September 2021
Senaste händelser
-
September
-
Oppositionen motarbetas på Internet
Internetövervakningsorganet Roskomnadzor stärker kontrollen över internet och förbjuder sex så kallade VPN-nätverk. Därmed blir det svårare för ryssarna att ta del av omkring ett dussin web-sidor knutna till oppositionen. Enligt Roskomnadzor bröt VPN-nätverken mot rysk lag genom att erbjuda tillgång till illegalt material online. Roskomnadzor menar att det i förlängningen kan skapa förutsättningar för illegala aktiviteter relaterade till ”droger, barnpornografi och extremism”.
-
Demonstrant dömd till tre år för slag mot polisman
En domstol i S:t Petersburg dömer en lokal artist, Ilja Persjin, till tre år i straffkoloni för att han vid ett möte till stöd för regimkritikern Aleksej Navalnyj slagit en polisman två gånger i bröstet med sin armbåge samt sparkat honom på benet. Persjin som suttit i häkte sedan februari hävdar sin oskuld. Hans vänner uppger att en polis sprang efer Persjin men halkade och föll.
-
Advokat i Navalnyjs nätverk lämnar landet
Ivan Pavlov, en framstående rysk människorättsadvokat, meddelar att han tillfälligt flyttat till Georgien på grund av press från myndigheternas sida. Pavlov som arbetat med att försvara regimkritikern Aleksej Navalnyjs organisationer är den senaste i en rad av personer med länkar till oppositionen som har gått i exil. Inför valet till det ryska parlamentet, duman, den 17–19 september har myndigheterna intensifierat sina ansträngningar för att tysta regimkritiker och ett antal personer har gripits eller belagts med restriktioner, anklagade för förräderi av olika slag. Pavlov har åtalats för att ha sålt statshemligheter till Tjeckien och han har förbjudits att använda telefon eller internet med motiveringen att han inte ska riskera att avslöja uppgifter om sina klienter. "Därmed kan jag inte jobba i Ryssland" konstaterar Pavlov.
-
Ekonomiska band till Belarus ska stärkas
President Putin och Belarus president Aleksandr Lukasjenko träffas i Kreml och enas om en rad åtgärder för att fördjupa den ekonomiska integrationen mellan länderna. Presidenterna meddelar att de kommit överens om 28 olika program för att ena ländernas ekonomier. Putin säger att Ryssland och Belarus genom avtalen kommer att tillämpa en gemensam makroekonomisk policy men inga närmare detaljer ges. 1999 träffade länderna en uppgörelse om att bilda en union men det har inte blivit så mycket av dessa planer, delvis beroende på belarusiskt motstånd. Enligt Putin omfattar mötet i Kreml inte några diskussioner om ett närmare politiskt samarbete. Han säger att byggandet av en ekonomisk bas kommer först.
-
Facebook med flera anklagas för att påverka dumavalet
Ryska UD kallar upp USA:s ambassadör i Moskva för att protestera mot vad man kallar amerikanska teknikföretags inblandning i det förestående valet till det ryska parlamentet duman den 17–19 september. Företagen anklagas för att bryta mot ryska lagar. Företag som Facebook, Twitter och Google har nyligen bötfällts för att de inte har hörsammat uppmaningar från internetövervakningsorganet Roskomnadzor om att ta bort visst material från sina sidor och för att de inte har lagrat uppgifter om ryska användare.
-
Omstridd gasledning till Tyskland färdigställd
Det ryska energibolaget Gazprom meddelar att bygget av Nord Stream 2 från ryska Kaliningrad till norra Tyskland fullbordats. Genom den nya ledningen som löper parallellt med Nord Stream 1 på havsbotten fördubblas Tysklands import av gas från Ryssland. Projektet har varit omstritt. Kritikerna menar att det ökar Europas beroende av Tyskland och samtidigt berövar andra länder, främst Ukraina, transitavgifter från redan existerande ledningar i dessa länder. Ukraina anför också att Ryssland kan använda ledningen som ett ”farligt geopolitiskt vapen”. Projektet har även väckt farhågor i USA. Det försenades av amerikanska sanktioner under president Trump men sanktionerna hävdes tidigare i år av Trumps efterträdare Joe Biden.
-
Google och Apple tvingas ta bort oppositionens app
Samma dag som valet till det ryska parlamentets underhus, duman, inleds viker sig Google och Apple för myndigheternas krav och tar bort oppositionens app ”Rösta smart” från sina kanaler. Appen är skapad av regimkritikern Aleksej Navalnyjs stab i syfte att förmå väljarna att rösta på ett sådant sätt att president Putins stödparti Enade Rysslands maktinnehav rubbas trots att inga oppositionella kandidater får ställa upp i valet. Appen hjälper väljarna att rösta på den kandidat som har störst chans att slå en kandidat från Enade Ryssland. Besluten togs under stor press uppger källor med insyn i beslutsgången hos Google och Apple som citeras av nyhetsbyrån AFP. Bland annat ska myndigheterna ha hotat att gripa anställda vid de båda företagens kontor i Ryssland. Dagen därpå tas "Rösta smart"-appen även bort från meddelandetjänsten Telegram som är populär i Ryssland. Navalnyjs anhängare fördömer teknikbolagens agerande och lägger som en sista åtgärd upp de rekommenderade kandidaternas namn på ett dokument i Google Docs.
