President Jovenel Moïse mördas i sitt hem av utländska legosoldater. Ariel Henry tar över som interimspresident och tillfällig premiärminister. Vem som planlagt mordet går inte att klarlägga.  

De planerade president- och parlamentsvalen skjuts på en obestämd framtid.  

Parlamentet upplöses sedan parlamentsledamöternas mandat gått ut och parlamentsvalet inte kunnat hållas som planerat 2019. President Jovenel Moïse börjar styra genom dekret.  

Regeringen fälls i en misstroendeomröstning. Den tidigare kultur- och kommunikationsminister Jean-Michel Lapin utses att leda en övergångsregering. 

Kraven på president Jovenel Moïses avgång växer i styrka sedan han anklagats för att ha varit inblandad i förskingring av biståndsmedel. 

Upplopp bryter ut när regeringen vill höja bränslepriserna. Flera människor dödas. 

Jovenel Moïse tillträder som president men stora delar av oppositionen erkänner inte hans seger i valet året innan. 

Ett nytt parlament tillträder med PHTK som största parti. Presidentvalet som inletts under 2015 tas om. Valresultatet blir omstritt. Affärsmannen Jovenel Moïse som kandiderar för PHTK vinner redan i första omgången vilket utlöser protester. 

Det politiska kaoset i landet leder till att den sittande nationalförsamlingens mandat löper ut i januari utan att något val kunnat hållas. Landet saknar också regeringschef sedan 2014. Val till parlamentet genomförs under hösten liksom den första omgången av presidentvalet.  

Haiti stämmer FN på skadestånd för den koleraepidemi som utbrutit efter jordbävningen 2010 och som av allt att döma kommit till landet med några nepalesiska FN-soldater. Epidemin har hittills krävt 8 000 liv. FN erkänner så småningom att organisationen har ansvar för smittan men vägrar att betala ersättning. 

Musikern Michel Martelly väljs till president efter ett rörigt presidentval. Hans parti får dock bara några mandat i parlamentet och det leder på sikt till ett politiskt dödläge. 

Haiti skakas av den kraftigaste jordbävningen på två sekel. Antalet dödsoffer uppskattas till mellan 220 000 och 300 000. En kvarts miljoner haitier blir hemlösa. 

Den tidigare presidenten René Preval segrar i ett senarelagt presidentval. Hans nya parti Lespwa vinner parlamentsvalet. 

Den arméstödda milisen Fraph tar tillsammans med poliser och soldater över norra Haiti och president Aristide tvingas fly landet. Strider äger rum mellan rebellerna, polisen och anhängare till Aristide. Hundratals människor dödas. USA och Frankrike landsätter trupper för att skydda huvudstaden Port-au-Prince. En ny FN-styrka, Minustah, ersätter därefter de amerikanska trupperna. 

Jean-Bertrand Aristide väljs till president i ett kritiserat val och oppositionen erkänner varken presidenten eller parlamentet. En period av politisk och ekonomisk förlamning följer. 

FN-styrkan Unmih ersätter gradvis de amerikanska trupperna som invaderat Haiti året innan. René Preval från den sittande presidenten Jean-Bertrand Aristides parti vinner presidentvalet (Aristide får inte kandidera).  Det är första gången i landets historia som en demokratiskt vald president över makten till en annan folkvald statschef. 

Det politiska våldet stegras ytterligare och FN inför ett olje- och vapenembargo mot Haiti. 

President Jean-Bertrand Aristide störtas av en grupp militärer som motsätter sig hans planer på att minska arméns inflytande. Hundratals människor dödas i samband med kuppen och Aristide flyr utomlands. En militärstödd övergångsregering tar över. 

President Prosper Avril flyr landet efter påtryckningar från USA. Den radikale prästen Jean-Bertrand Aristide väljs till ny president i det första fria och fredliga valet i landet.  

Presidentval arrangeras. Segraren Leslie Manigat avsätts efter bara några månader av sin företrädare general Henri Namphy. Denne tvingas i sin tur avgå efter en revolt av en grupp soldater. Revoltledaren Prosper Avril blir ny president. 

Den första demonstrationen på 20 år äger rum vilket blir upptakten till en rad protester mot regimen.

Diktatorn Baby Doc flyr med USA:s hjälp till Frankrike. Ett provisoriskt råd av militärer och civila tar under ledning av arméchefen Henri Namphy över makten. Babay Docs fruktade säkerhetsstyrka Tonton macoutes upplöses och yttrandefrihet införs.

François Duvalier, kallad Papa Doc, utropar sig till president på livstid och inleder ett skräckvälde med hjälp av sin milis Tonton macoutes. Under hans styre mördas tiotusentals haitier eller flyr utomlands på grund av regimens förtryck. Ekonomiskt vanstyre förvandlar Haiti till ett av fattigaste länder. 

Diktatorn Papa Doc efterträds av sin son Jean-Claude Duvalier, Baby Doc, som fortsätter faderns terror. 

Haiti får en demokratisk författning. 

Den militärstödda regeringen avsätts genom en USA-ledd invasion och Jean-Bertrand Aristide återkommer som president. 

Läkaren François Duvalier (”Papa Doc”) tar makten i en kupp och väljs året därpå till president med militärens stöd. 

En svart haitier segrar i presidentvalet och makten i landet övergår gradvis från en liten elit, utsedd av USA, till det så kallade ”gardet”, en halvmilitär styrka dominerad av svarta.

Den amerikanska ockupationen upphör men landet styrs fortsatt av den lilla elit av blandat europeiskt och afrikanskt ursprung som USA tidigare överlåtit makten till. 

Oron för ett växande europeiskt, speciellt tyskt, inflytande i regionen föranleder USA att invadera Haiti.  

Rebeller jagar bort haitierna från den östra delen av Hispaniola (dagens Dominikanska republiken) som intagits av Haiti drygt tjugo år tidigare. 

Den gamla kolonialmakten Frankrike kräver under militärt hot ett jättelikt skadestånd för förlorad egendom och för de dödade och bortdrivna kolonisterna. Skadeståndet kommer att hämma landets ekonomiska utveckling under lång tid. 

Under president Jean-Pierre Boyers styre invaderar Haiti den spanska delen av ön Hispaniola (dagens Dominikanska republiken).  

Världens första fria svarta stat – Haiti – utropas på västra delen av ön Hispaniola sedan ett slavuppror fått den franska kolonialmakten att tappa kontrollen över området. 

Spanien överlämnar den västra delen av ön till Frankrike.

Franska handelsbolag och sjörövare tar kontroll över västra Hispaniola.

Sockerplantager anläggs på ön; slavar importeras från Afrika för att arbeta på plantagerna.

Den europeiska sjöfararen Christofer Columbus anländer till ön Hispaniola. Det är Columbus som ger ön dess namn.