Afghanistan

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/afghanistan/

Afghanistan i södra Centralasien har genom historien genomkorsats av folkvandringar och invaderande krigshärar. Under decennier har landet präglats av krig och konflikt. Sovjetisk invasion, milisvälde, talibanstyre och amerikanska bombningar har lagt ekonomi och infrastruktur i ruiner. Miljoner afghaner är på flykt. Efter en blixtoffensiv genom landet i augusti 2021 styr talibanerna åter Afghanistan.

Afghanistan – Geografi och klimat

Afghanistan ligger i södra Centralasien. Större delen av landet består av otillgängliga bergsområden med toppar på upp emot 7 000 meter över havet. Afghanistan har ett utpräglat inlandsklimat med varma somrar och kalla vintrar.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
652 000 km2 (2022)
Tid
svensk +3,5 timmar
Angränsande land/länder
Iran, Turkmenistan, Uzbekistan, Tadzjikistan, Kina, Pakistan
Huvudstad med antal invånare
Kabul ca 4 400 000 (officiell uppskattning 2021)
Övriga större städer
Kandahar 633 000, Herat 574 000, Mazar-i-Sharif 484 000 (officiell uppskattning 2021)
Högsta berg
Nowshak (Noshaq) (ca 7 490 m ö h)
Viktiga floder
Helmand, Amu-Darja, Kabul
Största sjö
Hamun-i-Saberi (Hamun-i-Helmand)
Medelnederbörd/månad
Kabul 91 mm (mars), 1 mm (sept)
Medeltemperatur/dygn
Kabul 25 °C (juli), 2 °C (jan)

Afghanistan – Befolkning och språk

Under historiens lopp har Afghanistan genomkorsats av folkvandringar och invaderande krigshärar, vilket har satt spår i befolkningens sammansättning. Dåliga kommunikationer har bidragit till att ge olika delar av landet särpräglade etniska och kulturella drag. Den största och av tradition politiskt dominerande folkgruppen är pashtunerna.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
pashtuner ca 50 procent, minoriteter av tadzjiker, uzbeker, hazarer, turkmener, aimaker m fl
Antal invånare
42 239 854 (2023)
Antal invånare per kvadratkilometer
61 (2021)
Andel invånare i städerna
27 procent (2022)
Nativitet/födelsetal
35,1 per 1000 invånare (2022)
Mortalitet/dödstal
6,9 per 1000 invånare (2022)
Fertilitetsgrad
4,6 födda barn per kvinna (2021)
Befolkningstillväxt
2,7 procent (2023)
Förväntad livslängd
62 år (2021)
Förväntad livslängd för kvinnor
65 år (2021)
Förväntad livslängd för män
59 år (2021)
Andel kvinnor
49,5 procent (2022)
Språk
pashto och dari är officiella språk, dessutom talas turkiska språk som uzbekiska, turkmenska och kirgiziska

Afghanistan – Religion

Strängt taget alla afghaner är muslimer och de flesta tillhör islams huvudfåra sunni. Enligt talibanstyret som tog makten 2021 är Afghanistan ett islamiskt emirat som ska styras i enlighet med sharialagarna. Författningen som gällde innan maktövertagandet föreskriver att landet är en islamisk republik där inga lagar får strida mot islams lära och sedvänjor.

Afghanistan – Utbildning

Den allmänna utbildningsnivån är låg i Afghanistan. Omkring två tredjedelar av den vuxna befolkningen är analfabeter. Bland vuxna kvinnor är läs- och skrivkunnigheten lägre än bland vuxna män. Sedan talibanerna återtog makten 2021 har flickors och kvinnors rätt till utbildning kraftigt begränsats. Obligatoriska lektioner i islam har införts vid universiteten.

