Januari 2021

Senaste händelser

  • Januari

  • Assange utlämnas inte till USA

    Wikileaksgrundaren Julian Assange kommer inte att utlämnas till USA. Domaren Vanessa Baraitser motiverar beslutet med Assange vacklande psykiska hälsa och risken för att han ska begå självmord. Hon avvisar dock försvarets farhågor om att Assange inte skulle kunna få en rättvis rättegång i USA. Enligt Assanges advokater, som hävdar att åtalet mot honom är politiskt, riskerar han fängelsestraff i upp till 175 år om han utlämnats till USA. Amerikanska åklagare har sagt att en fällande dom skulle resultera i fängelse på mellan fyra och sex år. Assange har bland annat anklagats för att ha publicerat hemlighetsstämplat militärt material om USA:s krigföring i Irak och Afghanistan, material som avslöjat övergrepp som begåtts av amerikansk militär. Han anklagas också för att ha brutit mot amerikanska spionerilagar genom att bistå hackare för att få fram materialet. Assange fängslades i april 2019 för brott mot borgensförbindelser i samband med ett rättsfall där han anklagades för att ha gjort sig skyldig till våldtäkt i Sverige. Ett åtal som numera är nedlagt.

  • Nya covidrestriktioner i Nordirland

    Nu skärper även Nordirland restriktionerna för att bekämpa covid-19. Invånarna får bara lämna sina hem för att uträtta nödvändiga ärenden, som att köpa mat och mediciner, för att motionera och för att arbeta. Polisen får också rätt att beordra människor att återvända till sina hem om de inte har goda skäl för att vistas ute. Lagen ska gälla till den 6 februari. Sedan slutet av 2020 är stora delar av samhället redan nedstängt under sex veckor. Ett stort problem är att vården är så hårt belastad. Samtidigt varnar provinsens jordbruksminister Edwin Poots, från demokratiska unionistpartiet (DUP), för att de kan uppstå brist på vissa livsmedel på grund av nya tullregler när övergångsreglerna tas bort i april, och att det på sikt kan kosta arbetstillfällen i Nordirland. Redan idag gapar en del hyllor tomma i livsmedel, på grund av brexit, men också för att Frankrike på grund av covid-19 under en period stoppade godstrafiken till och från Storbritannien.

  • SNP kräver kompensation för brexit

    Skotska nationalistpartiet (SNP) kräver att den brittiska regeringen ska kompensera Skottland för de stora kostnader som brexit orsakar, både genom minskad handel och lägre tillväxt i framtiden. Skotska fiskare har redan drabbats, då export till EU-länder har sinkats på grund av det pappersarbeten som krävs enligt handelsavtalet mellan Storbritannien och EU, något som fått inköpare av fisk och skaldjur att vända sig till andra leverantörer (tidigare har det tagit ett dygn för leveranserna att nå kunderna). Många brittiska fiskare är kritiska till handelsavtalet som enligt dem inte ger Storbritannien den kontroll över sina fiskevatten som premiärminister Boris Johnson hade utlovat.

  • Rekordhögt antal smittade i covid-19

    Nästan 55 000 nya fall av covid-19 har rapporterats under det senaste dygnet, vilket är den högsta siffran hittills, och 563 nya dödsfall (det handlar om personer som avlidit inom 28 dagar efter att de testats positivt för covid-19). Det sker efter att över 1 000 dödsfall har rapporterats per dygn fyra dagar i sträck. Dödssiffran är dock ofta lägre under helgerna på grund av fördröjningar i rapporteringen. Samtidigt vaccineras omkring 200 000 människor varje dag mot covid-19. Storbritannien har idag tre godkända vaccin mot virussjukdomen. I mitten av februari ska alla i riskgrupperna ha blivit vaccinerade mot covid-19, enligt hälsominister Matt Hancock.

  • Storbritannien kritiserar Kina för övergrepp mot uigurer

    Storbritannien och Kanada riktar hård kritik mot hur Kina behandlar sin uiguriska minoritet. Samtidigt förbjuder länderna all import av varor som man misstänker har tillverkats av uiguriska tvångsarbetare eller inbegriper andra människorättsbrott. De företag som bryter mot detta riskerar böter. Utrikesminister Dominic Raab säger att Storbritannien har en moralisk plikt att reagera mot övergreppen som han likställer med tortyr. Samtidigt skärptes delar av den lag mot modernt slaveri som Storbritannien antog 2015. Relationerna mellan länderna är redan ansträngda, mycket på grund av brittisk kritik av Kinas agerande i Hongkong. Kinas FN-ambassadör uppmanar den brittiska regeringen att inte lägga sig i Kinas inrikespolitiska affärer. I Storbritannien finns det samtidigt krafter som inte tycker att Raab går långt nog och överhuset vill se en lagändring som innebär att respekt för mänskliga rättigheter ska ges stor tyngd i framtida handelsavtal. Många brittiska klädföretag importerar bomull från Kina, som svarar för cirka en femtedel av all bomullsproduktion. Avslöjanden har bland annat gjorts om att  hundratusentals uigurer och personer från andra minoriteter tvingas plocka bomull för hand  på de stora odlingar som finns i Xinjiang.