-
Putins stödparti vinner omstritt val
Som väntat vinner president Putins stödparti Enade Ryssland en majoritet av rösterna i valet till landets parlament, duman. Så gott som ingen oppositionell kandidat har tillåtits ställa upp i valet som föregicks av hård repression mot regimkritiker. Enade Ryssland får drygt 50 procent av rösterna i den procentuella delen av valet och vinner en majoritet av de mandat som står på spel i majoritetsval i enmansvalkretsar. Resultatet innebär att Enade Rysslands backar några procentenheter jämfört med valet 2016 och tappar totalt 19 mandat men partiet behåller ändå två tredjedels majoritet i duman. På andra plats kommer Kommunistpartiet som ökar sin röstandel till knappt 19 procent och vinner 15 nya mandat. Ett Rättvist Ryssland går också fram medan Liberaldemokraterna tappar nästan hälften av sina mandat. Det nybildade partiet Nytt folk (se 1 mars) lyckas ta sig in i duman. Resultatet för Enade Ryssland står i stark kontrast mot opinionsmätningar före valet som visade ett stöd för partiet på 30 procent. Enligt inhemska medier och oppositionen förekom också massivt valfusk under valdagarna, bland annat genom att grupper av väljare bussades runt mellan vallokaler för att rösta flera gånger. Den oberoende valövervakningsorganisationen Golos rapporterade över 5 000 oegentligheter under detta val vilket är mer än dubbelt så många som 2016. Särskild kritik riktades mot valprocessen i Moskva där en del röster avgavs online och just onlinerösterna utökade Enade Rysslands antal mandat från 6 till 15. Golos kräver att valresultatet i Moskva annulleras vilket i sin tur skulle innebära att Enade Ryssland förlorar sin två tredjedels majoritet. EU konstaterar i en kommentar att valen präglats av skrämseltaktik och genomförts utan trovärdig övervakning. Storbritannien kallar valet ”ett allvarligt steg bakåt för demokratin” medan USA säger att angreppen på regimkritiker berövat ryssarna deras rätt att utöva sina medborgerliga rättigheter.
-
Ryssland pekas ut för mord på f d agent
Europadomstolen för mänskliga rättigheter (ECHR) avgör nu att Ryssland låg bakom giftmordet på den förre KGB-agenten Aleksandr Litvinenko i London 2006. En brittisk utredning kom 2016 fram till att mordet sannolikt hade godkänts av Rysslands president Vladimir Putin och den ryske säkerhetschefen Nikolaj Patrusjev. Ryssland har hela tiden förnekat all inblandning.
-
Kommunistpartiet leder protest mot valet
Kommunistpartiet anordnar en större demonstration i Moskva i protest mot vad partiet kallar ”kolossalt” valfusk i parlamentsvalet 17–19 september. Kommunisterna gick fram i valet men menar att partiet berövades ett antal mandat genom onlineröstning i Moskva (se även 19 september). Mer än tusen personer deltar i mötet vid Pusjkin-torget – inte bara kommunistpartiets sympatisörer utan även personer från andra politiska läger. Demonstrationen har inte tillstånd men polisen avstår från att skingra deltagarna. I stället spelas hög musik i ett försök att dränka talarnas röster. Före och under mötet grips ett antal aktivister rapporterar organisationen OVD-Info som övervakar fängslanden vid protester.
-
Nytt ärende kan förlänga Navalnys tid i fängelse
Myndigheterna drar åt tumskruvarna på oppositionen ännu ett varv när den kommitté som har hand om stora brottsmål inleder en undersökning för att avgöra om regimkritikern Navalnyj och hans allierade kan dömas för extremism i det förgångna. Navalnyj anklagas för att 2014 ha ”startat ett extremistiskt nätverk” med målet ”förändra det konstitutionella systemet i Ryska federationen.” Nätverket ska ha ägnat sig åt kriminella aktiviteter i syfte att misskreditera statliga myndigheter och destabilisera situationen ute i regionen enligt ett uttalande från utredarna. Om undersökningen leder till åtal kan det resultera i tio års fängelse för Navalnyj och hans närmaste medarbetare – advokaten Leonid Volkov samt Ivan Zjdanev som var chef för Navalnyjs nu upplösta stiftelse mot korruption (FBK). Andra av Navalnyjs medarbetare kan komma att dömas till straff mellan två och sex år.
Vill du läsa mer?
För att få tillgång till all information måste du ha ett abonnemang.
Vad får jag?
Se exempel på vad Landguiden omfattar här.