En vapenvila ingås med Pakistan efter det att gränsstrider krävt tiotals dödsoffer på båda sidor. Upprepade sammandrabbningar längs gränsen har ägt rum efter talibanernas maktövertagande 2021.

Internationella brottmålsdomstolen (ICC) utfärdar en arresteringsorder för talibanernas högsta andliga ledare, emiren Hibatullah Akhundzada, samt chefsdomare Abdul Hakim Haqqani. Båda anklagas för brott mot mänskligheten i form av förföljelse av flickor och kvinnor.

Som första land erkänner Ryssland den av talibanstyret utropade staten Islamiska emiratet Afghanistan.

Talibanregeringen inför fler begränsningar av de mänskliga rättigheterna. Kvinnor får inte längre prata eller sjunga så att någon utanför familjen hör dem, och män får inte trimma skägget för kort eller ha västerländska frisyrer och kläder. Sedan tidigare får kvinnor inte gå ut utan att täcka kropp och ansikte, inte studera vid universitet och inte arbeta i ideella organisationer eller i FN-insatsen Unama.

Talibanernas högsta andliga ledare Hibatullah Akhundzada befaller domarkåren att döma i enlighet med talibanrörelsens strikta tolkning av islam. Offentliga avrättningar genomförs och offentliga spöstraff utdelas för första gången sedan talibanerna återtog makten 2021.

Det fundamentalistiska talibanstyret förbjuder odling av opiumvallmo (beskattning av opiumodling var tidigare talibanrörelsens viktigaste inkomstkälla) och opiumproduktionen går kraftigt ned.

Den islamistiska talibanrörelsen genomför en blixtoffensiv i samband med att USA och försvarsallianen Nato håller på att dra sig tillbaka från landet. Talibanernas milisstyrkor intar huvudstaden Kabul i augusti och återtar makten 20 år efter att ha störtats vid USA:s invasion. Nästan alla kvarvarande västerlänningar lämnar landet under kaotiska former. Även president Ashraf Ghani flyr landet.

En övergångsregering bestående av endast manliga talibaner tillträder i september.

Efter påtryckningar från USA avslutas en maktkamp mellan president Ashraf Ghani och den tidigare utrikesministern Abdullah Abdullah. De ingår i maj en överenskommelse om att dela makten: Ghani förblir president och Abdullah får bland annat ansvaret för framtida fredssamtal med talibanrörelsen.

USA och talibanrörelsen ingår i februari ett fredsavtal som innebär att de amerikanska styrkorna ska lämna Afghanistan och att talibanerna ska garantera att landet därefter inte utnyttjas som fristad för terrornätverket al-Qaida och andra militanta islamistiska grupperingar.

I presidentvalet får den sittande presidenten Ashraf Ghani över hälften av rösterna. Abdullah Abdullah erkänner inte valmyndighetens resultat och utropar sig själv till segrare.

USA:s president Barack Obama bromsar den amerikanska militära reträtten från Afghanistan med motiveringen att den afghanska armén inte är redo att försvara landet på egen hand.

USA:s soldater och den Natoledda Isafstyrkan börjar lämna landet och ersätts med en mindre Natomission.

Presidentval leder till maktstrid mellan Abdullah Abdullah och Ashraf Ghani. Konflikten slutar i en uppgörelse om maktdelning: Ghani utnämns till president och Abdullah får en post som motsvarar premiärminister.

President Hamid Karzai vinner presidentvalet sedan utmanaren Abdullah Abdullah hoppat av med motiveringen att han saknar förtroende för valprocessen.

Den Natoledda Isafstyrkan tar över ansvaret för all militär verksamhet.

En ny författning ger presidenten stor makt. Pashtunledaren Hamid Karzai segrar överlägset i landets första demokratiska presidentval.

Försvarsalliansen Nato tar över ansvaret för fredsstyrkan Isaf.

Hamid Karzai utses till provisorisk president vid en traditionell rådsförsamling (loya jirga).

USA inleder flygbombningar av Afghanistan för att krossa talibanstyret och det islamistiska terrornätverket al-Qaida som låg bakom terrordåden mot USA den 11 september samma år. Talibanväldet rasar samman. Hamid Karzai utses i december till provisorisk ledare för Afghanistan vid en FN-ledd konferens i Tyskland. Med FN:s godkännande inrättas den internationella fredsstyrkan Isaf för att upprätthålla ordningen i Kabul.

Talibanrörelsen intar Kabul och omvandlar Afghanistan till en ultraortodox islamisk stat med förtryck av oliktänkande och inte minst av kvinnor. Den tidigare ledaren för den sovjetstödda kommunistregimen, Mohammad Najibullah Ahmedzai, grips och avrättas.

Kommunistregimen faller. De islamiska motståndsrörelserna, de så kallade mujahedingrupperna, tar över makten. Inbördeskriget mellan den sovjetstödda kommunistregimen och de islamiska motståndsrörelserna tar slut.

Sovjetunionen drar sig tillbaka från landet och den sovjetiska ockupationen upphör.

Sovjetunionen invaderar och ockuperar Afghanistan.

Den diktatoriska presidenten Mohammad Daoud avsätts i en militärkupp, som för kommunistpartiet till makten. En sovjetstödd kommunistregim tillträder, vilket utlöser ett inbördeskrig mellan regimen och mujahedingrupperna.

Kungens kusin Mohammad Daoud avskaffar monarkin och utropar sig själv till president för en republik.

Afghanistan får sin första demokratiska författning med bland annat kvinnlig rösträtt.

Landets oberoende erkänns och dess gränser slås fast.

Den så kallade Durandlinjen slås fast som gräns mellan Afghanistan och Brittiska Indien (dagens Pakistan). Linjen har aldrig erkänts av Afghanistan som officiell gräns.

Genom ett avtal med Storbritannien blir Dost Mohammed Afghanistans emir och britterna får kontroll över landets utrikespolitik.

Den persiske härskaren Nadir Shahs afghanske livvakt Ahmed Shah grundar Afghanistan och blir landets kung.

Under 1200- och 1300-talen invaderas Afghanistan av mongoler under ledning av Djingis khan och Timur Lenk.

Den turkiska ätten Ghaznavid grundar ett rike som omfattar Afghanistan och sträcker sig ned till Indien.

Under detta århundrade för araber med sig islam till Afghanistan.

Afghanistan blir under 300-talet f Kr en provins i Alexander den stores välde.