Juni 2021
Senaste händelser
-
Juni
-
Polisarios ledare lämnar Spanien
En domare Madrid beslutar att Polisarios ledare Brahim Ghali inte ska häktas. Han kommer, enligt den spanska regeringen, att lämna landet samma kväll. En brottsutredning pågår mot Ghali för folkmord och tortyr, han förnekar dock att västsahariska flyktingar i Algeriet torterats och hävdar att anklagelserna är fabricerade. Fallet har orsakat spänningar mellan Spanien och Marocko (se Maj 2021). Västsahara är en tidigare spansk koloni som sedan 1975 till större delen ockuperas av Marocko. Polisario kämpar sedan 1970-talet för ett självständigt Västsahara.
-
Katalanska EU-politiker återfår immunitet
Tre katalanska EU-politiker, bland andra den förre regionpresidenten Carles Puigdemont, får åtminstone tillfälligt tillbaka sin immunitet mot åtal. Det beslutar EU-domstolen. Deras immunitet hävdes i mars, vilket då öppnade för möjligheten att de skulle kunna utlämnas till Spanien där de är efterlysta på grund av sin roll i den katalanska folkomröstningen 2017. Puigdemont och Toni Comin har också anklagats för förskingring.
-
Belarra blir ny Podemosledare
Vänsterpartiet Podemos utser vid sin partikonferens Ione Belarra, idag socialminister i den spanska koalitionsregeringen, till ny partiledare efter Pablo Iglesias. Hon vinner med 89 procent av rösterna. Det kommer dock att vara arbetsmarknadsminister och biträdande premiärminister Yolanda Diaz slom kommer att toppa partiets listor i nästa nationella val år 2024.
-
Stor protest i Madrid mot benådningsplaner
Tiotusentals demonstranter samlas i Madrid för att protestera mot premiärminister Pedro Sánchez planer att benåda fängslade katalanska politiker på självständighetssidan (se Maj 2021). Många av demonstranterna bär spanska flaggor och den spanska nationalsången ljuder i leden. Demonstranterna uttrycker oro för vilka följder en amnesti skulle få för Spaniens sammanhållning. Bakom manifestationen står organisationen Unión 78. Ledarna för det högerextrema Vox, det konservativa Folkpartiet (PP) och det borgerliga Ciudadanos finns på plats. En stor del av demonstranterna förefaller att vara Vox-anhängare. PP:s och Ciudadanos ledare håller, enligt den spanska tidningen El País, en låg profil med undantag för regionen Madrids ledare, PP:s Isabel Díaz Ayuso. Hon uppmanar kung Felipe VI att inte skriva under ett beslut om benådning. Enligt polisen i Madrid deltar 125 000 människor i protesten, medan regeringen talar om 25 000 och andra källor om 60 000.
-
Höga dödstal i Madrid 2020
Dödstalen i regionen Madrid steg med 41 procent 2020, jämfört med knappt 18 procent i hela landet, visar nya siffror från statistikmyndigheten INE. I regionen bor cirka 14,3 procent av Spaniens befolkning, men drygt 20 procent av alla dödsfall i covid-19 har skett i Madrid. Omkring 80 000 människor har avlidit med covid-19 sedan pandemin inleddes 2020. Fram till nu har ungefär 28 procent av invånarna fått två doser vaccin. Men fortfarande är ungefär en tredjedel av alla över 60 år ännu inte helt vaccinerade, då många av dem har fått AstraZenecas vaccin, där det ska gå tolv veckor mellan doserna. Kort därefter aviseras att kravet på munskydd utomlands kommer att slopas från den 26 juni.
