Februari 2022
Senaste händelser
-
Februari
-
Tjeckien ger upp miljöstrid – Polen slipper EU-böter
EU-domstolen meddelar att Turówmålet lagts ned eftersom Polen och Tjeckien kommit överens: Tjeckien har dragit tillbaka sina klagomål mot den miljöfarliga gruvan i södra Polen. Regeringen i Warszawa har lovat att betala skadestånd, men det är en polsk ”omvändelse under galgen”: EU-kommissionen var på väg att minska EU:s utbetalningar till Polen, som dömts till dryga böter för vägran att stänga den stora gruvan. Kolbrytningen har varit en av flera allvarliga trätor mellan Polen och EU. President Duda har också föreslagit en lagändring som går ut på att en hårt kritiserad disciplinkammare för domare ersätts med en ”ansvarskammare”. Även den tvisten gör att Polen riskerar att gå miste om EU-pengar och får kritik för att åsidosätta grundläggande demokratiska värden (se främst 27 oktober 2021 och 20 september 2021). Båda åtgärderna möts med skepsis: en ansvarskammare för domare uppfattas av kritiker som en omsminkad disciplinkammare, och miljöproblemen vid sydgränsen blir inte lösta av att Tjeckien ger upp striden.
-
Nato förstärker i Polen i spänt läge
I Polens östra grannland, på belarusisk mark, inleder ryska och belarusiska trupper en gemensam militärövning. Samtidigt förstärker västalliansen Nato vissa trupper i Polen. I ljuset av att Ryssland i flera månader har samlat stora styrkor längs sin gräns mot Ukraina hyser Nato liksom den ukrainska regeringen farhågor för att det är en invasion i Ukraina som planeras. Ukraina skulle i så fall kunna angripas även norrifrån, från Belarus. Kreml försäkrar att de ryska soldaterna inte ska bli kvar i Belarus, men kräver för sin del garantier för att inte också Ukraina ska tillåtas bli medlem i Nato.
-
Klartecken för att banta belopp till EU-länder
EU-domstolen ger klartecken för nedskärningar av EU-medel till länder som bedöms åsidosätta rättsstatliga krav och demokratiska ideal. Utslaget är en motgång för Polen och Ungern. De båda länderna har hävdat att den sortens bestraffningsåtgärder från Bryssel skulle innebära att EU-fördrag inte respekteras. Mekanismen, hotet om att pengaöverföringar hålls inne, inrättades 2020, och bygger på överväganden om att rättsstatliga brister kan få negativa effekter för skattebetalarna i EU (se 5 november 2020). Mekanismen har hittills inte använts mot något medlemsland. Utslaget ökar pressen på EU-kommissionen framför allt från EU-parlamentet att sätta hotet i verket, men den juridiska striden tros ändå inte vara över. Det senaste draget från Polen och Ungern är att ifrågasätta själva EU-domstolens rätt att fälla sådana avgöranden.
-
Skärpta EU-sanktioner mot Ryssland
Ryssland inleder en fullskalig militär invasion i Ukraina. Som följd enas Polen och de andra EU-länderna om skärpta sanktioner mot Ryssland. Sanktioner antas i flera steg mot banksystem och högteknologiska industrier samt mot högt uppsatta politiker, däribland president Putin och utrikesminister Lavrov, och mot delar av eliten runt makthavarna i Kreml. Åtgärder mot finanssystemet syftar till att underminera Rysslands förmåga att finansiera kriget, bland annat ska sju banker stängas av från det internationella betalningssystemet Swift och transaktioner med ryska centralbanken förbjudas. EU stänger sitt luftrum för ryskt flyg och beslutar att förse Ukraina med vapen för 450 miljoner euro. Polen har gräns mot både Ukraina och Ryssland. Även grannlandet Belarus, som låtit ryska trupper tränga in i Ukraina från sitt territorium, blir föremål för EU-sanktioner. De riktas mot högt uppsatta militärer och import av en rad varor från Belarus.
Vill du läsa mer?
För att få tillgång till all information måste du ha ett abonnemang.
Vad får jag?
Se exempel på vad Landguiden omfattar här.