Colombia
Foto: Shutterstock/Max Blain

Colombia

Colombia i Sydamerikas nordvästra hörn har en omväxlande natur, ett rikt kulturarv och en stark ekonomi huvudsakligen baserad på olja och jordbruk. Men djupa sociala klyftor bidrog till årtionden av väpnad konflikt mellan vänstergerillor och armén, så småningom med allt mer inblandning även av högermiliser och narkotikaligor. Ett fredsavtal slöts 2016 med den största gerillan, Farc, och den politiska konflikten har dämpats även om våldet fortfarande är utbrett.

Senaste händelser/kalendarium

Till kalendariet
  • 2025

    • Juni

    • Presidentkandidat skjuten

      En kandidat inför presidentvalet 2026, Miguel Uribe Turbay, skjuts i huvudet under ett kampanjmöte i en park i Bogotá och hans tillstånd rapporteras vara kritiskt. Miguel Uribe hör till högerpartiet Demokratisk center och är en framträdande ledare för oppositionen mot president Gustavo Petros vänsterregering. Presidenten fördömer attacken och säger att den riktat sig mot såväl personen och demokratin. Något motiv är inte känt men en 15-åring grips i närheten av platsen misstänkt för attentatet. Miguel Uribe kommer från en politiskt inflytelserik familj även om han, namnet till trots, inte är släkt med den tidigare presidenten Álvaro Uribe. Däremot var hans morfar Julio César Turbay Ayala president 1978–1982 och hans mamma Diana Turbay var en journalist som kidnappades och mördades av Medellínkartellen 1991, när Miguel Uribe var fem år gammal.

    • Maj

    • Över 200 ligamedlemmar gripna

      Myndigheterna rapporterar att 217 medlemmar av den största narkotikakartellen i landet, Golfoklanen, har gripits sedan mitten på april. Golfoklanen anklagas för att ha mördat drygt 20 poliser och soldater under en månad, i vad president Gustavo Petro kallar ”systematiska mord”. Ligan som har sitt ursprung i tidigare högermiliser är en av åtta brottsorganisationer som USA terrorstämplade i februari. Colombia upplever den allvarligaste våldsvågen sedan fredsavtalet med Farc ingicks 2016 (se även 17 januari 2025).

    • Februari

    • Presidenten uppmanar regeringsmedlemmar att avgå

      President Gustavo Petro uppmanar ministrar och andra högt uppsatta regeringstjänstemän att avgå, sedan han själv anklagat dem för att inte leva upp till förväntningarna. Petro skriver på sociala medier att det ska bli ändringar i regeringen för att ”uppnå högre efterlevnad med program som folket beordrat”. Några dagar tidigare kritiserade han, i ett fem timmar långt tv-tal, bland annat handels-, utbildnings- och hälsoministern för att inte leverera i flera viktiga projekt. Flera ministrar lämnar sina poster efter presidentens utspel.

    • Januari

    • Hastigt uppflammad konflikt med USA avblåst

      Ett hotande handelskrig med USA tycks avvärjas sedan regeringen gått med på att ge landningstillstånd för amerikanska militärflygplan med utvisade colombianer. Efter Donald Trumps återkomst som president i Washington har militären satts in för att sköta deportationer av papperslösa migranter, varav en del i handfängsel, något som fått fick Brasiliens regering att reagera. Men den colombianska presidenten Gustavo Petro protesterade inte bara utan utmanade Trump när han vägrade att låta militärflygplanen landa. Det följdes genast av hot från Vita huset om 25 procentiga tullar på alla varor från Colombia och ett stopp för visum för colombianer. Först införde Colombia motsvarande tullar, men strax därpå backade president Petro och sade att militärplanen kommer att accepteras. Tidigare har flygplan med utvisade colombianer tagits emot utan problem, men det har då rört sig om civila flygplan.

    • ELN-samtal ställs in efter blodigt våldsutbrott

      President Gustavo Petro ställer in fredssamtal med vänstergerillan ELN och anklagar gruppen för krigsförbrytelser i Catatumbo vid gränsen mot Venezuela. Våld som blossat upp mellan ELN och utbrytargrupp ur den tidigare gerillan Farc (kallad Frente 33) har krävt över 80 människors liv under fyra dagar då tusentals också drivits från sina hem. Runt 5 000 soldater har satts in för att stävja våldsamheterna som ska ha brutit ut när ELN-gerillan gick till attack mot Frente 33. Orsaken ska ha varit en försvunnen kokainleverans värd mångmiljonbelopp. Rivaliserande gäng kämpar sedan flera år om kontrollen över kokainhandeln i området, men en skör vapenvila har rått sedan 2022 medan båda sidor varit inbegripna i fredsförhandlingar med regeringen. Förhandlingarna har dock i det närmaste stannat av (se 18 september 2024) och militären har flera gånger varit inblandad i stridigheter de senaste månaderna.

Till kalendariet
89617

Världspolitikens Dagsfrågor ger fördjupning i frågorna som förändrar världen. Varje nummer kommer med instuderingsfrågor.

Läs mer

89488

UI:s nättidning om internationella frågor

Vidga och fördjupa din kunskap om globala frågor. I Utrikesmagasinet hittar du aktuella analyser av vår tids stora utmaningar. Bland skribenterna finns forskare, journalister, debattörer och experter.

Gå till Utrikesmagasinet

poddbild-final.jpg


En podd om internationella frågor från Utrikespolitiska institutet.

Lyssna på Utblick

Varukorg

Totalt 0