-
Madrid benådar nio separatister
Den spanska regeringen benådar nio katalanska separatister, bland annat det katalanska vänsterpartiet ERC:s ledare Oriol Junqueras, som 2019 dömdes till fängelse för sin roll i den folkomröstning om självständighet för Katalonien som hölls hösten 2017 i trots mot domstolsbeslut (se Oktober 2017 och Maj 2021). Benådningen omfattar dock inte den del av domen som gäller förbud att inneha offentliga ämbeten. Det kan dock dröja några dagar innan de släpps eftersom kungen måste skriva under beslutet att ge dem amnesti. Regeringen hoppas att detta ska bidra till att minska spänningarna i Katalonien och att det ska gå att inleda samtal om regionens framtid. Det nuvarande katalanska styret bojkottar dock ceremonin och kräver en mer omfattande amnesti samt att få hålla en folkomröstning om självständighet. Katalanska självständighetspartier och -organisationer att protestera mot vad man, enligt den spanska tidningen El País, kallar för en fars och menar att regeringen beviljar de nio amnesti på grund av internationella påtryckningar (Spanien har bland annat fått kritik från Europarådet för ett rättsfall där ett 40-tal personer anklagas för att felaktigt ha använt regionala anslag för att verka för självständighet). Även delar av premiärminister Pedro Sánchez parti PSOE tycker att det är fel att ge dem amnesti. Flera spanska partier, bland annat det högerextrema Vox, säger att de ska överklaga beslutet. Opinionsundersökningar tyder på att 60 procent av spanjorerna motsätter sig amnestin. Men beslutet stöds också av flera ledande företrädare för näringslivet och den katolska kyrkan. En del bedömare menar att möjligheten att hitta en lösning på Katalonienfrågan är den bästa på tio år, då både den spanska och den katalanska regeringen leds av partier som vill få till en dialog. Sánchez menar att han genom benådningarna gör Katalonien till en politisk fråga i stället för en juridisk. Men det är ett vågspel som kommer att försvaga en redan svag spansk regering om inga genombrott sker.
-
Spanien får stödpengar från EU
Spanien får idag ta emot merparten av de stödpengar som EU betalar ut för att minska följderna av den svåra coronakrisen. Vid sidan av Italien är Spanien det land som får störst stöd. Bägge länderna har lagt fram planer på att använda pengarna till infrastrukturprojekt, digitalisering och grön omställning, och fått EU:s godkännande för planerna. För Spaniens del handlar det sammanlagt om ungefär 140 miljarder euro som ska gå till renoveringar av bostäder, elektriska bilar och en utbyggnad av 5G-nätet. En del bedömare påpekar dock, enligt nyhetsbyrån AFP, att dessa investeringar inte kommer att åtgärda de grundläggande problemen i den spanska ekonomin, bland annat den höga ungdomsarbetslösheten, ett svagt pensionssystem och problem inom utbildningssektorn.
-
Klartecken för samtal mellan Madrid och Barcelona i september
Premiärminister Pedro Sánchez träffar för första gången Kataloniens regionpresident Pere Aragonès i Madrid. Där kommer de överens om att inleda samtal om Kataloniens framtid under andra halvan av september. Efter mötet twittrar Sánchez att parterna nu har en plattform för att försöka lösa konflikten, medan Aragonès hävdar att mötet främst visade på hur långt ifrån varandra parterna står. Aragonès har tidigare krävt att den spanska regeringen ska gå med på att Katalonien ska få hålla en folkomröstning om självständighet. Samma dag som mötet hålls ålägger revisionsrätten 39 tidigare katalanska separatistledare att betala tillbaka 5,4 miljoner euro som mellan 2011 och 2017 använts för annonser för att vinna stöd för självständighetssidan utomlands.
-
Lagförslag ska underlätta för transpersoner
Den spanska regeringen enas om ett lagförslag som gör det ska bli möjligt för transpersoner i Spanien att lättare ändra sin status på officiella dokument. De ska bara behöva visa upp ett enkelt intyg. Om lagen antas kommer den att gälla för personer över 16 år. Som det är nu måste de först visa upp ett medicinskt utlåtande eller visa att de har påbörjat en hormonbehandling. Frågan rapporteras tidigare ha skapat spänningar inom koalitionsregeringen, där Unidas Podemos ska ha drivit på för att få till en förändring.
-
Sánchez säger nej till folkomröstning i Katalonien
Premiärminister Pedro Sánchez säger i parlamentet att den spanska regeringen aldrig kommer att gå med på att Katalonien ska få hålla en folkomröstning om självständighet. Han betonar att en sådan bara kan vara möjlig om tre femtedelar av ledamöterna i parlamentets underhus, kongressen, går med på det, och att ett sådant beslut godkänns i en folkomröstning. Uttalandet sker dagen efter att Sánchez hållit ett första möte med Kataloniens regeringschef Pere Aragonès.
Vill du läsa mer?
För att få tillgång till all information måste du ha ett abonnemang.
Vad får jag?
Se exempel på vad Landguiden omfattar här.