Fakta – utbildning

Läs- och skrivkunnighet
37,3 procent (2021)
Andel barn som börjar grundskolan
26,8 procent (1993)
Antal elever per lärare i grundskolan
49 (2018)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
2,9 procent (2020)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
10,9 procent (2021)

Afghanistan – Sociala förhållanden

Afghanistan befinner sig i en humanitär kris med utbredd fattigdom, matbrist och en sjukvård som i stort sett brutit samman. Sedan talibanernas återkomst till makten i augusti 2021 har situationen förvärrats. Miljoner människor är på flykt. Särskilt hårt drabbade är flickor och kvinnor vars fri- och rättigheter kränks av de styrande.

Fakta – sociala förhållanden

Nativitet/födelsetal
35,1 per 1000 invånare (2022)
Mortalitet/dödstal
6,9 per 1000 invånare (2022)
Spädbarnsdödlighet
43 per 1000 födslar (2021)
Fertilitetsgrad
4,6 födda barn per kvinna (2021)
Förväntad livslängd
62 år (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
81 US dollar (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
16,8 procent (2021)
Andel kvinnor i parlamentet
27 procent (2021)

Afghanistan – Kultur

Islam präglar mycket av kulturen i Afghanistan. Den finaste muslimska arkitekturen finns i Herat. Författaren Khaled Hosseini fick sitt internationella genombrott 2003 med romanen Flyga drake. De handknutna afghanska mattorna är världsberömda.

Afghanistan – Seder och bruk

Afghanistan är ett nästan helt muslimskt land och de flesta sammanhang präglas av islamiska seder och bruk. Det innebär att socialt umgänge mellan män och kvinnor som inte tillhör samma familj är starkt begränsat. En besökare i landet möter ofta en gästfrihet som för en utomstående kan vara överväldigande.

Afghanistan – Äldre historia

Läget mitt på allfarvägarna mellan stora asiatiska kulturområden har präglat Afghanistans historia. Trycket från främmande invasionshärar har ibland slitit sönder landet, ibland bidragit till att ena det. I modern tid har först Storbritannien, senare Sovjetunionen och USA haft stort inflytande över afghansk politik.

Afghanistan – Modern historia

Kommunistregimens fall 1992 har följts av fortsatt krigande i Afghanistan, under andra former och med andra deltagare. Den islamiskt fundamentalistiska talibanregimen, som tog makten 1996, blev inte bara ett hot mot den egna befolkningen, utan mot hela världen. USA och dess allierade försökte att bygga upp landet efter att ha störtat talibanerna 2001. De lyckades bara delvis och i augusti 2021 återtog talibanerna makten.

Afghanistan – Politiskt system

Innehållet i detta kapitel har flyttat till Inrikespolitik och författning.

Afghanistan – Demokrati och rättigheter

I Afghanistan styr en talibanregim i enlighet med muslimska sharialagar efter att 2021 ha tagit makten med våld. Sedan maktövertagandet har i synnerhet kvinnornas situation allvarligt försämrats. Centralmakten är svagt förankrad ute i provinserna där lokala ledare i hög grad styr.

Afghanistan – Aktuell politik

Innehållet i detta kapitel har flyttat till Inrikespolitik och författning.

Afghanistan – Inrikespolitik och författning

Afghanistan har ingen fungerande författning och ingen stat har erkänt den fundamentalistiska talibanrörelsen som i augusti 2021 med våld tog makten från en väststödd regering. Den högsta talibanledaren, emiren, styr landet genom diktat som ofta utformas som moraliska riktlinjer byggda på talibanrörelsens hårdföra tolkning av islam.

