Januari 2020

Senaste händelser

  • Januari

  • 48 procent av Storbritanniens el från fossilfria bränslen

    2019 har för första gången Storbritannien producerat mer energi från fossilfria källor än från fossila bränslen. Över 48 procent av elen har kommit från sol-, vind-, vatten- och kärnkraft, jämfört med 43 procent från fossila bränslen som naturgas och kol. Storbritannien har lovat att nettoutsläppen av växthusgaser ska vara nere på noll från år 2050.

  • Johnson manar till återhållsamhet i Irankrisen

    Efter att USA dödat Qasem Soleimani, general i Irans elitstyrka Revolutionsgardet och chef för utlandsstyrkan al-Quds ("Jerusalemstyrkan") i Bagdad i Irak säger den brittiske premiärministern Boris Johnson att han inte sörjer Soleimanis död men han uppmanar samtidigt parterna till återhållsamhet. Han säger att han varit i kontakt med såväl USA:s president Donald Trump, Tyskland förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Emmanuel Macron samt att han vidtagit åtgärder för att trygga säkerheten för brittiska trupper och brittiska intressen i regionen. Bedömare beskriver detta som den första utrikespolitiska kris som Johnson har att hantera, där han måste balansera stöd till USA med försök att minska spänningarna till Iran. Storbritannien ska inte ha fått någon förvarning om vad som skulle hända från USA. På hemmaplan får Johnson kritik för att hålla en alltför låg profil i krisen. Först två dagar efter dödsskjutningen återvände han från sin semester i Västindien och han valde att inte informera underhuset om vad som händer när det samlades efter helgerna. 

  • Sex Labourpolitiker vill ta över efter Corbyn

    Sex kandidater har nu aviserat att de kommer att delta i partiledarvalet i Labour. Det är Rebecca Long-Bailey, som är talesperson i näringslivsfrågor och anses tillhöra Corbynlägret inom partiet och är partiets talesperson i näringslivsfrågor, Keir Stramrer, som är talesperson för brexitfrågor, Emily Thornberry, talesperson i utrikesfrågor, samt parlamentsledamöterna Clive Lewis, Lisa Nandy och Jess Phillips. Den nya partiledaren ska tillträda  posten den 4 april 2020. 

  • Raab fördömer Irans robotattacker

    Den brittiske försvarsministern Dominic Raab fördömer Irans robotattacker mot två flygbaser i Irak, där såväl amerikansk som brittisk personal finns stationerad. Attackerna är en hämnd för dödsskjutningen av den irakiske generalen Qasem Soleimani den 3 januari. Enligt Raab har inga britter dödats i attackerna.

  • Underhuset ger sitt slutliga godkännande av brexitavtalet

    Nu ger underhuset nu sitt slutliga godkännande av det senaste utträdesavtalet som Storbritannien och EU enats om. 330 ledamöter röstar för avtalet, 231 röstar emot. Nu ska avtalet också behandlas av överhuset, och bara om det har allvarliga invändningar mot det kommer det att tas upp igen i underhuset. Omröstningen banar väg för att Storbritannien ska kunna lämna EU som planerat den 31 januari.

  • Klartecken för ny regering i Nordirland efter tre år

    Nordirland kommer att få en ny provinsregeringen efter en tre år lång politisk kris, som dessutom blivit mer svårlöst på grund av Storbritanniens beslut att lämna EU. De nordirländska partierna godkänner därmed det förslag till avtal som lagts fram av regeringarna i London och Dublin (du kan läsa avtalet här). Enligt det ska en rad åtgärder vidtas för att hantera den allvarliga vårdkrisen i Nordirland, med långa vårdköer och personal som strejkar för högre löner och bättre arbetsvillkor med mera. En handlingsplan ska också läggas fram för mentalvården (de många självmorden fram för alla bland män har väckt stor uppmärksamhet på senare år). Det ska också ske satsningar på skolorna, fler poliser ska anställas, åtgärder ska vidtas för att garantera minoriteters rättigheter. Kontroversen kring den iriska språklag som utlovades i St Andrewsavtalet 2007 har lösts genom att både iriska och ulster-skotska ska bli officiella språk. Nya kommissionärer ska tillträda för att hantera språkfrågan och utveckla språken och kulturen.

  • Ny nordirländsk regering klar

    Nu har den nya nordirländska provinsregeringen bildats, med Arlene Foster från Demokratiska unionistpartiet (DUP) som försteminister och Michelle O'Neill från Sinn Féin som biträdande försteminister. Samtliga av Nordirlands fem största partier ingår i den nya regeringen, förutom dem som nämns ovan: Allianspartiet, det socialdemokratiska och nationalistiska SDLP, Ulsters unionistparti (UUP). Alex Maskey från Sinn Féin väljs till ny talman.

  • Fem kandidater vidare i kampen om partiledarposten i Labour

    Fem kandidater till ny Labourledare är kvar när det första steget av nomineringsprocessen har avslutats. Det är Keir Starmer med 88 nomineringar, Rebecca Long Bailey (33 nomineringar), Lisa Nandy (31), Jess Phillips (23) och Emily Thornberry (23) (se 7 januari 2020). Clive Lewis ger upp efter att bara ha nominerats av fem parlamentsledamöter. Senare hoppar även Jess Philips av. Omröstningen om vem det blir kommer att hållas mellan 21 februari och 2 april. Den 4 april ska en ny Labourledare ha utsetts. 

