Ett nationellt nödläge utlyses och Litauen stänger två gränsövergångar till Belarus sedan ballonger lastade med cigaretter rapporteras ha skickats in över litauiskt luftrum från grannlandet och tvingat flygplatserna i Vilnius och Kaunas att tillfälligt stänga. Incidenten klassas som en ”hybridattack”. 

Parlamentet godkänner i september premiärminister Inga Ruginienės regering bestående av hennes eget parti Socialdemokraterna samt populistpartiet Nemunas gryning, mittenpartiet LVŽS och dess partner Valaktionen för polacker i Litauen. Den tidigare regeringen föll i juli efter det att premiärminister Gintautas Paluckas dragits in i en korruptionsskandal.   

Litauen ansluter sig tillsammans med de andra baltiska länderna till det centraleuropeiska elsystemet i februari och lämnar därmed det ryska. 

Partiledaren för regeringspartiet Nemunas gryning Remigijus Žemaitaitis fråntas sin juridiska immunitet i en omröstning i parlamentet i december. Det innebär att en pågående rättsprocess där han misstänks för uppvigling till hat mot judar kan fortgå. 

Tillsammans med tyska, finländska och svenska myndigheter utreder Litauen i november ett misstänkt sabotage av datakablar i Östersjön. Ett kinesiskt fartyg, Yi Peng 3, misstänks för att avsiktligt ha orsakat skador på kablarna genom att släpa sitt ankare på havsbotten. 

Socialdemokraterna vinner parlamentsvalet i oktober. Det regerande Fosterlandsförbundet kommer på andra plats. Socialdemokraterna bildar en regeringskoalition med Demokraternas union ”För Litauen" och det nationalistiska populistpartiet, Nemunas gryning. