mycket konservativt land jämfört med Sverige, men irakier är stolta över sin gästfrihet och generositet mot besökare. 

Äldre historia

Den moderna staten Irak är ung, grundad under 1900-talet under brittiskt överinseende, men området kring Eufrat och Tigris har varit scenen för några av de äldsta civilisationerna i mänsklighetens historia. Här har sumerer, babylonier, romare, perser, araber och många andra styrt stora imperier. Från 1500-talet styrdes dagens Irak av osmanska imperiet, ända fram till första världskriget då området erövrades av Storbritannien.

Modern historia

Irak blev självständigt 1932 men det brittiska inflytandet kvarstod tills monarkin avskaffades i en militärkupp 1958. Tio år senare tog Baathpartiet makten. Under Saddam Hussein diktatoriska styre moderniserades landet, med hjälp av de stora oljetillgångarna, men shiamuslimer och kurder marginaliserades. Från 1980 var Irak indraget i blodiga konflikter som trasade sönder ekonomin. 2003 invaderades Irak av USA, vilket förde shiamuslimer till makten och utlöste inbördeskrig. Trots att en viss stabilitet hade uppnåtts inför USA:s uttåg 2011 flammade striderna upp igen ett par år senare.

Politiskt system

Iraks grundlag syftar till att jämka samman oeniga folkgruppers olika intressen. Det finns många olika partier, men politiken är i hög grad splittrad mellan kurder och sunni- och shiamuslimska araber. De flesta viktiga partier representerar ett etniskt eller religiöst intresse, med stor dominans inom centralregeringen för shiamuslimska grupper. Många sunnimuslimer upplever sig utestängda från makten och har stöttat militanta grupper som kämpat mot först USA och sedan centralregeringen som dominerats av shiamuslimer. Rättsläget har förblivit osäkert och farligt för tiotusentals fängslade irakier, och tortyr och andra övergrepp är ett stort problem.

Politiska grupperingar

Shiamuslimer utgör en majoritet av Iraks befolkning. Arabiska sunnimuslimer är dessutom underrepresenterade på grund av att en del har bojkottat valen och det har rasat strider i många sunnitiska provinser. Shiagrupper har därför mycket stark ställning i parlamentet. Flera av de mäktigaste shiamuslimska partierna är knutna till Iran och kontrollerar väpnade milisorganisationer sedan kampen mot Saddam Hussein, trots att alla väpnade organisationer egentligen skulle upplösas efter 2003.

Demokrati och rättigheter

Sedan diktatorn Saddam Hussein störtades 2003 har Irak genomgått stora förändringar. Till de synligaste hör att det nu, när det är tillåtet, finns en myriad av organisationer, partier och medier. Samtidigt lever så många orosmoln kvar – särskilt misstro mellan landets folkgrupper och våld från jihadistgrupper – att det kan vara svårt för medborgaren att göra bruk av de rättigheter lagen ger.

Irakiska Kurdistan

Kurderna har sedan 1992 full kontroll över omkring två tredjedelar av det område de själva kallar irakiska Kurdistan. Det rör sig om tre provinser, Dahuk, Erbil och Sulaymaniyya, på totalt cirka 50 000 kvadratkilometer och med en befolkning på mer än fem miljoner människor (exklusive ett stort antal flyktingar). Det självstyrande områdets största stad och formella huvudstad är Erbil, som på kurdiska kallas Hewlêr. Det bor kurder även i de angränsande provinserna Tamim (Kirkuk), Nineve (huvudstad Mosul) och Diyala längre söderut samt i Bagdad. Många har dock flytt eller fördrivits under upprepade krig och uppror och dagens gränser är häftigt omstridda. Under 2014 tog kurdiska styrkor kontroll över ytterligare landområden, inklusive staden Kirkuk. I september 2017 genomfördes, trots protester från omvärlden, en rådgivande folkomröstning om självständighet för den irakiska delen av Kurdistan.

Aktuell politik

Irak höll 2018 sitt första parlamentsval sedan Islamiska staten (IS) besegrats. En svår uppgift väntade för valsegrarna, och Irak är inget lättstyrt land. Efter striderna mot IS behövs en massiv insats för återuppbyggnad, inte minst i den krigshärjade storstaden Mosul, och fler än två miljoner irakier lever som internflyktingar. Det folkliga missnöjet är stort med bristande samhällsservice och korruption. Iraks regering tvingas också balansera mellan Irans och USA:s anspråk på inflytande.

