Etiopien
Etiopien är ett av de äldsta kristna rikena i Afrika och ett av få områden på kontinenten som aldrig koloniserades. Sedan 2018 styrs landet av premiärminister Abiy Ahmed och Välfärdspartiet. Abiys politiska agenda har lett till ett fredsavtal med ärkefienden Eritrea men också till inre splittring och våldsamma inbördes konflikter. Etiopien är ett utpräglat jordbruksland med kaffe som främsta exportvara.
Välj kapitel här
Viktiga händelser
-
2025
-
Stora etiopiska renässansdammen i Blå Nilen invigs officiellt i september. Dammen är Afrikas största och väntas mer än fördubbla Etiopiens elproduktion. Bygget har skapat motsättningar med grannländerna nedströms som fruktar att deras tillgång till Nilens vatten ska minska.
Etiopiens valmyndighet förbjuder i maj det tigreanska partiet TPLF, som ingår i övergångsstyret i delstaten Tigray, att bedriva politisk verksamhet. Under senare tid har TPLF slitits itu av svåra inre motsättningar, vilka även lett till väpnade strider.
Premiärminister Abiy Ahmed utser i april Tigrays vicepresident Tadesse Werede till ny delstatspresident. Det sker sedan Getachew Reda givit upp presidentposten och flytt till Addis Abeba efter en längre tids maktkamp inom TPLF.
Etiopien och Somalia återupprättar fulla diplomatiska relationer. Relationerna bröt nära nog samman ett år tidigare då Etiopien ingick ett kontroversiellt samarbetsavtal med den somaliska utbrytarstaten Somaliland (se nedan).
-
2024
-
Diplomaten Taye Atske Selassie väljs i oktober till ny president av parlamentet.
Etiopien blir i januari tillsammans med fyra andra länder ny medlem av samarbetsgruppen Brics som vill utgöra en motvikt till västvärldens dominans. De nya medlemmarna är förutom Etiopien också Egypten, Förenade arabemiraten, Iran och Saudiarabien.
Etiopien undertecknar i januari ett preliminärt avtal med den somaliska utbrytarstaten Somaliland, vilket ska ge Etiopien rätt att använda hamnen i staden Berbera vid Röda havet. I gengäld ska Etiopien som första land i världen erkänna Somalilands självständighet.
-
2023
-
Eitopien får under året två nya delstater då Centrala Etiopien samt Södra Etiopien bildas av områden som tidigare ingått i delstaten SNNPR.
Den federala regeringen i Addis Abeba inför i augusti undantagstillstånd i delstaten Amhara i sex månader sedan striderna mellan armén och lokal milis snabbt trappats upp.
En övergångsregering för delstaten Tigray presenteras i april. Därmed realiseras en del av fredsavtalet mellan regeringen och tigreanska TPLF. President för övergångsstyret blir Getachew Reda, talesman för TPLF under inbördeskriget.
-
2022
-
Etiopiens regering och TPLF-styret i Tigray undertecknar i november ett fredsavtal efter två års väpnad konflikt i delstaten. Regeringen ska ha kontrollen över delstatens huvudstad Mekele medan TPLF åter ska kunna registrera sig som ett politiskt parti.
-
2021
-
Välståndspartiet vinner parlamentsvalet i juni och september. Partiledaren, premiärminister Abiy Ahmed, bildar en regering som domineras av Välståndspartiet.
-
2019
-
Premiärminister Abiy Ahmed tilldelas Nobels fredspris för fredsavtalet med Eritrea och reformarbetet i Etiopien.
Den styrande fyrpartialliansen EPRDF omvandlas till Välståndspartiet som ärver EPRDF:s dominans över statsapparaten.
-
2018
-
Ett fredsavtal undertecknas av Etiopien och Eritrea i september, 18 år efter det att striderna upphört.
Abiy Ahmed Ali, ledare för oromofolkets parti inom EPRDF, utses i april till ny premiärminister. Han blir den första personen från majoritetsfolket oromo att väljas till regeringschef under EPRDF:s nästan 30 år långa styre.
-
2017
-
Det nationella undantagstillståndet hävs i augusti.
