Burkina Faso

Burkina Faso – Geografi och klimat

Burkina Faso ligger i det inre av Västafrika, strax söder om Sahara. Landet gränsar till Mali och Niger i norr och Elfenbenskusten, Ghana, Togo och Benin i söder. Landytan motsvarar knappt två tredjedelar av Sverige. Burkina Faso har ett hett och torrt klimat.

Burkina Faso – Befolkning och språk

I Burkina Faso lever drygt ett 60-tal olika folkslag, varav folkgruppen mossi utgör nästan hälften av invånarna. Landet har en hög befolkningstillväxt. Två av tre burkinier bor på landsbygden, men inflyttningen till städerna är stor. Landet är glesbefolkat i norr och öster, medan de centrala delarna är tätbefolkade.

Burkina Faso – Religion

Många burkinier utövar traditionella religiösa sedvänjor vid sidan av islam och kristendom. Det gör uppgifter om antalet anhängare av olika religioner osäkra. Ett populärt talesätt är att hälften av befolkningen är muslimer, hälften är kristna och alla är anhängare av animism.

Burkina Faso – Utbildning

Skolväsendet i Burkina Faso har stora brister och andelen analfabeter i befolkningen är bland de högsta i världen. Betydligt fler män än kvinnor kan läsa och skriva, men skillnaderna är på väg att jämnas ut bland yngre burkinier. I områden som plågas av jihadisters framfart kan många barn inte gå i skolan av säkerhetsskäl.

Skolgången är formellt obligatorisk och avgiftsfri för alla barn mellan 6 och 16 år. Det första sexåriga stadiet är indelad i tre stadier om två år vardera. Därefter följer två stadier på fyra respektive tre år. I praktiken är andelen barn som börjar skolan bland de lägsta i regionen.

Närmare åtta av tio barn börjar lågstadiet, enligt FN-organet Unesco, men bara sex av tio fullföljer alla sex åren och endast hälften av dessa fortsätter till påbyggnadsstadierna. Något fler flickor än pojkar fullföljer det första påbyggnadsstadiet.

De styrande försöker höja utbildningsnivån bland invånarna genom att bygga nya skolor och anställa fler lärare, i synnerhet på landsbygden. Ändå är lärarbristen skriande och klasserna alldeles för stora.

Under de senaste åren har dessutom ökat våld från jihadistgrupper, särskilt i norr och öster, tvingat tusentals skolor att stänga. Enligt hjälporganisationen Rädda barnen stängdes över en miljon elever ute från skolan 2022 på grund av jihadisters våld.

Även under coronapandemin 2020–2021 hölls många skolor, och universitet, stängda i syfte att minska risken för smittspridning.

Det finns tre statliga lärosäten för eftergymnasiala studier: ett universitet i huvudstaden Ouagadougou, en teknisk yrkesskola i Bobo-Dioulasso samt en lärarhögskola i Koudougou. Därutöver finns en rad privatägda högskolor. Betydligt fler män än kvinnor skaffar sig en högre utbildning.

Om våra källor

Burkina Faso – Sociala förhållanden

Burkina Faso är ett av världens allra fattigaste länder. I FN-organet UNDP:s index över mänsklig utveckling (HDI) hamnar Burkina Faso bland länder i det absoluta bottenskiktet. Mest utsatta är människor som bor i de ökenartade områdena i norr. Hundratusentals burkinier lever i armod efter att ha tvingats fly undan jihadisters våld.

Burkina Faso – Kultur

Burkina Faso är berömt för filmfestivalen Fespaco som är den största i Afrika och hålls vartannat år i huvudstaden Ouagadougou. Landet har utvecklats till ett centrum för afrikanskt filmskapande. Burkina Faso är också känt för sina masker.

Burkina Faso – Seder och bruk

Gästfrihet och artighet är viktiga egenskaper för burkinier. Otålighet uppfattas vanligtvis som ett tecken på bristande respekt. Hos majoritetsfolket mossi bör en person inte dra till sig för mycket uppmärksamhet eller väcka avundsjuka. Det gäller i synnerhet för rika människor.

Burkina Faso – Äldre historia

När den europeiska koloniseringen nådde det område som i dag utgör Burkina Faso var det bebott av en rad olika folkslag. Mossi dominerade och hade upprättat två större riken: Wogodogo (Ouagadougou) och Yatenga. Dessa erövrades av fransmännen, som 1919 grundade kolonin Övre Volta. Landet vann sin självständighet 1960.

Burkina Faso – Modern historia

Efter självständigheten från kolonialmakten Frankrike 1960 präglades Burkina Faso av ekonomiska problem, politiska kriser och kupper. Sedan Blaise Compaoré tagit makten i en militärkupp 1987 ledde han landet mot flerpartisystem och marknadsekonomi. Compaorés parti CDP dominerade hela statsapparaten fram till 2014 då en revolt tvingade honom att avgå och Roch Kaboré valdes till ny president.

Burkina Faso – Demokrati och rättigheter

Burkina Faso styrs av en militärjunta som tog makten i en kupp 2022. Samma år nedgraderades landet av Freedom House till den sämsta kategorin – ett icke fritt land. Sedan dess har Burkina Fasos traditionellt starka civilsamhälle, med relativt frispråkiga medier, kringskurits. Författningen är satt ur spel.

Burkina Faso – Inrikespolitik och författning

När Roch Marc Christian Kaboré blev president 2015 fanns förhoppningar om en mer demokratisk utveckling i Burkina Faso efter 27 års auktoritärt styre. I stället följde en våg av jihadistvåld och i januari 2022 tog militären makten i en kupp med hänvisning till regeringens oförmåga att bekämpa islamisterna. Militärstyret störtades i en ny kupp i september samma år.

Burkina Faso – Utrikespolitik och försvar

Burkina Faso har traditionellt haft goda förbindelser med Frankrike och andra EU-länder, medan relationerna till grannländerna har varit mer ansträngda. Två militärkupper 2022 har kraftigt försämrat förbindelserna med Frankrike och med vissa aktörer i regionen. Samtidigt har Burkina Faso närmat sig Ryssland.

Burkina Faso – Ekonomisk översikt

Stommen i den burkinska ekonomin är odling och boskapsskötsel för husbehov. Samtidigt driver politisk oro och jihadistvåld landsbygdsbor från sina hem till städernas slum eller till ett liv som flyktingar. Guld passerade 2009 bomull som viktigaste exportvara, men gruvnäringen är fortfarande outvecklad och ger få arbetstillfällen.

Burkina Faso – Naturtillgångar, energi och miljö

Burkina Faso har goda mineraltillgångar, men endast en liten del av dem utvinns. Viktigast för ekonomin är guldet, som är landets viktigaste exportprodukt. Elektricitet alstras i huvudsak ur vattenkraft. Elbrist är ett stort samhällsproblem. Burkina Faso påverkas i hög grad av klimatförändringarna, bland annat regnar det allt mindre.

Burkina Faso – Jordbruk och industri

Burkina Faso är en jordbruksekonomi. De flesta burkinier är direkt eller indirekt beroende av jordbruket för sin försörjning. Många lever av självhushåll och odlar främst spannmål som hirs, durra, majs och ris samt frukt och grönsaker. Industrin, inte minst gruvdriften, är viktig för landets ekonomi men sysselsätter bara en liten del av den formella arbetskraften.