Fakta – politik

Officiellt namn
Islamiska republiken Afghanistan (formellt sedan 2004), Islamiska emiratet Afghanistan (de facto sedan talibanernas maktövertagande den 15 augusti 2021. Emiratet är inte erkänt av omvärlden)
Statsskick
oklart i dagsläget (enligt talibanstyret är landet ett islamiskt emirat)
Stats- och regeringschef
tillfällig premiärminister Mullah Mohammad Hassan Akhund (2021–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Personval. Inga politiska partier får ställa upp i val (2018)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Personval. Inga politiska partier får ställa upp i val (2010)
Valdeltagande
45 procent i parlamentsvalet 2018, 19 procent i presidentvalet 2019
Kommande val
oklart i dagsläget

Afghanistan – Utrikespolitik och försvar

Efter den första talibanregimens fall 2001 knöts Afghanistan till USA och övriga västvärlden för sitt försvar mot talibanerna och andra motståndsgrupper. Den egna armén lyckades aldrig få kontroll över hela landet. När talibanerna återtog makten 2021 var framför allt Kina snabbt med att närma sig de nya makthavarna. Men inga länder har erkänt talibanstyrets islamiska emirat.

Fakta – försvar

Armén
100 000 man (2022) 1
Flygvapnet
7 300 man (2020) 2
Militärutgifter i andel av BNP
1,83 procent (2021)
Militärutgifter i andel av statsbudgeten
5,0 procent (2020)
1. talibanernas styrkor; den ordinarie armén upplöstes vid talibanernas maktövertagande 2021
2. uppgifter saknas från 2021 då talibanerna tog makten

Afghanistan – Ekonomisk översikt

Fram till talibanernas maktövertagande i augusti 2021 hade Afghanistan en konstgjord krigsekonomi, som hade utvecklats kring de utländska soldaternas närvaro och de internationella bistånds- och utvecklingsprojekten. Denna ekonomi måste under talibanstyret ersättas med andra näringar.

Fakta – Ekonomi

BNP per invånare
364 US dollar (2021)
BNP-tillväxt
-2,4 procent (2020)
Total BNP
14 583 miljoner US dollar (2021)
Jordbrukets andel av BNP
33,5 procent (2021)
Industrins andel av BNP
15,6 procent (2021)
Servicesektorns andel av BNP
46,5 procent (2021)
Inflation
5,6 procent (2020)
Statsskulden i andel av BNP
7,4 procent (2020)
Utlandsskuld
3 531 miljoner US dollar (2021)
Valuta
afghani
Varuexport
883 miljoner US dollar (2022)
Varuimport
5 629 miljoner US dollar (2022)
Bytesbalans
-3,1 miljarder US dollar (2020)
Varuhandeln i andel av BNP
41 procent (2022)
Viktigaste exportvaror
frukt och nötter, mattor, ull, bomull, lädervaror, ädelstenar
Största handelspartner
Iran, Kina, Pakistan, Indien (2020)
Mottaget bistånd per invånare
116 US dollar (2021)

Afghanistan – Naturtillgångar, energi och miljö

Afghanistan är ett av de länder i världen som är mest utsatta för effekterna av klimatförändringar. Landet rymmer stora naturtillgångar men den oländiga terrängen, i kombination med politiska och säkerhetsmässiga aspekter, gör det svårt att utvinna dessa resurser. Elbrist och miljöförstöring är andra problem som landet brottas med.

Fakta – energi och miljö

Andel av befolkningen med tillgång till elektricitet
98 procent (2021)
Andel av landsbygdsbefolkningen med tillgång till elektricitet
97 procent (2021)
Utsläpp av växthusgaser totalt
31,12 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av växthusgaser per invånare
0,80 ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av koldioxid totalt
8 709 tusen ton (2020)
Utsläpp av koldioxid per invånare
0,2 ton (2020)
Utsläpp av metangas totalt
16 222 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)

Afghanistan – Jordbruk och industri

Jordbruket utgör grunden i Afghanistans ekonomi, trots att försämrade odlingsmöjligheter under krigsåren och en stor inflyttning till städerna har lett till att näringens betydelse minskat. Gränsen mellan industri och traditionellt hantverk är flytande. Det finns gott om små verkstäder där enkla redskap och verktyg för jordbruk och hushåll tillverkas.

Fakta – jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP
33,5 procent (2021)
Andel av landytan som används för jordbruk
58,1 procent (2018)
Andel av landytan som är skogbevuxen
1,9 procent (2020)
Industrins andel av BNP
15,6 procent (2021)