Álvaro Uribe, president 2002–2010, döms till tolv års husarrest för att ha manipulerat vittnen i ett mål som rörde den väpnande konflikten, men domen rivs upp efter tre månader.

Fredssamtal med vänstergerillan ELN ställs in sedan president Gustavo Petro anklagat den för krigsförbrytelser i samband med våld som blossat upp mellan väpnade grupper. En skör vapenvila har rått sedan fredssamtal inleddes 2022.

Hundratusentals colombianer deltar i protester mot vänsterregeringens politik. Många är också upprörda över det våld som präglar landet under pågående fredssamtal med väpnade grupper.

Vänsterkandidaten Gustavo Petro vinner presidentvalet.

En sanningskommission slår fast att 450 000 människor dödades och 122 000 försvann i samband med väpnad konflikt mellan 1985 och 2018.

En protestvåg sköljer över landet med protester mot våldet och den ekonomiska krisen. Tiotals civila får sätta livet till.

Högerkandidaten Iván Duque vinner presidentvalet. Han är stark motståndare till fredsprocessen med Farc och kritiseras för att inte leva upp till fredsavtalet.

Regeringen och vänstergerillan Farc sluter ett fredsavtal som leder till att president Juan Manuel Santos tilldelas Nobels fredspris.

Liberalen Juan Manuel Santos väljs om för en andra mandatperiod.

Högerns kandidat Álvaro Uribe väljs om som president.

Paramilitärer grupper AUC lägger ned vapen.

Álvaro Uribe som är kandidat för den konservativa rörelsen Primero Colombia väljs till president.

Fruktlösa fredssamtal hållsmed vänstergerillan Farc.

Liberaler och konservativa ingår avtal om maktdelning, gerillarörelser inleder väpnad kamp.

Inbördeskriget ”La Violencia” kräver över 200 000 människors liv.

Panama bryter sig ur, dagens Colombia får sina gränser.

Venezuela och Ecuador bryter sig ur Colombia.

Colombia blir självständigt.

De första spanjorerna anländer till området.