Burkina Faso – Utbildning

Skolväsendet i Burkina Faso har stora brister och andelen analfabeter är bland de högsta i världen. Bland vuxna kan fler män än kvinnor läsa och skriva. Skillnaderna är på väg att jämnas ut bland yngre burkinier. I områden som plågas av jihadisters framfart kan många barn inte gå i skolan av säkerhetsskäl.

Skolgången är formellt obligatorisk och avgiftsfri för alla barn mellan 6 och 16 år. Det första sex åren är indelade i tre stadier om två år vardera. Därefter följer fyra påbyggnadsår. Efter grundskolan kan ungdomarna gå vidare till vidare studier, motsvarandet gymnasiet, som omfattar tre år. 

Närmare åtta av tio barn börjar officiellt skolan, enligt FN-organet Unesco, men bara sex av tio fullföljer de första sex åren. Det är inte ovanligt att barn hoppar av, går om en eller flera klasser, alternativt börjar skolan betydligt senare än vid sexårsålder. Det finns ingen aktuell statistik för hur många som fortsätter med påbyggnadsstudierna.

Före kuppen 2022 försökt de styrande höja utbildningsnivån bland invånarna genom att bygga nya skolor och anställa fler lärare, i synnerhet på landsbygden. Ändå förblev lärarbristen hög och klasserna var mycket stora.

Under 2020-talet har överlappande kriser i form av oroligheter, våld och fördrivning, tvingat tusentals skolor att stänga. I februari 2024 var över 820 000 elever utestängda från undervisningen på grund av säkerhetsskäl, enligt utbildningsministeriet. Drygt 5 000 skolor, över 20 procent av landets alla skolor, hade stängts. På grund av fortsatta oroligheter kan man anta att situationen i stort är oförändrad sedan dess. Även klimatförändringarna vars effekter kan leda till minskade skördar, sämre livsmedelssäkerhet, barnäktenskap och fattigdom, kan påverka barns skolgång negativt.

I regioner som ligger i våldsutsatta områden, där jihadistgrupper är särskilt aktiva, är det inte ovanligt att skolor attackeras, bränns ned och plundras. Militärjuntan uppskattas kontrollera mindre än hälften av landets territorium, främst de centrala delarna och områdena söder om huvudstaden Ouagadougou.

I augusti 2025 lanserade juntan obligatorisk "djupgående patriotisk undervisning" för alla elever som går ut landets motsvarighet till gymnasiet. I första årskullen handlar det om cirka 60 000 ungdomar. Studenter som fullgör den månadslånga kursen får ett diplom, som blir avgörande för den som vill studera vidare på universitetet. 

Drygt ett år senare, i oktober 2026, meddelade juntan att den avser att ”avkolonisera” och revidera läroplanen. Främst gäller det historie- samhälls- och geografiundervisning. Enligt utbildningsministern handlar det om att i högre grad framhålla juntans värderingar och byta ut ordalydelser. Ett exempel som gavs var att franska kolonisatörer inte längre skulle beskrivas som ”upptäcktsresande” utan som ”inkräktare”.

Det finns flera statliga lärosäten för eftergymnasiala studier och en rad privatägda högskolor. Fler män än kvinnor skaffar sig en högre utbildning, men ser man till helheten är det endast några få procent ur varje årskull som studerar på högskole- och universitetsnivå.

Om våra källor