  • Johnson säger nej till ny folkomröstning i Skottland

    Premiärminister Boris Johnson säger nej till en begäran om att Edinburgh ska få befogenheter till att utlysa en folkomröstning om självständighet för Skottland, något som Skottlands försteminister Nicola Sturgeon bett om i ett brev som skickades i slutet av 2019. Sturgeon menar att Skottland ska ha rätt att besluta om det då skottarna med klar majoritet (62 procent) röstade för att stanna kvar inom EU i folkomröstningen 2016. 

  • Brittisk kritik mot Iran

    Storbritannien, Frankrike och Tyskland, som alla var parter i det internationella avtalet JCPOA 2015 om Irans kärnenergiprogram, inleder ett förfarande som bottnar i bedömningen att Iran inte uppfyller avtalet. De tre europeiska länderna har dock till skillnad från USA inte dragit sig ur överenskommelsen, och de säger uttryckligen att de inte stöder president Trumps linje att sätta Iran under maximal press. Senare samma dag säger sig den brittiske premiärminister Boris Johnson stödja ett nytt avtal som skulle förhandlas fram av USA:s president Donald Trump. En talesperson för den brittiska regeringen säger dock att det inte betyder att Storbritannien vill dra sig ur det tidigare avtalet.

  • "Anslag till Nordirland otillräckligt"

    Den brittiska regeringen utlovar ett anslag till Nordirland på 1 miljard pund, plus lika mycket i extra pengar till bland annat högre löner för sjuksköterskor, för att reformera den offentliga sektorn och för att hantera provinsens särskilda omständigheter. Men pengarna kommer att åtföljas av strikta villkor. Provinsens finansminister Conor Murphy, från Sinn Féin, uttrycker missnöje över att anslagets storlek och säger att det inte kommer att täcka årets kostnader. Nordirlandsminister Julian Smith betonar att Nordirland kommer att få mer pengar när Storbritannien lämnar EU.

  • Drottningen: Harry och Meghan ska inte längre representera monarkin

    Drottning Elizabeth II aviserar att prins Harry och hans amerikanska maka Meghan Markle, hertigen och hertiginnan av Sussex, inte längre kommer att formellt representera den brittiska monarkin. De förlorar också sitt kungliga apanage och ska betala tillbaka de pengar som gått till renoveringen av deras bostad i Storbritannien. De får inte heller använda hertig- och hertiginnetitlarna för att tjäna pengar. Förändringen kommer att ske under våren 2020 och är en följd av att paret tidigare under månaden aviserat via Instagram att de ska ta ett kliv tillbaka från offentliga uppdrag, att de avser att bli finansiellt oberoende och delvis bosätta sig i Kanada. Ett skäl till detta är delvis hur Meghan Markle behandlats av delar av den brittiska pressen.

  • Överhuset röstar nej till delar av brexitlagen

    Den konservativa regeringen lider sitt första nederlag i parlamentet efter valet 2019. Det handlar om några delar av brexitlagstiftningen. En majoritet av överhuset röstar för att EU-medborgare som bor i Storbritannien ska få ett tryckt dokument som visar att de har rätt att bo kvar där. De avvisar också ett förslag om att ministrar ska få befogenhet att avgöra vilka utslag i EU-domstolen som brittiska domstolar och tribunaler inte behöver följa. Regeringen väntas ändå få igenom sina förslag via nya omröstningar i underhuset. Dagen efter går överhuset emot regeringen i ännu ett fall, den här gången gäller det ensamkommande flyktingbarns rätt att återförenas med sina föräldrar i Storbritannien efter brexit. I den senaste versionen av utträdeslagen har detta strukits, regeringen vidhåller dock att man avser att slå vakt om flyktingbarnens rättigheter och att de kommer att inkluderas i den nya invandringslagstiftning som den planerar att lägga fram inom kort.

  • Underhuset godkänner inga ändringar i brexitlag

    Nu har den så kallade utträdeslagen antagits i dess slutgiltiga form av underhuset. Det avvisar samtliga av de ändringar som överhuset hade velat ha. Det banar väg för att Storbritannien ska kunna lämna EU som planerat den 31 januari. Drottning Elizabeth ger sedan sitt godkännande av brexitlagen den 23 januari. Den 29 januari ska EU-parlamentet rösta om utträdeslagen, något som väntas vara en ren formalitet. Efter det följer en elva månader lång övergångsperiod då Storbritannien måste fortsätta att följa EU:s regler, men där landet saknar representation i EU:s olika organ. Samtidigt ska förhandlingar om hur EU:s och Storbritanniens framtida relationer inledas.

  • EU-utträdet ett faktum

    Storbritannien träder formellt ut ur EU. Det innebär att de brittiska representanterna lämnar EU:s styrande organ och en elva månader lång övergångsperiod tar vid. Den 31 december lämnar britterna även EU:s inre marknad och alla EU-avtal slutar gälla i Storbritannien. Under övergångsperioden väntar kniviga förhandlingar om hur den framtida relationen mellan EU och Storbritannien ska se ut. 

Vill du läsa mer?

För att få tillgång till all information måste du ha ett abonnemang.

Vad får jag?

Se exempel på vad Landguiden omfattar här.

Varukorg

Totalt 0