Oktober 2022
Senaste händelser
-
Oktober
-
Rysk reträtt vid viktiga järnvägar
Ukrainska styrkor har återtagit staden Lyman i Donetsk, meddelar president Zelenskyj. Lyman är en järnvägsknutpunkt som kan ha stor betydelse för de ryska invasionsstyrkornas försörjningslinjer. Samma dag framkommer att Norge, Danmark och Tyskland enats om att beställa haubitsar (artillerivapen) till Ukraina för leverans 2023. Haubitsarna ska tillverkas i Slovakien. En vecka tidigare har ukrainare också återerövrat Kupjansk längre norrut, även där går en järnväg av strategisk betydelse.
-
FN-domstol för ”aggression” föreslås
Hans Corell, tidigare rättschef i FN, har tillsammans med andra jurister utarbetat ett förslag till specialdomstol där Ryssland skulle kunna prövas under brottsrubriceringen aggression i enlighet med FN-stadgan. Ett medlemsland får enligt FN-stadgan inte kränka ett annat lands territoriella integritet. Rysslands agerande i fallet Ukraina (och tidigare Georgien) skulle kunna granskas i en sådan specialdomstol. Domstolen skulle fungera vid sidan av Internationella brottmålsdomstolen (ICC) som kan pröva krigsförbrytelser. Varken Ryssland eller Ukraina har anslutit sig till ICC.
-
Fredspris med udd riktad mot Ryssland
Nobels fredspris för 2022 tilldelas människorättsaktivister i Belarus, Ukraina och Ryssland. Den ryska organisationen Memorial, som landets myndigheter har tvingat att stänga, delar priset med belarusiern Ales Bjaljatski och den ukrainska rörelse som är känd under namnet Center for Civil Liberties. Bjaljatski och hans organisation Viasna har i årtionden kartlagt hur den Moskvastödda diktaturen i Belarus fängslat politiskt oliktänkande. Såväl Bjaljatski som andra personer i Viasnas ledning är nu själva frihetsberövade. Center for Civil Liberties har i 15 år drivit på för demokrati och rättigheter i Ukraina, och ägnar sig sedan den fullskaliga ryska invasionen i landet inleddes åt att dokumentera anklagelser om ryska krigsbrott. Alla de tre organisationerna har tidigare fått Right Livelihood-priset.
-
Krim: Strategiskt viktig bro sprängs
Den nybyggda bron mellan Ryssland och Krimhalvön, över Kertjsundet, sprängs. Brand uppstår, tre människor dödas och skador uppstår både på vägbanan och på järnvägen som Ryssland låtit bygga sedan Krim annekterades. Kreml, som använder den 19 kilometer långa bron för militära transporter under det pågående kriget, skyller sprängningen på Ukrainas säkerhetstjänst och kallar den ”terrorism” riktad mot civil infrastruktur. Ukraina tar inte på sig det inträffade, men Ryssland reagerar inom ett par dagar med omfattande beskjutning mot mål runt om i Ukraina, bland dem Zaporizjzja, huvudstaden Kiev och städer i västra Ukraina.
-
EU-skydd för ukrainska flyktingar förlängs
EU förlänger sitt massflyktsdirektiv, som ger flyktingar från Ukraina tidsbegränsade uppehålls- och arbetstillstånd i EU:s medlemsländer, åtminstone till mars 2024, meddelar Ylva Johansson, kommissionär med ansvar för inrikes frågor. Enligt Ylva Johansson omfattar direktivet för närvarande 4,2 miljoner ukrainska medborgare.
-
Saudier ger bistånd och bidrar till fångutväxling
Saudiarabien meddelar att Ukraina kommer att få humanitärt bistånd för 400 miljoner dollar. Den saudiska oljepolitiken under Rysslands krigföring mot Ukraina har väckt irritation framför allt i USA. Västländer vill att saudierna ökar sin oljeproduktion för att motverka den energikris, med höga priser, som blivit följden av internationella sanktioner mot Ryssland. I stället har Saudiarabien och andra länder inom samarbetet Opec+ dragit åt kranarna så att oljepriserna ökar. Nyligen har Saudiarabien agerat mellanhand vid en fångutväxling mellan Ukraina och Ryssland.
-
EU inrättar militär Ukrainamission
EU:s utrikesministrar beslutar att unionen ska bistå Ukraina med mer vapen, till ett värde av en halv miljard euro, och utbildning av 15 000 soldater. Med de beloppen inräknade kommer EU sammantaget att ha fattat beslut om militärt bistånd för tre miljarder euro. Det är framför allt i Polen som utbildning ska äga rum inom EUMAM Ukraine (EU Military Assistance Mission), som till att börja med blir tvåårig. Flera EU-länder, bland dem Tyskland, Frankrike och Sverige, har redan egna beslut om militära utbildningsinsatser och vapenleveranser till Ukraina (se 7 augusti 2022). Ukraina ber om mer luftvärnsutrustning och hoppas få se EU-sanktioner mot Iran, därför att man säger sig ha hittat iransktillverkade drönare bland projektiler med sprängämnen som ryska styrkor använder. Det EU-ministrarna beslutar är sanktioner mot Irans sedlighetspolis, och flera andra myndigheter, med hänvisning till brutalitet mot demonstranter.
-
Ryska anfall mörklägger landet
Energibolaget Ukrenergo uppmanar medborgarna att ladda apparater och batterier som kan laddas och att hålla sig med färskvatten och varma kläder: efter tio dagar av intensiva ryska anfall har 40 procent av landets elproduktion slagits ut, och rullande strömavbrott på uppemot fyra timmar i taget kommer att genomföras. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen betecknar anfallen mot civil infrastruktur som krigsbrott. Ryssland har samtidigt infört krigslagar i de fyra områden som nyligen annekterats (se 30 september). I Cherson, där ukrainska styrkor avancerar, förflyttar Ryssland tiotusentals civila ut ur området. De stridande parterna har olika syn på om det är fråga om evakuering eller deportation.
Vill du läsa mer?
För att få tillgång till all information måste du ha ett abonnemang.
Vad får jag?
Se exempel på vad Landguiden omfattar här.