April 2025
Senaste händelser
-
April
-
Hot om tullar på alla varor från hela världen
President Donald Trump tillkännager i ett väntat tal att importtullar ska införas på varor från i princip alla länder i världen, i en dramatisk kursändring i amerikansk utrikespolitik som väntas få stora konsekvenser för den globala handeln och världsekonomin. Den lägsta nivån är 10 procent medan EU och ett 60-tal enskilda länder drabbas av högre tullar än så i vad Trump kallar ”ömsesidighet” – han vill ha strafftullar mot länder som har överskott i handelsbalansen mot USA. Bland dem finns stora handelspartner som EU (där tullsatsen blir 20 procent) och Kina (34 procent). Kanada och Mexiko, som USA redan har infört tullar mot, slipper en ökning den här gången. EU och flera länder har redan gjort klart att motåtgärder kommer att följa.
-
Tullar på bilar och bildelar från hela världen
De tullar på 25 procent på bilar och bildelar från hela omvärlden som president Donald Trump presenterade för en vecka sedan träder i kraft. Närmare hälften av alla fordon som säljs i USA är importerade, liksom cirka 60 procent av delarna i de fordon som sätts samman i landet. Därmed väntas priserna på bilar stiga avsevärt i USA. Trumps förhoppning är att mer av tillverkningen ska ske i USA i framtiden. Tal om motåtgärder i bland annat EU och Kanada har fått Trump att hota med att höja tarifferna ytterligare.
-
10-procentiga tullar träder i kraft
Tullar på ”miniminivån” 10 procent på nästan all export till USA träder i kraft för de länder som inte fått högre tullsatser enligt president Donald Trumps besked den 2 april. Det gäller en majoritet av världens länder medan ett 60-tal länder samt EU får högre tullar som träder i kraft den 9 april. När börserna öppnar efter helgen dyker de på bred front.
-
Högre tullar införs – och pausas, utom för Kina
De tullar som president Donald Trump aviserade den 2 april träder i kraft för EU och det 60-tal länder som fått högre tariffer än ”miniminivån” 10 procent. Men efter mindre än ett dygn kommer det besked om en 90 dagar lång paus under vilken 10 procent gäller – för länder som inte har infört motåtgärder. Ett undantag är Kina som efter höjningar i flera steg nu får en tullsats på 125 procent för export till USA. (Det specificeras dagen därpå att siffran blir 145, då man lägger till 20 procent från tidigare.) Den höga siffran har uppstått sedan den kinesiska regeringen varit tydlig med att man sätter hårt mot hårt, och USA och Kina stegvis har höjt tullarna mot varandra. De många utspelen bidrar till stor turbulens på världens börser. Två dagar senare lägger Kina sina tullar mot USA på 125 procent.
-
Nya samtal med Iran om kärnteknikprogrammet
Det första samtalet på hög nivå mellan USA och Iran sedan 2018 hålls, när Mellanösternsändebudet Steve Witkoff möter Irans utrikesminister Abbas Araghchi i Oman. Mötet kommer till stånd en vecka efter det att Trump i ett brev till Irans högste ledare ayatolla Ali Khamenei uppmanat till samtal om landets misstänkta kärnvapenprogram, samtidigt som han hotade med militära insatser om Iran vägrade. Trump själv var den som 2018 avbröt kontakterna med Iran och rev upp det avtal om Irans kärnenergiprogram som slutits tre år tidigare.
-
Prestigeuniversitet tar strid mot Vita huset
Harvard-universitetet avfärdar en kravlista från regeringen i Washington som svarar med att frysa 2,2 miljarder dollar i federala medel till den privata institutionen. Kraven gällde innehållet i undervisningen samt villkor för att anställa personal och anta studenter. Totalt får Havard 9 miljarder dollar som går till elva sjukhus som är associerade till sjukhuset samt till forskning. Harvard är det äldsta universitetet i USA och ett av de mest respekterade i världen, och det har större tillgångar än mer än 100 länder i världen. Det är också det första universitetet som tydligt motsätter sig krav från Vita huset. Andra har givit efter och fått skarp kritik för det. Bland dem finns Columbia-universitetet som i mars gick med på eftergifter efter hot om att 400 miljoner dollar skulle hållas inne. Det rörde sig bland annat om översyn av institutioner för Mellanöstern-, Sydasien- och Afrikastudier, regler för demonstrationer och intern säkerhet, samt regler för antagande av studenter.
-
Hård press på Ukraina att godta fredsplan
President Donald Trump och flera av hans topprådgivare kräver att Ukraina accepterar ett förslag om att låta Ryssland behålla kontroll över de områden som ockuperats, samtidigt som ukrainskt medlemskap i Nato utesluts. Den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj säger genast nej och slår fast att det skulle strida mot författningen att ge upp halvön Krim, som Ryssland annekterade 2014. Trump kallar Zelenskyjs uttalande ”inflammatoriskt” och säger att förslaget i princip godtagits av Ryssland. Uttalandena kommer strax efter det att utrikesminister Marco Rubio i sista stund hoppat av ett möte i London gällande en eventuell vapenvila. Mötet med ukrainska ministrar och företrädare för Storbritannien, Frankrike och Tyskland var tänkt som en fortsättning på samtal i Paris veckan innan.
-
Mineralavtal med Ukraina klart
Ett mineralavtal med Ukraina skrivs under, två månader efter det beramade mötet som slutade med att den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj lämnade Vita huset tomhänt (se 28 februari 2025). Avtalet ger USA tillgång till en rad naturresurser, förutom mineral även olja och fossilgas, samtidigt som Ukraina behåller själva ägandet. Länderna inrättar en gemensam investeringsfond för återuppbyggnad vars avkastning under första årtiondet ska investeras i Ukraina. USA godkänner Ukrainas strävan att gå med i EU medan dörren till Nato är stängd. Avtalet innebär att USA kan fortsatta att stödja Ukraina militärt även om det inte inbegriper några konkreta säkerhetsgarantier. Redan dagen därpå godkänner president Donald Trump en vapenleverans till Ukraina, den första sedan han tillträdde i januari.
Vill du läsa mer?
För att få tillgång till all information måste du ha ett abonnemang.
Vad får jag?
Se exempel på vad Landguiden omfattar här.