September 2021
Senaste händelser
-
September
-
Johnsons vårdplan får kritik
Premiärminister Boris Johnson presenterar sin plan för hur vård inom NHS och social omsorg ska förbättras i kölvattnet på coronapandemin. För att åstadkomma det ska staten höja skatterna för att få in ytterligare 12 miljarder pund. De sociala avgifter som löntagare och arbetsgivare ska betala ska ökas med 1,25 procent. Om det godkänns kommer skattetrycket att nå den högsta nivån sedan 1950-talet. Därmed bryter Johnson mot ett av sina främsta vallöften från 2019: att inte höja några skatter (i mars 2021 aviserades en höjning av inkomst- och bolagsskatterna). Pengarna ska bland annat gå till att beta av vårdsskulden efter pandemin. Det ska också sättas ett tak för hur mycket en individ i England måste betala för social omsorg (i Skottland, Wales och Nordirland ansvarar de regionala styrena för vård och omsorg). Som mest ska en person behöva betala 86 000 pund. De som inte har så stora tillgångar (under 20 000 pund) ska inte behöva betala några avgifter alls. På sikt ska hela systemet för social omsorg stöpas om. Planen får kritik från flera håll, framför allt för att åtgärderna är otillräckliga, men också att skattehöjningarna kommer att slå hårt mot låginkomsttagare. Planen godkänns med klara siffror av underhuset och väntas träda i kraft i april 2022. Pensions- och arbetsmarknadsminister Therese Coffey har samtidigt aviserat att pensionerna inte kommer att höjas lika mycket som regeringen tidigare lovat, tre procent istället för åtta.
-
Migrantfrågan skapar spänningar till Frankrike
Antalet migranter som tar sig från Frankrike till Storbritannien med båt har ökat snabbt under 2021. Som mest kom över 800 personer på en och samma dag i augusti. Från årsskiftet 2020/2021 fram till början av september kom omkring 12 600, många av dem har sedan sökt asyl i Storbritannien. Nu aviserar regeringen en ny taktik om att i vissa fall avvisa båtarna från Storbritannien, men i så fall måste beslutet först godkännas av inrikesminister Priti Patel. Detta har dock väckt starka invändningar från Frankrike som menar att britterna i så fall bryter mot internationell sjörätt. Tidigare kunde Storbritannien skicka tillbaka migranter till ett annat EU-land om de passerat detta, i enlighet med Dublinförordningen. Det går inte längre då landet inte är medlem av EU längre och det inte finns någon ny uppgörelse i frågan.
-
Regeringskris hotar i Nordirland
Jeffrey Donaldson, ledare för det största nordirländska partiet DUP, hotar med att hans unionistparti "inom några veckor" kommer att lämna provinsstyret i Nordirland om partiets krav på ändringar i det så kallade Nordirlandsprotokollet mellan Storbritannien och EU. Frågan har blivit mer brännande på sistone, inför den tidpunkt när övergångsreglerna slutar att gälla. Storbritannien har, för andra gången, beslutat att förlänga dem, trots att EU har sagt nej till det. Den irländska regeringen, det nationalistiska Sinn Féin och EU har på sistone fört intensiva förhandlingar med DUP. Redan nu aviserar Donaldson att DUP inte längre kommer att delta i det nord-syd-råd för samarbete mellan Nordirland och Irland (han gör dock ett undantag för samarbete inom vården). Om Nordirlands försteminister Paul Givan avgår måste även Sinn Féins Michelle O'Neill göra det, vilket i så fall betyder att hela regeringen faller. Parterna får sedan sju dagar på sig att lösa krisen, annars blir det nyval. Den brittiska regeringen lade i juli fram ett förslag om stora förändringar i protokollet, vilket EU sagt att man inte kan godta. När EU-kommissionären Maroš Šefčovič lämnar Nordirland den 11 september, efter två dagars förhandlingar, har inga framsteg gjorts. Šefčovič säger att bägge sidor måste kompromissa för att hitta en lösning.
-
Rapport: brittiska klimatmål i fara
Storbritannien får svårt att uppfylla sina åtaganden när det gäller att minska sina utsläpp av växthusgaser. Enligt en rapport från tankesmedjan Green Alliance kommer landet vara att klara omkring en fjärdedel av de utsläppsminskningar regeringen utlovat fram till år 2030. Storbritannien tillhör de länder i världen som har det mest ambitiösa klimatmålet, och har lovat att minska sina utsläpp med 78 procent fram till 2035. I slutet av året står landet som arrangör för klimattoppmötet COP 26 i Glasgow. Det skulle ha hållits redan 2020, men sköts upp på grund av coronapandemin.
