Mars 2022

Senaste händelser

  • Mars

  • Oberoende medier tystas

    Myndigheterna stoppar sändningarna från TV-stationen Dozjd och radiostationen Echo Moskva som båda står för en oberoende rapportering. Ryska myndigheter blockerar också den oberoende sajten Meduza med säte i Litauen och utländska medier som Facebook, BBC, Deutsche Welle och Radio Free Europé/Radio Liberty. Tidningen Novaja Gazeta som 2021 belönades med Nobels fredspris för sin journalistik meddelar att den inte längre kommer att rapportera om Rysslands invasion för att skydda sina medarbetare. Journalister på de drabbade medierna uppger att de kommer att försöka hitta vägar runt förbuden för att kunna fortsätta rapportera. Echo Moskva fortsätter förmedla nyheter via internet, youtube, twitter och meddelandetjänsten Telegram.

  • Vetenskapsmän samlas i skarp protest mot kriget

    Närmare 7 000 ryska vetenskapsmän uppges ha skrivit under det öppna brev till president Putin som publicerades samma dag som den fullskaliga invasionen av Ukraina inleddes och som omfattar stark kritik mot Rysslands agerande. Brevet publicerades på sajten tvr-science.ru under kvällen den 24 februari, läs här. Undertecknarna skriver bland annat att kriget i Ukraina är onödigt och orättfärdigt och det utgör en skymf mot de ryssar och ukrainare som bekämpade nazisterna tillsammans under andra världskriget. De lägger hela skulden för kriget på Ryssland och kräver ett slut på det. 

  • Få backar Ryssland i FN

    FN:s generalförsamling röstar för en icke bindande resolution som kräver att Ryssland omedelbart drar sig tillbaka från Ukraina. 141 länder röstar för medan 35 avstår, däribland Kina. Fyra länder förutom Ryssland röstar mot resolutionen: Belarus, Eritrea, Nordkorea och Syrien. Rysslands isoleringen består dagen därpå då FN:s människorättsråd röstar för att undersöka om krigsbrott begåtts i samband med Rysslands aggression mot Ukraina. 32 av rådets 47 medlemmar röstar för förslaget. Bara Ryssland och Eritrea röstar mot medan 13 länder lägger ned sin röst, däribland Rysslands traditionellt allierade Kina, Kuba och Venezuela.  

  • Motåtgärder mot västs sanktioner

    Parlamentet antar ett antal lagar som syftar till att mildra effekterna av sanktionerna som riktats mot Ryssland på grund av invasionen av Ukraina (se 27 och 28 februari). Pensionerna höjs liksom minimilönen. Små och medelstora företag erbjuds olika former av stöd och lättnader, bland annat när det gäller återbetalning av lån. Det senare gäller även privatpersoner. Ryssar som flyttat kapital utomlands under tveksamma former får möjlighet att flytta hem sina pengar igen utan risk för åtal.

  • Yttrandefriheten beskärs ytterligare

    En lag träder i kraft som gör det straffbart att sprida vad som kallas falska nyheter om den ryska armén. Den som fälls riskerar böter eller fängelse i upp till 15 år. Ryska medier har redan tidigare tillhållits att endast publicera information från officiella källor. En annan lag som träder i kraft samma dag gör det olagligt att uppmana till sanktioner mot Ryssland. Nästan tre veckor senare, den 22 mars, antas ytterligare en lag av samma modell. Då vidgas förbudet mot att sprida falsk information till att omfatta Rysslands aktioner utomlands.

  • Fortsatta protester mot kriget

    De dagliga demonstrationerna mot invasionen av Ukraina fortsätter. Under söndagen grips drygt 4 600 för att ha deltagit i protester som rapporteras ha ägt rum i 65 städer landet över. De flesta grips i Moskva och Sankt Petersburg. I Ural uppges en man ha dömts till motsvarande drygt 600 amerikanska dollar i böter för att ha uppmanat människor att protestera mot invasionen.

  • Rysk olja och gas bojkottas i väst

    Den ekonomiska pressen på Ryssland ökar när USA beslutar att stoppa all olje- och gasimport från ryska källor. Även Storbritannien meddelar att landet kommer att fasa ut rysk olja under 2022 medan de brittiska bolagen BP och Shell uppger att de slutar köpa olja från Ryssland med omedelbar verkan. EU presenterar planer på att reducera importen av rysk gas med två tredjedelar under 2022 och stoppa den helt på sikt. Bojkotten väntas få påtagliga konsekvenser också för konsumenter i västvärlden, där bränslepriserna redan är ovanligt höga. Ryssland är världens tredje största oljeproducent efter Saudiarabien och USA. Mer än hälften av oljan och 40 procent av naturgasen går till Europa.

  • Lyxvaror till Ryssland stoppas; fler företag lämnar landet

    USA och EU meddelar att export av lyxvaror till Ryssland kommer att stoppas. Detta är den senaste åtgärden i en lång rad av sanktioner som omvärlden vidtagit sedan Ryssland invaderade Ukraina den 24 februari (se 28 februari och 7 mars). Sedan invasionen har ett lämmeltåg av västföretag lämnat Ryssland till exempel Coca-Cola, McDonalds, IKEA, H&M och Carlsberg. Spelföretag som gör Playstation och Nintendo har anslutit sig till bojkotten genom att meddela att de slutar handla med Ryssland. President Putin har hotat med att staten ska nationalisera alla tillgångar från de företag som lämnar landet.

