Februari 2022
Senaste händelser
-
Februari
-
Ny rättegång mot Navalnyj inledd
Regimkritikern Alexej Navalnyj ställs inför rätta anklagad för korruption. Enligt åtalet har Navalnyj personligen tillskansat sig 4,7 miljoner dollar av de donationer som skänkts till hans politiska organisationer. Om han fälls kan Navalnyj få tillbringa ytterligare upp till tio år i fängelse. Rättegången hålls i det fängelse där Navalnyj redan avtjänar ett flerårigt straff (se 3 februari 2021). Processen fördöms av Amnesty International som säger att rättegången är en bluff och att det är tydligt att makthavarna inte tänker släppa Navalnyj på fri fot inom överskådlig tid. Navalnyj utreds också för andra brott (se 28 september 2021).
-
Duman ber Putin erkänna Luhansk och Donetsk
Parlamentets underhus, duman, röstar för att uppmana president Putin att erkänna de ryskstödda utbrytarrepublikerna Donetsk och Luhansk i Ukraina som självständiga stater med hänvisning till att ryssarna i dessa regioner behöver hjälp och stöd. Om Putin skulle följa parlamentets rekommendation innebär det ett brott mot Minsk-avtalen som är tänkt att utgöra grund för en fredlig lösning av konflikten mellan separatisterna och centralregeringen i Ukraina.
-
Amerikansk toppdiplomat tvingas lämna landet
Regeringen utvisar den biträdande chefen för USA:s ambassad i Moskva och säger att åtgärden ska betraktas som ett svar på en tidigare utvisning av en rysk diplomat från Washington. USA beklagar utvisningen och konstaterar att den ökar spänningen mellan länderna. Moskva lägger hela skulden för den uppkomna situationen på USA som även anklagas för att avsiktligt söla med att utfärda visum till ryska diplomater.
-
Ryssland erkänner Luhansk och Donetsk
President Putin erkänner de ryskstödda separatistkontrollerade enklaverna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina som självständiga stater och beordrar ryska styrkor att gå in dessa områden för att genomföra en "fredsbevarande insats". Det står klart att erkännandet inte bara gäller de delar av Donetsk och Luhansk som sedan åtta år kontrolleras av ryskstödda separatister utan även de delar av de två regionerna som idag kontrolleras av Ukraina. Putin motiverar beslutet genom att säga att det pågår ett folkmord på ryssar i Donetsk och Luhansk och att den ukrainska militären planerar ett blixtkrig mot separatisterna. Västvärldens ledare fördömer unisont det ryska agerandet och avvisar Putins anklagelser som totalt grundlösa. USA och EU utökar dagen därpå sina sanktioner mot Ryssland. De nya sanktionerna är inriktade på att försvåra finansiering av militära insatser och riktas bland annat mot ryska banker. Ett antal högt uppsatta ryssar beläggs också med sanktioner samt de 351 ledamöter i ryska parlamentets underhus som röstade för erkännandet. Tyskland meddelar att öppnandet av gasledningen Nord Stream 2 från Ryssland till Tyskland läggs på is.
-
Fullskalig invasion av Ukraina inleds
I ett TV-sänt tal i gryningen meddelar president Putin att Ryssland inleder en "militär specialoperation" mot Ukraina. Strax därpå går ryska styrkor in i Ukraina från flera håll, även från Belarus. Militära mål i Ukraina bombas, bland annat flygplatser, men även civila mål träffas. Putin uppger att målet för aktionen är att "avmilitarisera och avnazifiera" Ukraina och säger att Ryssland inte har för avsikt att ockupera landet. Han kräver att Ukraina lägger ned sina vapen och varnar omvärlden för att lägga sig i situationen. Invasionen utlöser protester i Ryssland. Tusentals ryssar trotsar förbudet mot demonstrationer och går ut och protesterar mot kriget. Vid demonstrationer i över 50 städer grips totalt mer än 1 700 personer. Omvärlden med USA och EU i spetsen trappar upp sina ekonomiska sanktioner mot Ryssland. Bland annat blockeras landets tillgång till högteknologisk import. (Läs om bakgrunden till konflikten i Utrikespolitik).
-
Putin hotar med kärnvapen
Fyra dagar efter det att Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina rapporteras de ryska styrkorna ha intagit två städer i södra delen av landet nära halvön Krim men ryska försök att erövra huvudstaden Kiev och storstaden Charkiv möter motstånd. President Putin sänder chockvågor genom världen genom att meddela att han beordrat landets kärnvapenstyrkor till förhöjd beredskap. Omvärlden fortsätter att skärpa sina sanktioner mot ryska företag och individer. Ryska storbanker stängs av från det internationella betalningssystemnet Swift och tillgångar som den ryska centralbanken har utomlands fryses. Även Putin och utrikesminister Sergej Lavrov inkluderas i denna omgång av sanktioner. Rysslands stängs vidare av från en rad internationella sportevenemang och utesluts även i kultursammanhang. I Ryssland fortgår mindre manifestationer mot kriget. Enligt organisationern OVD-Info har nu över 5 000 människor gripits i samband med sådana demonstrationer.
-
Rubeln rasar efter skärpta sanktioner
Värdet på den ryska valutan rubel störtdyker och Modskvabörsen tvingas stänga efter västländernas beslut att stänga av ryska storbanker från det internationella betalningssystemet Swift och frysa tillgångar som den ryska centralbanken har utomlands. I ett försök att hejda raset höjer centralbanken räntan till 20 procent och inför åtgärder för att hejda utförsäljning av tillgångar i rubel. Företag som besitter utländsk valuta får order om att konvertera merparten till rubel, och ryssarna förbjuds att skicka pengar utomlands. Många ryssar köar till banker och bankomater för att få ut sina besparingar. Fler oligarker och medarbetare runt president Putin sätts upp på omvärldens sanktionslistor.
Vill du läsa mer?
För att få tillgång till all information måste du ha ett abonnemang.
Vad får jag?
Se exempel på vad Landguiden omfattar här.