Fakta – politik

Officiellt namn
Jumhuriyyat al-Iraq/ Republiken Irak
Statsskick
republik, förbundsstat
Statschef
president Barham Salih (2018–)
Regeringschef
premiärminister Mustafa al-Kadhimi (2020–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
På marsch mot reform/Sadr 54, Erövring/ISCI 48, Segeralliansen/Abadi 42, Rättsstaten/Maliki 26 (2018)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Rättsstaten 92, De frias block/Sadr 34, Medborgarlistan/ISCI 31, Muttahidun 28, KDP 25, al-Wataniyya-listan 21, PUK 21 (2014)
Valdeltagande
44,5 % i parlamentsvalet 2018
Kommande val
parlamentsval 2021

Källor

Utrikespolitik och försvar

Till 2003, då Saddam Husseins regim störtades, var Irak internationellt isolerat och utsatt för FN-sanktioner på grund av anfallet mot Kuwait 1990. USA och Storbritannien upprätthöll flygförbudszoner och stödde oppositionen. Efter en USA-ledd invasion 2003 hamnade Irak under amerikansk kontroll. De utländska styrkorna lämnade landet 2011, men snart tvingade Islamiska staten (IS) fram en ny krigsinsats med internationellt stöd. Efter att först ha haft gemensamt intresse i att bekämpa IS, har USA och Iran sedan dragits in i en maktkamp som till stor del utkämpas i Irak. 

Fakta – försvar

Armén
54 000 man (2017)
Flygvapnet
4 000 man (2017)
Flottan
3 000 man (2017)
Militärutgifternas andel av BNP
3,9 procent (2017)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten
9,4 procent (2017)

Källor

Ekonomisk översikt

Irak har världens femte största oljetillgångar. Landet har även gott om mineraler och bördig mark. Under 1970- och 1980-talen gjordes stora satsningar på utbildning och framtiden såg ganska ljus ut, rent ekonomiskt. Därefter har ekonomin och infrastrukturen slagits i spillror, till följd av kriget mot Iran 1980–1988, Kuwaitkriget 1990–1991, de påföljande FN-sanktionerna, den USA-ledda invasionen 2003 och de strider som rasat därefter, inte minst i samband med Islamiska statens (IS) härjningar.

Fakta – Ekonomi

BNP per person
5 878 US dollar (2018)
Total BNP
225 914 miljoner US dollar (2018)
BNP-tillväxt
0,6 procent (2018)
Jordbrukets andel av BNP
3,0 procent (2018)
Tillverkningsindustrins andel av BNP
2,1 procent (2016)
Servicesektorns andel av BNP
41,2 procent (2018)
Inflation
-0,3 procent (2019)
Statsskuldens andel av BNP
49,3 procent (2018)
Valuta
irakisk dinar
Varuexport
87 260 miljoner US dollar (2018)
Varuimport
38 876 miljoner US dollar (2018)
Bytesbalans
35 270 miljoner US dollar (2018)
Varuhandelns andel av BNP
61 procent (2018)
Viktigaste exportvaror
råolja, oljeprodukter
Största handelspartner
Kina, EU, USA, Indien, Iran

Källor

Naturtillgångar, energi och miljö

Irak har världens femte största oljetillgångar efter Venezuela, Saudiarabien, Kanada och Iran. Oljereserverna beräknades vid 2019 års början uppgå till drygt 142 miljarder fat, knappt en tiondel av världens kända tillgångar. Oljesektorn nationaliserades år 1972 och regeringen är helt beroende av inkomster från de statliga oljeföretagen, men de återkommande krigslägena har både bromsat produktionen och skapat miljöproblem.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person
1 403 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per person
1296 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av koldioxid totalt
168 444 tusen ton (2014)
Utsläpp av koldioxid per invånare
4,8 ton (2014)
Andelen energi från förnyelsebara källor
0,8 procent (2015)

Källor

Jordbruk och fiske

Förutsättningarna för jordbruk är i vanliga fall goda med bördiga marker och oftast rikligt med vatten. Men bara drygt hälften av all odlingsbar mark brukas, och mer än hälften av Iraks livsmedelsbehov har de senaste åren täckts av import.

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP
3,0 procent (2018)
Andel av landytan som används för jordbruk
21,4 procent (2016)

Källor

Industri

Iraks industrisektor baseras på förädling av landets naturtillgångar och råvaror från jordbruket. Framställning av oljebaserade produkter som bensin, kemikalier, gödsel och plast dominerar. Näst viktigast är cementproduktion.