-
Sturgeon: Folkomröstning först när pandemin är över
En ny folkomröstning om skotsk självständighet kommer att bli av först efter att alla coronarestriktioner har tagits bort. Det säger Skottlands försteminister Nicola Sturgeon vid Skotska nationalistpartiets (SNP) partikonferens. Samtidigt ger hon inga konkreta detaljer om när det kan bli eller hur hon ska förmå den brittiska regeringen att gå med på en ny folkomröstning. Tidigare har hon sagt att 2023, halvvägs in i den nya mandatperioden, kan vara en lämplig tidpunkt.
-
Fasta mandatperioder på väg att skrotas
Storbritannien ser ut att vara på väg att skrota de fasta mandatperioderna i parlamentet. Underhuset har givit sitt godkännande till ett lagförslag om detta (Dissolution and Calling of Parliament Bill), nu återstår för överhuset att säga sitt. Om även det röstar ja kommer man att återgå till den gamla ordningen, där den brittiska premiärministern själv har rätt att bestämma om när ett val ska hållas, så länge det den femåriga mandatperioden inte har löpt ut.
-
12- till 15-åringar erbjuds covidvaccin
Storbritannien kommer att börja vaccinera alla 12- till 15-åringar som vill mot covid-19. Förhoppningen är att vaccineringen ska komma igång så snart som möjligt, vilket anses särskilt mycket då eleverna snart återvänder till skolorna efter sommarlovet. Det står också klart att sårbara grupper, personer över 50 år och vårdanställda ska erbjudas en tredje vaccinspruta. Premiärminister Boris Johnson säger att det kan bli aktuellt att återinföra coronarestriktioner om smittläget försämras och vården har svårt att hantera detta. Då kan så kallade vaccinpass för större evenemang införas med en veckas varsel.
-
Ny säkerhetspakt med USA och Australien
USA, Storbritannien och Australien tillkännager att länderna ska ingå en ny säkerhetspakt, kallad Aukus. Beskedet ges under en gemensam digital presskonferens med president Joe Biden och premiärministrarna Boris Johnson och Scott Morrison. Pakten beskrivs som det mest omfattande försvarssamarbetet mellan länderna sedan andra världskriget och anses riktad mot Kina, även om det inte är uttalat. Den kinesiska ambassaden i Washington reagerar med att anklaga de tre länderna för att ha ”kalla kriget-mentalitet och ideologiska fördomar”.
-
Liz Tuss blir ny utrikesminister
Premiärminister Boris Johnson möblerar om i sin regering. Dominic Raab, som kritiserades hårt i samband med Afghanistankrisen, får lämna utrikesministerposten för att bli biträdande premiärminister och justitieminister. Ny utrikesminister blir Liz Truss. Vaccinminister Nadhim Zahawi utses till utbildningsminister och ersätter Gavin Williamson som får lämna regeringen. Ytterligare ett antal nya ministrar byts ut, men på lägre nivå.
-
Frankrike markerar mot ny säkerhetspakt
Aukus, den nya säkerhetspakten mellan Storbritannien, USA och Australien (se 15 september 2021) väcker starka reaktioner från Frankrike. Den franska försvarsminister ställer in samtal med sin brittiska kollega. Premiärminister Boris Johnson försöker gjuta olja på vågorna och säger att Frankrike inte har något att oroa sig för på grund av pakten. Han betonar att britter och fransmän samarbetar i Mali och i de baltiska länderna, samt kring ny teknologi för att testa kärnvapen.
-
ECHR: Ryssland låg bakom mordet på Litvinenko
Europadomstolen för mänskliga rättigheter (ECHR) avgör nu att Ryssland låg bakom giftmordet på den förre KGB-agenten Aleksandr Litvinenko i London 2006. En brittisk utredning kom 2016 fram till att mordet sannolikt hade godkänts av Rysslands president Vladimir Putin och den ryske säkerhetschefen Nikolaj Patrusjev. Ryssland har hela tiden förnekat all inblandning. Det var Litvinenkos änka som begärde att ECHR skulle ta upp fallet.
-
Johnson möter Biden
Boris Johnson och USA:s president håller sitt första möte öga mot öga i Vita huset. Efter mötet säger Johnson att samtalet varit en framgång. Men det finns flera områden där det finns en viss friktion. Dit hör hur USA lämnade Afghanistan, vilket Storbritannien har kritiserat. Biden tog även upp frågan om den nordirländska gränsen och de fortsatta spänningarna kring Nordirlandsprotokollet som Storbritannien och EU tvistar om och som den amerikanske presidenten ser som ett hot mot fredsavtalet. Biden har sedan länge ett starkt engagemang i det som händer i Nordirland. Mötet hålls en vecka efter att Storbritannien, USA och Australien enas om att bilda en ny säkerhetspakt, kallad Aukus, vilken har skapat stark friktion med Frankrike. Det förefaller dock inte som att Johnson kom närmare det handelsavtal med USA som han så gärna vill ha.
