Separatister drabbar samman med kravallpolis i Katalonien

1 oktober

På flera håll i Katalonien samlas självständighetsivrare för att markera ettårsdagen av den omstridda folkomröstningen om katalansk självständighet. I Barcelona handlar det om 180 000 demonstranter. Protesterna organiseras av den katalanska gräsrotsorganisationen Kommittéerna för republikens försvar (CDR). På flera håll blockerar CDR-aktivister tillfälligt vägar och järnvägar. När en grupp demonstranter försöker ta sig in i regionparlamentet leder det till sammandrabbningar mellan dem och kravallpolis. Oroligheter förekommer även vid nationella polisens kontor i Barcelona. En del CDR-ledare har tidigare krävt att den katalanske regionpresidenten Quim Torra ska avgå, bland annat med hänvisning till att han några dagar tidigare satt in katalansk polis mot CDR-demonstranter, och för att han inte gjort mer för att protestera mot regeringen i Madrid. En del demonstranter skanderar nu "visa olydnad eller avgå".

En alltmer pressad Torra ställer ultimatum till Sánchez

2 oktober

Den katalanska regionpresidenten Quim Torra ställer ett ultimatum till den spanske premiärministern Pedro Sánchez. Om inte Sánchez inom en månad lägger fram ett förslag till en laglig folkomröstning om katalansk självständighet kommer Torras parti PDeCAT att dra tillbaka sitt stöd för den spanska socialistregeringen, vilket i så fall lär leda till nyval då Socialistpartiet bara har 84 av 350 mandat i kongressen. Samtidigt har Torra mött en allt hårdare kritik från självständighetsivrare i Katalonien. Gräsrotsorganisationen Kommittéerna för republikens försvar (CDR) och vänsterpartiet Cup kräver att han ska avgå då inte för en tillräckligt radikal politik för att föra fram den katalanska saken, medan unionspartierna tycker att han genom sina uttalanden bäddat för det våld som brutit ut i samband med två demonstrationer i Barcelona, den 24 september, och den 1 oktober.

Regionalval i Andalusien i december

8 oktober

Andalusiens regeringschef Susana Díaz, från Socialistpartiet (PSOE), utlyser regionval till den 2 december, tre månader tidigare än planerat. Hon anses  ta tillfället i akt då socialistregeringen i Madrid har goda opinionssiffror. Går det bra för PSOE i Andalusien är det troligt att även den spanske premiärministern Sánchez kommer att tidigarelägga kongressvalet. I opinionsundersökningar stöder 34 procent av väljarna PSOE i Andalusien, med Ciudadanos på andra plats, och PP som nummer tre med 20 procent. Men en korruptionsskandal i Andalusien, där Socialistpartiet spelat en stor roll.

Sprickan inom katalanska regionstyret växer

9 oktober

Sprickan inom den katalanska regionregeringen vidgas, då Tillsammans för Katalonien och ERC har olika strategier i frågan hur man ska hantera de sex regionparlamentariker som i domstol stängts av från det parlamentariska arbetet. Dessa befinner sig i fängsligt förvar eller har gått i exil. ERC har utsett ersättare för sina två ledamöter, medan Tillsammans för Katalonien har avvisat domstolens beslut och framhärdar att deras ledamöter, bland andra Carles Puigdemont, ska kunna fortsätta att delta i regionparlamentets arbete. ERC gör nu gemensam sak med oppositionen och röstar för att frånta de fyra Tillsammans för Katalonien-ledamöterna deras rösträtt. Det betyder också att självständighetspartierna befinner sig i minoritet i kammaren.

Socialistregeringen sluter budgetavtal med Podemos

12 oktober

Socialistregeringen och Podemos sluter ett avtal om innehållet i en ny budget, bland annat flera sociala satsningar, framför allt en höjning av minimilönen på 22 procent till 900 euro i månaden, samt nya satsningar på utbildning och forskning och bostäder. I förslaget ingår också en höjning av ersättning till arbetslösa. Men för att budgeten ska kunna godkännas i kongressen krävs även godkännande från flera mindre regionala partier, bland annat de katalanska separatistpartierna. Bryssel lär också ha invändningar mot att den spanska regeringen tänker spendera mer pengar.

Storbritannien och Spanien överens om Gibraltars roll efter brexit

18 oktober

Premiärminister Theresa May och hennes spanske kollega Pedro Sánchez säger sig vara överens om att de kommer att kunna lösa alla eventuella problem mellan dem om Gibraltars ställning efter brexit. Ett särskilt protokoll som ska läggas till i utträdelseavtalet ska redan vara klart, och inte utgöra något problem i de fortsatta brexitförhandlingarna. De två länderna håller också på att sluta flera bilaterala avtal som rör Gibraltar när det gäller skatter, miljösamarbete, cigarettsmuggling och rättigheter för dem som arbetar i det brittiska territoriet, men de ingår inte i brexituppgörelsen. En del tvistefrågor finns dock kvar, bland annat kring flygplatsen i territoriet, som den spanska regeringen vill att Spanien och Gibraltar ska driva gemensamt, vilket Gibraltar inte vill. Den spanska regeringen ska ha givit garantier att man inte tänker ta tillfället i akt för att driva frågan om Spaniens krav på Gibraltar, eller för att försvåra livet för dem som bor i och omkring territoriet.

200 migranter tar sig in i Melilla

21 oktober

En människa avlider och flera skadas när omkring 300 migranter tar sig över stängslen till den spanska exklaven Melilla i Nordafrika. 208 migranter lyckas ta sig in på spanskt territorium, varav 55 skickas tillbaka till Marocko efter en dag (140 personer söker politisk asyl, tio vårdas för sina skador och tre är minderåriga). Den spanska regeringen har lovat att ta bort taggtråden högst upp på de sex meter stängslen men har ännu inte gjort det. Den avlidne mannen tros ha fått en hjärtattack under sitt försök att komma över stängslet. Hittills under 2018 har nästan 49 000 migranter och asylsökande tagit sig till Spanien, de flesta av dem har dock kommit sjövägen.

Klart för rättegång mot katalanska separatistledare

25 oktober

Högsta domstolen ger klartecken för att 18 katalanska politiska ledare, bland andra ERC-ledaren Oriol Junqueras, tre tidigare ministrar i regionstyret i Katalonien, Joaquim Forn, Jordi Turull och Raül Romeva ska ställas inför rätta för att ensidigt ha utropat Katalonien som självständigt. Åtalspunkterna handlar om "uppror, förskingring av offentliga medel och olydnad". Åklagarsidan kräver i början av november fängelsestraff på mellan sju och 25 år. Det längsta straffet, 25 år, för Junqueras som man också vill förbjuda att inneha några politiska ämbeten under en 25-årsperiod. Spaniens motsvarighet till justitiekanslern, Abogacía del Estado, sträcker sig inte lika långt, och vill ändra brottsrubriceringen från uppror till uppvigling, och med en högsta straffsats på tolv år för Junqueras och elva år för de övriga. Rättegången väntas komma igång i början av 2019 och pågå i minst tre månader. Det är därför osannolikt att den kommer att hinna slutföras innan de regionala valen i maj 2019. Amnesty International har uppmanat spanska myndigheter att släppa två ledare för gräsrotsorganisationer, Jordi Sànchez och Jordi Cuixart, som suttit häktade sedan oktober 2017, eftersom en så lång häktningstid inte står i proportion till de brott de anklagas för.

Puigdemont bildar nytt parti

27 oktober