2025

• September

• Flygplatsen i Oslo stängs på grund av drönarlarm

  22 september

  Flygplatsen Gardermoen i Oslo stängs under några timmar på grund av att drönare siktats i närheten. Alla flyg omdirigeras. Beskedet kommer bara några timmar efter att den danska flygplatsen Kastrup i Köpenhamn tvingats stänga på grund av att drönare siktats. Den danska statsministern Mette Frederiksen säger vid en presskonferens dagen därpå  att hon ” inte på något sätt kan utesluta att Ryssland” är inblandat i händelsen, som hon uppfattar som ytterst allvarlig. Norsk och dansk polis utreder tillsammans om det finns ett samband mellan drönarintrången. Norges luftrum har enligt regeringen kränkts av ryska flygplan vid tre tillfällen under året. 

• Valseger för de rödgröna partierna

  8 september

  Det regerande Arbeiderpartiet säkrar med stöd av de mindre rödgröna partierna en knapp majoritet av mandaten i stortingsvalet. Partiet ser därmed ut att kunna behålla regeringsmakten för ännu en mandatperiod, med Jonas Gahr Støre som statsminister. De rödgröna partierna på vänstersidan får tillsammans 88 mandat mot 81 för den borgerliga sidan. Arbeiderpartiet får 28 procent av rösterna och 53 mandat enligt preliminära resultat. Det är en liten uppgång jämfört med valet för fyra år sedan. Högerpopulistiska Fremskrittspartiet kommer på andra plats och gör sitt bästa val hittills med nära 24 procent av rösterna och 48 mandat. Det går därmed om Høyre, som brukar vara störst på högersidan, men som nu backar till endast drygt 14 procent och 24 mandat.

• Augusti

• Oljefonden säljer israeliska tillgångar

  25 augusti

  Den statliga oljefonden säljer sitt innehav i fem israeliska banker. Fondtillgångarna i amerikanska Caterpillar avyttras också, eftersom dess maskiner enligt norska etikrådet ”används av israeliska myndigheter för omfattande olaglig förstörelse av palestinska egendomar”. Försäljningar av israeliska tillgångar har pågått sedan början av augusti och fonden har nu sålt aktier i nära ett 20-tal bolag. Enligt fonden finns en ”oacceptabel risk för att företagen medverkar till allvarliga kränkningar av individers rättigheter i krig eller konfliktsituationer”. 

• Mars

• Krismöte om Europas säkerhet

  2 mars

  Statsminister Jonas Gahr Støre deltar i ett möte med allierade ledare om krisen i relationen med USA om Europas och Ukrainas säkerhet. Mötet äger rum sedan president Donald Trump och vicepresident JD Vance skällt ut Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i Vita huset två dagar tidigare. Storbritanniens premiärminister Keir Starmer försöker, liksom Frankrikes president Emmanuel Macron, inta en ledarroll när en ”allians av villiga” länder ska försöka rädda situationen. Starmer säger att mötet har enats om en plan med fortsatt militärt stöd till Ukraina, stärkt försvar vid en fred, samt säkerhetsgarantier. Macron föreslår i sin tur en månadslång vapenvila. Förutom en rad europeiska ledare deltar även Kanada, Natochefen Mark Rutte, EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och EU:s ordförande António Costa i mötet.

• Februari

• Kristoppmöte efter USA:s kovändning

  17 februari

  Efter chockbesked från Vita huset som omkullkastar rådande säkerhetsordning samlas europeiska ledare i Paris för krissamtal. Trumpadministrationen står i begrepp att inleda samtal med Ryssland om kriget i Ukraina, över huvudet på både Ukraina och övriga Europa, och de europeiska ledarna försöker nu hitta ett gemensamt förhållningssätt. Danmarks statsminister Mette Frederiksen deltar som företrädare för hela Norden och Baltikum vid sidan av ledarna för Frankrike, Italien, Polen, Spanien, Storbritannien och Tyskland samt Natos generalsekreterare Mark Rutte, EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Europeiska rådets ordförande António Costa.