-
Skotsk polis utreder läckor
Polisen inleder nu en utredning om de läckor som förekom i samband med den skotska regeringens utredning om huruvida den före detta kotskaförsteministern Alx Salmond gjort sig skyldig till sexuella trakasserier (se Mars 2021).
-
Förarbrist skapar problem för britterna
Flera bensinstationer stängs tillfälligt i Storbritannien på grund av svårigheter med frakt av drivmedel. Det i sin tur beror i hög grad på brist på förare av tankbilar, ett problem som funnits tidigare, men som nu har förvärrats på grund av brexit och coronapandemin. Det behövs cirka 100 000 nya förare bara i Storbritannien, och omkring 25 000 beräknas ha lämnat landet i samband med det brittiska utträdet ur EU. Förarbristen har också skapat problem för livsmedelskedjorna som har fått svårt att få in vissa varor. Bönder och livsmedelsindustrin har i flera månader varnat för att det skulle bli svårare att frakta varor till konsumenterna. Högre priser på gas på den europeiska marknaden har också ställt till problem.
-
UUP säger nej till unionistpakt
Doug Beattie, ledare för det nordirländska Ulsters unionistparti (UUP) säger nej till ett utspel från Jeffrey Donaldson, ledare för Demokratiska unionistpartiet (DUP) om ett samarbete inför provinsvalet nästa år, då det nationalistiska Sinn Féin ser ut att bli största parti. Samtidigt får han gehör för sin idé från det mer militanta Traditionella unionisternas röst (TUV). Om resultatet i opinionsundersökningarna står sig kommer Sinn Féin att bli största parti och kommer i så fall att få utse provinsens försteminister, om inte reglerna ändras. Hittills har det alltid suttit en unionist på posten.
-
Nya regler slår mot Labours vänsterfalang
Labour röstar vid sin konferens för de nya regler för att bland annat välja partiledare som Keir Starmer har lagt fram. Det betyder att Labours parlamentsledamöter får ett större inflytande i partiledarvalen än tidigare, då alla kandidater måste ha stöd av minst 20 procent av parlamentsledamöterna (en fördubbling jämfört med tidigare tidigare). Det kommer också att bli svårare för partiets gräsrötter att avsätta en parlamentsledamot. Regeländringarna röstas igenom med 54 procent av rösterna, medan 46 procent röstar nej till förslaget, som dock inte är lika långtgående som Starmer har velat ha dem. Det betyder att det kommer att minska partiets vänsterfalangs möjligheter att utse en ny partiledare. Labourledaren Starmer meddelar också att partiet inte längre vill förstatliga Storbritanniens sex stora kraftbolag, en fråga som hans företrädare Jeremy Corbyn drev.
-
Unionistledare kräver att Nordirlandsprotokollet rivs upp
Ledarna för Nordirlands unionistpartier, DUP, UUP, TUV och PUP, lägger fram en gemensam petition där de tydligt markerar sitt motstånd mot det så kallade Nordirlandsprotokollet mellan London och EU och kräver att det måste ersättas med ett nytt som respekterar Nordirlands konstitutionella position i Storbritannien. Syftet med protokollet är att förhindra att en "hård gräns" uppstår mellan Nordirland och Irland samt att Nordirland ska bli kvar inom EU:s inre marknad. Det är första gången de fyra unionistledarna framträder tillsammans för att föra fram ett gemensamt budskap. De säger dock inget om hur detta ska gå till. Maroš Šefčovič, vice ordförande för EU-kommissionen, har sagt att EU inte är berett att förhandla om protokollet, men att man är beredd att göra vissa ändringar för att det ska fungera mer flexibelt.
-
Storbritannien vill ansluta sig till handelsavtal i stillahavsregionen
Storbritannien inleder nu förhandlingar om att ansluta sig till handelsavtalet CPTPP (Comprehensive and Progressive Agreement for Trans-Pacific Partnership) som idag omfattar elva länder kring Stilla havet som tagot bort 95 procent av alla tullar på handeln mellan dem.
Vill du läsa mer?
För att få tillgång till all information måste du ha ett abonnemang.
Vad får jag?
Se exempel på vad Landguiden omfattar här.