September 2021

Senaste händelser

  • September

  • Strid om strikt abortlag

    President Joe Biden riktar skarp kritik mot en ny lag i Texas som i praktiken förbjuder abort i delstaten. Enligt Biden strider lagen mot ett beslut i Högsta domstolen från 1973 (se Sociala förhållanden) och därmed mot konstitutionen. Lagen träder i kraft då Högsta domstolen, med konservativ övervikt, valt att inte hörsamma en begäran om att snabbhantera ärendet. Abortförbudet gäller från sjätte graviditetsveckan, då många kvinnor inte ens hunnit uppfatta att de väntar barn. Undantag från förbudet kan göras om moderns liv är i fara, men inte efter en våldtäkt eller vid incest. Lagen ger också vem som helst möjlighet att stämma individer som utför eller underlättar aborter på 10 000 dollar, något som kritiker anser bäddar för ett angivarsystem. Efter en dryg månad blockerar en distriktsdomare i Texas tillfälligt lagen, efter en begäran från justitiedepartementet som vill att alla överklaganden ska hanteras innan lagen träder i kraft. Men blockeringen upphävs dagen därpå av en federal appellationsdomstol, och lagen gäller därmed återigen.

  • Texas antar striktare vallag

    Guvernören i Texas undertecknar en ny vallag som begränsar väljarnas möjligheter att rösta. Republikanerna i delstaten har drivit frågan om regelskärpningar som de säger behövs för att stoppa valfusk. Detta trots att vallagarna redan innan ändringen var bland de striktaste i USA. Lagändringen utgör ett bittert nederlag för Texas demokratiska kongressledamöter, som i ett försök att stoppa den vid tillfälle i juli flydde delstaten. Enligt kritikerna riktar sig inskränkningarna mot minoritetsgrupper som exempelvis har svårare att rösta under arbetstid eller att resa långt för att kunna avlägga sin röst. Det har blivit lättare att inskränka rösträtten efter ett utslag i Högsta domstolen 2013. Minst 18 delstater har antagit nya vallagar bara sedan presidentvalet 2020.

  • Biden beordrar federala covidrestriktioner

    President Joe Biden ger order om nya bestämmelser som gäller över 100 miljoner anställda, för att hejda den ökande spridningen av coronaviruset. För en del federalt  anställda blir det obligatoriskt med vaccin. Företag med fler än 100 anställda åläggs att avkräva dem vaccinbevis eller ett negativt covidtest minst en gång i veckan, och riskerar annars höga böter. Biden utlovade en ”frihetens sommar” då pandemin skulle ha tryckts tillbaka, men den smittsamma deltavarianten har gjort att smittspridningen skjutit ny fart. Han beklagar nu den "pandemipolitik" som "gör folk sjuka och orsakar ovaccinerades död". För många republikaner har det blivit en politisk markering att inte vaccinera sig, och det är nästan uteslutande ovaccinerade som blir svårt sjuka. I flera delstater är läget allvarligt. Andelen vuxna som är fullvaccinerade uppgår till 70 procent, medan antalet döda i covid-19 är över 650 000.

  • Ny säkerhetspakt med Storbritannien och Australien

    USA, Storbritannien och Australien tillkännager att länderna ska ingå en ny säkerhetspakt, kallad Aukus. Beskedet ges i en gemensam digital presskonferens med president Joe Biden och premiärministrarna Boris Johnson och Scott Morrison. Pakten beskrivs som det mest omfattande försvarssamarbetet mellan länderna sedan andra världskriget och anses riktat mot Kina. Den kinesiska ambassaden i Washington reagerar med att anklaga de tre länderna för att ha ”kalla kriget-mentalitet och ideologiska fördomar”.

  • Frankrike kallar hem ambassadör

    Den säkerhetspakt som USA just ingått med Storbritannien och Australien väcker ilska i Frankrike, som i en oväntad gest kallar hem sina ambassadörer från USA och Australien. Orsaken är att pakten innebär att Australien får del av amerikansk teknik för att kunna bygga en kärnkraftsdrivna ubåtar – och därmed bryter ett avtal om atomubåtar med Frankrike från 2016, värt miljardbelopp. Fem dagar senare talar president Biden och den franske premiärministern Emmanuel Macron med varandra per telefon, och Frankrike beslutar att sända tillbaka ambassadören.

  • Haiti-sändebud avgår i protest mot utvisningar

    USA:s särskilda sändebud till Haiti, Daniel Foote, avgår efter två månader på posten i protest mot USA:s ”omänskliga, kontraproduktiva beslut att deportera tusentals haitiska flyktingar och illegala migranter till Haiti”. Enligt Foote är Haiti att betrakta som en sönderfallande stat, som inte klarar av ett inflöde av tusentals migranter som saknar mat, tak över huvudet och pengar. Bakgrunden är ett beslut att börja utvisa tusentals migranter, flertalet haitier, som uppehållit sig under en bro vid gränsen i söder. Många av haitierna lämnade hemlandet redan efter den förödande jordbävningen där 2010, och har vistats i Brasilien och andra länder i Sydamerika sedan dess. Färre arbetstillfällen, striktare migrationslagar och en förhoppning om att USA efter regeringsskiftet i Washington blivit mer öppnare, har bidragit till att många rest långväga för att nå gränsen. Bilder på hur gränsvakter till häst jagat migranter har väckt starka känslor, inte minst som de påminner om historiska bilder av slavjägare i USA. Senare rapporterar FN:s migrationsorgan IOM att över 7 500 haitier deporterats på mindre än tre veckor med 70 chartrade plan. Det beskrivs som en massdeportation utan like. 

  • Tillfällig förlängning av budgetåret

    President Joe Biden undertecknar en lag som kongressens båda kamrar snabbt lagt fram för att förlänga finansieringen av den federala staten till början av december. En nedstängning av statsapparaten hotade vid midnatt då det federala budgetåret börjar den 1 oktober. Republikanerna har hittills vägrat att gå med på den höjning av skuldtaket som krävs och som rutinmässigt görs, och dessutom pågår en dragkamp om budgeten inom det Demokratiska partiet.

  • Uppskjutet infrastrukturpaket bakslag för Biden

    Representanthuset skjuter upp en omröstning om ett infrastrukturpaket på 1 000 miljarder dollar vilket innebär ett bakslag för president Joe Biden och hans inrikespolitiska program. Paketet antogs av senaten i augusti med stöd av 19 republikaner, vilket är ovanligt i det annars polariserade klimatet i Washington, vilket gav röstsiffrorna 69–30. Men i representanthuset pågår en strid som egentligen gäller ett annat paket på hela 3 500 miljarder för sociala reformer och klimatåtgärder. Striden utspelar sig inom det Demokratiska partiet, där en vänsterfalang vägrar att godkänna infrastrukturpaketet innan de sociala satsningarna säkrats samtidigt som andra tycker att 3 500 miljarder är på tok för mycket.

Vill du läsa mer?

För att få tillgång till all information måste du ha ett abonnemang.

Vad får jag?

Se exempel på vad Landguiden omfattar här.

Varukorg

Totalt 0