  • Chefer inom säkerhetstjänsten i påstådd husarrest

    Mediarapporter sprids om att president Putin ska ha ställt till med räfst och rättarting inom den gren av säkerhetstjänsten FSB som ansvarar för operationer i före detta sovjetstater. Två höga chefer har enligt rapporterna förhörts och satts i husarrest. Skälet skulle vara att säkerhetstjänsten gett Putin vilseledande information om opinionen i Ukraina inför Rysslands invasion. Säkerhetstjänsten ska ha missbedömt ukrainarnas motståndsvilja och ha invaggat Putin i tron att Ukraina skulle välkomna de ryska trupperna. Uppgifterna kommer från den oberoende ryska sajten Meduza med bas i Lettland och från den Frankrikebaserade ryske dissidenten Vladimir Osetjkin som driver sajten gulagu-net.ru.

  • Ryssland lämnar Europarådet

    Ryssland meddelar att landet lämnar Europarådet. Det sker dagen innan Ryssland skulle ha blivit uteslutet ur rådet. Som en följd av det ryska utträdet lägger Europadomstolen alla mål som rör Ryssland på is. Europadomstolen utreder klagomål mot länder som anses ha brutit mot Europarådets konvention om de mänskliga rättigheterna, och en fjärdedel av de mål som domstolen får in kommer från ryssar. Länder som är medlemmar av Europarådet får inte tillämpa dödsstraff och frågan är vad det ryska utträdet får för konsekvenser i det fallet. Dimitri Medvedev, biträdande chef för det ryska säkerhetsrådet, luftade nyligen tanken på ett återinförande av dödsstraff om Ryssland skulle lämna Europarådet.

  • Stängningen av Memorial bekräftas

    Högsta domstolen avslår människorättsorganisationen Memorials begäran om få uppskov med att stänga verksamheten. Stängningen som beordrades i slutet av förra året (se 28 december 2021) togs upp av Europadomstolen och därmed hoppades Memorial att den skulle kunna skjutas upp i väntan på ett utslag. Men häromdagen lades alla ärenden som rör Ryssland på is i Europadomstolen då Ryssland lämnade Europarådet. Europadomstolen är knuten till Europarådet genom att den behandlar brott mot Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. Konventionen utgör grund för Europarådets arbete.

  • Ny dom ger regimkritikern Navalnyj nio års fängelse

    Regimkritikern Aleksej Navalnyj döms för förskingring till nio år i ett högsäkerhetsfängelse. Navalnyj anses skyldig till att ha tillskansat sig motsvarande flera miljoner dollar från donationer till hans politiska organisation. Domen utfärdas av en domstol som tillfälligt upprättats i det fängelse där Navalnyj sitter sedan ett år tillbaka (se 3 februari 2021). Navalnyj utnyttjar rättegången till att driva med makthavarna och uppmana ryssarna att göra motstånd mot kriget i Ukraina.      

  • Rapporter om krigsförbrytelser utreds

    Fyra veckor in i det ryska anfallskriget i Ukraina redogör landets riksåklagare Iryna Venediktova för utredningar som inletts om misstänkta krigsförbrytelser utförda av de ryska invasionsstyrkorna. Det rör sig hittills, under pågående krig, om drygt 2 400 fall som skulle kunna leda till krigsbrottsåtal och drygt 1 500 fall som hon rubricerar som brott mot nationell säkerhet. 127 misstänkta personer har identifierats. Venediktova reser kors och tvärs genom landet för att samla dokumentation, bland annat vittnesmål och bilder före och efter anfall. Bombningar av civila mål och våldtäkter finns bland anklagelserna. Några dagar senare hävdar Venediktova att det finns bevis för att ryska styrkor använt klusterbomber på platser där det finns civila.

  • Ryssland byter krigsmål i Ukraina

    Den första fasen av Rysslands militära insats i Ukraina är avklarad, uppger den ryske generalen Sergej Rudskoj. Fokus riktas nu mot att ”befria Donbas” i östra Ukraina, säger han och beskriver det som att huvudsyftet med invasionen hela tiden har varit att säkra de två ryskstödda "folkrepublikerna" Donetsk och Luhansk, trots att de befann sig under rysk kontroll redan före kriget. Uttalandet tolkas som ett sätt att försöka rädda Rysslands ansikte, eftersom kriget mot den ukrainska armén inte blev någon promenadseger och ryssarna misslyckades med att inta Kiev. 

  • Sista oberoende tidningen lägger ned

    Novaja Gazeta, landets sista oberoende ryskspråkiga tidning, beslutar att lägga utgivningen på is till så länge Rysslands krig i Ukraina pågår. Novaja Gazetas chefredaktör Dimitrij Muratov fick Nobels fredspris 2021 för tidningens orädda journalistik och tidningen var ett av de sista medierna i Ryssland som vågade kritisera Rysslands krigföring. Nu hotar dock myndigheterna att stänga tidningen och därför stoppar redaktionen utgivningen.     

  • Putin hotar stänga av gaskranen

    President Putin meddelar omvärlden att ”ovänligt sinnade nationer” (såsom alla EU-länder) från den 1 april måste betala för sina gasinköp i rubel. I annat fall riskerar de att gasen stängs av. Tekniskt sett kommer länderna fortfarande att betala i västvaluta genom att de skickar euro eller dollar till ryska Gazprombank som i sin tur växlar pengarna till rubel och sätter in dem på respektive köpares konto i Gazprombank för användning vid transaktionen. Priserna ska inte ändras. Skälet till förändringen är enligt Putin att en del av Rysslands valutareserv frysts genom omvärldens sanktioner. Hotet får dock Tyskland, som är det land i Europa som är mest beroende av rysk gas, att förbereda en nödplan för det fall Ryssland vrider om gaskranarna. 

Vill du läsa mer?

För att få tillgång till all information måste du ha ett abonnemang.

Vad får jag?

Se exempel på vad Landguiden omfattar här.

Varukorg

Totalt 0