-
2016
-
EPRDF-regeringen inför nationellt undantagstillstånd och slår med våld ned regeringsfientliga protester i delstaten Oromia där oromobefolkningen kräver större politiskt inflytande.
-
2015
-
Den styrande EPRDF-alliansen med allierade partier vinner alla mandat i parlamentsvalet i maj. De största oppositionsgrupperna Medrek (Forum) och Blå partiet accepterar inte valresultatet då deras anhängare utsatts för trakasserier.
-
2012
-
Meles Zenawi, premiärminister sedan 1995, avlider oväntat på ett sjukhus i Belgien. Vice premiärminister Hailemariam Desalegn tar över som ny regeringschef.
-
2010
-
EPRDF-alliansen med allierade partier tar hem alla mandat utom två i parlamentsvalet i maj. Den nybildade oppositionsalliansen Medrek får ett mandat medan ett mandat går till en oberoende kandidat.
-
2006
-
Etiopien går in med trupp i Somalia till stöd för landets övergångsregering som strider mot islamister.
-
2005
-
I parlamentsvalet vinner oppositionsallianserna CUD och UEDF närmare en tredjedel av mandaten efter det att regeringen under valrörelsen tillåtit oppositionen att komma till tals. I regionvalet i Addis Abeba vinner CUD en jordskredsseger, vilket leder till det första demokratiska maktskiftet i Etiopien, om än på regional nivå.
-
2000
-
EPRDF vinner en överlägsen seger i parlamentsvalet som kritiseras för grova oegentligheter av opposition eller oberoende valobservatörer.
I kriget mot Eritrea går Etiopien i maj till offensiv och återtar alla förlorade områden. Vapenvila sluts i juni och ett fredsavtal undertecknas i december. Då har upp till 100 000 människor dödats i kriget.
-
1998
-
Eritrea intar den lilla gränsorten Badme varpå Etiopien i maj förklarar grannlandet krig.
-
1995
-
Etiopien får en ny författning som omvandlar landet till en federation av etniskt definierade delstater.
Meles Zenawi, ledare för EPRDF, väljs till premiärminister.
EPRDF vinner en överväldigande seger i parlamentsvalet som bojkottas av oppositionspartierna.
-
1993
-
Eritrea blir självständigt från Etiopien efter 30 år av befrielsekrig.
-
1991
-
Diktatorn Mengistu och hans militärregim faller när EPRDF-gerillan tågar in i Addis Abeba. Den eritreanska gerillan EPLF intar samtidigt staden Asmara i Eritrea. EPRDF-ledaren Meles Zenawi blir provisorisk statschef.
-
1989
-
Regimmotståndare bildar Etiopiska folkets revolutionära demokratiska front (EPRDF) med målet att störta militärdiktatorn Mengistu.
-
1984-1985
-
Omkring en miljon etiopier dör av svält i en hungerkatastrof orsakad av ett ineffektivt statligt jordbruk i kombination med flera års torka.
-
1977
-
Mengistu Haile Mariam vinner en maktkamp inom militären och blir landets diktator.
-
1975
-
Industrin och jordbruket förstatligas av den socialistiska militärdiktaturen. Den störtade kejsaren Haile Selassie dör i fångenskap.
-
1974
-
Kejsar Haile Selassie störtas av militären efter att ha styrt Etiopien enväldigt i 44 år. Ett militärråd, derg, tar över styret och utropar en socialistisk stat.
-
1962
-
Etiopien annekterar Eritrea som inleder ett självständighetskrig.
-
1950
-
Eritrea blir en autonom enhet i federation med Etiopien i enlighet med ett FN-beslut.
-
1941
-
Storbritannien befriar Etiopien från den italienska ockupationsmakten. Kejsar Haile Selassie återvänder.
-
1936
-
Italien ockuperar Etiopien. Kejsar Haile Selassie går i landsflykt.
-
1930
-
Haile Selassie blir kejsare.
-
1896
-
Kejsar Menelik II besegrar en italiensk armé i slaget vid Adwa.
-
1100-talet
-
De berömda klippkyrkorna i Lalibela i Amhara byggs.
-
330-340
-
Kristendomen blir officiell religion.
-
300-600
-
Under dessa århundraden upplever Aksumriket, med centrum i nuvarande Eritrea och Tigray, en storhetstid.