  • Skotska Labours ledare avgår

    Richard Leonard avgår som ledare för Skotska Labour. Det sker efter upprepad kritik från delar av hans parti, som pekar på att partiet tappat röster i Skottland under de tre år som han har lett partiet. En del menar att han har stått för nära den förre Labourledaren Jeremy Corbyn, som inte har haft något starkt stöd i Skottland. Fram till 2011 hade Skotska Labour en dominerande roll inom skotsk politik. En ny ledare måste nu utses snabbt inför valet till det skotska parlamentet som troligtvis hålls i maj 2021. Det blir partiets femte ledare sedan 2014.

  • Domstol fastställer Lockerbiedom

    En domstol i Skottland avslår ett försök att riva upp domen mot den libyske medborgaren Abd al-Basit al-Miqrahi, som dömdes som skyldig till bombdådet mot ett amerikanskt trafikflygplan över byn Lockerbie 1988. Libyska staten tog så småningom på sig ansvar för attentatet, som krävde 270 liv, och al-Miqrahi fälldes i en specialdomstol i Nederländerna 2001. Han släpptes ur fängelse efter att ha drabbats av cancer och avled 2012. Den skotska appellationsdomstolen fastställer domen från Nederländerna. Amerikanska myndigheter har nyligen meddelat att de vill att ytterligare en libyer, som anklagas för att ha byggt bomben, ska ställas inför rätta.

  • Sturgeon presenterat vägkarta för skotsk självständighet

    Skottlands regeringschef Nicola Sturgeon säger att om självständighetspartierna får majoritet i det skotska valet i maj planerar hon att utlysa en ny "laglig folkomröstning" om skotsk självständighet, även om den brittiska regeringen säger nej till detta. I samband med att omkring tusen medlemmar från Sturgeons Skotska nationalistpartiet (SNP) samlats (digitalt) för att diskutera detta lägger hon fram en elva punkter lång vägkarta för hur man ska nå dit. Premiärminister Boris Johnson har sagt bestämt nej till en ny skotsk folkomröstning. Den skotska regeringen och en del juridiska experter menar att det är möjligt för Skottland att trots detta hålla en egen, rådgivande folkomröstning. SNP är dock splittrat om detta är en framkomlig väg eller inte. För Sturgeon väntar även andra prövningar, då en parlamentarisk utredning ska avgöra om den skotska regeringen vilseledde det skotska parlamentet när den hanterade anklagelser mot den förre SNP-ledaren Alex Salmond om att han gjort sig skyldig till sexuella övergrepp mot sin personal när han var skotsk regeringschef. Salmond har friats från anklagelserna i domstol (se Mars och Juni 2020). Frågan har också splittrat SNP, där en del av partiet står bakom Sturgeon och andra stödjer Salmond.

  • Övergrepp på mödra- och barnhem utreds i Nordirland

    Nordirland ska inleda en oberoende utredning av förhållandena på ett 10-tal mödra- och barnhem samt tvätterier som drevs i provinsen mellan 1922 och 1990 och där kvinnor och flickor som blivit gravida utan att vara gifta hölls isolerade tills de fött sina barn. Hemmen drevs av både katolska och protestantiska organisationer. Enligt en rapport, som sammanställts av två nordirländska universitet, behandlades kvinnorna, varav en del utsatts för våldtäkt, incest eller andra brott, illa och många pressades hårt för att de skulle adoptera bort sina barn. Dödstalet förefaller inte vara lika höga i de nordirländska hemmen som de var i de irländska där omkring 15 procent av barnen avled. Minst 10 600 kvinnor och flickor var intagna på hemmen. 

  • EU backar i vaccingräl

    Storbritannien och Nordirland dras in i en konflikt mellan EU och läkemedelsföretaget Astra Zeneca om minskade leveranser av vaccin mot covid-19. Detta sker sedan Astra Zeneca sagt nej till att leverera vaccin från bolagets produktion i Storbritannien och EU svarat med att hota att aktivera paragraf 16 i Nordirlandsprotokollet, som är en del av utträdesavtalet mellan EU och Storbritannien, och införa gränskontroller mellan Irland och Nordirland i syfte att förhindra att vaccin från andra leverantörer skulle nå Storbritannien och andra länder utanför EU den vägen. EU backar dock efter upprörda reaktioner från bland annat regeringarna i London, Belfast och Dublin. Irlands premiärminister Micheál Martin säger att EU-kommissionen gjorde ett misstag när den hotade att aktivera paragraf 16. Nordirlands försteminister Arlene Foster uppmanar efter detta den brittiske premiärministern Boris Johnson att se till att protokollet upphävs.

Vill du läsa mer?

För att få tillgång till all information måste du ha ett abonnemang.

Vad får jag?

Se exempel på vad Landguiden omfattar här.

Varukorg

Totalt 0