2025

• Augusti

• Presidentkandidat avlider efter attentat

  11 augusti

  Senatorn och presidentkandidaten Miguel Uribe Turbay avlider efter två månader på sjukhus, som en följd av ett attentat mot honom (se 8 juni 2025). Dådet har skakat om colombianerna som påminns om det omfattande dödliga våld som riktades mot bland annat politiker under 1980- och 1990-talet. Miguel Uribe, som blev 39 år gammal, planerade att ställa upp i presidentvalet 2026 för högerpartiet Demokratisk center som grundades av den förre presidenten Álvaro Uribe (de är inte släkt). 

• Juli

• Expresident Uribe fälls för vittnespåverkan

  28 juli

  En domstol finner den före detta presidenten Álvaro Uribe skyldig till att ha manipulerat vittnen i ett mål som rör den väpnade konflikten i Colombia. Straffet som meddelas några dagar senare blir tolv år i husarrest, avstängning från offentliga ämbeten och böter på drygt en halv miljon dollar. Den nu 73-årige Uribe, som var president 2002–2010, är den första före detta stats- och regeringschefen i landet som döms för brott. Målet har sitt ursprung i anklagelser som Uribe själv 2012 riktade mot en vänstersenator, Iván Cepeda, om att han skulle ha försökt påvisa kopplingar mellan expresidenten och högermiliser. Det fick som följd att Högsta domstolen 2018 i stället inledde en utredning om att Uribe försökt förmå fängslade milismedlemmar att ljuga om kopplingar till honom. Över 90 vittnen har deltagit i rättegången som inleddes i maj 2024 och som har väckt starka protester bland Uribes anhängare. Domen kritiseras också skarpt av USA:s utrikesminister Marco Rubio som säger att ”radikala domare” använder det colombianska rättsväsendet i politiska syften. Uribe överklagar domen och försätts på fri fot efter tre veckor i husarrest. (Se även Juli 2018, Oktober 2019, Augusti 2020 och Maj 2024.)

• Juni

• Kongressen antar arbetsmarknadsreform

  21 juni

  Efter månader av debatt antar kongressen en lag som innebär ändringar i arbetsrätten, vilket innebär en tydlig framgång för president Gustavo Petro som därmed kan avblåsa planer på en folkomröstning i frågan. Reformen innebär bland annat att en normal arbetsdag ska sluta klockan 18 i stället för 21, att försäkringsskyddet för dem som arbetar i den informella sektorn stärks, att en pensionsfond för bönder inrättas och att lönetillägg ska utgå till dem som arbetar nätter och helgdagar.

• Kidnappade soldater friges

  23 juni

  Försvarsdepartementet uppger att 57 soldater som kidnappats av mer än 200 civilpersoner i Cañón de Micay i sydväst nu är fria, och oskadda. Ett drygt 20-tal personer greps i samband med fritagningen. Soldaterna kidnappades under föregående helg, efter påtryckningar från den väpnade gruppen EMC som består av avhoppare från den upplösta vänstergerillan Farc. Dalgången Cañón de Micay, i departementet Cauca, ligger i ett bergsområde där kokainodlingar är vanliga och där flera väpnade grupper är aktiva. Genom Micay-dalgången transporteras kokain till hamnar vid Stilla havet för att därifrån skeppas ut. I mars tillkännagav regeringen planer på militär och social intervention i Cañón de Micay (se Mars 2025).

• Presidenten anklagar USA för planer på kupp

  11 juni

  President Gustavo Petro upprepar anklagelser som uttalats av Venezuelas president Nicolás Maduro om att USA och ”högerextremister” planerar att störta Colombias president. Maduro har påstått att USA:s utrikesminister Marco Rubio har kontakt med högerextremister och ligger bakom planer på ett kuppförsök. Uttalandena kommer samtidigt som säkerhetsläget i Colombia är fortsatt skakigt. Ett par dagar tidigare skakades landet av en rad samordnade explosioner och anfall med skjutvapen som krävde minst sju människors liv i och runt Cali, landets tredje största stad. Attackerna kom i sin tur ett par dagar efter mordförsöket på en presidentkandidat i Bogotá. Marco Rubio hävdade då att mordförsöket var en följd av ”våldsam vänsterretorik på högsta nivå” i den colombianska regeringen.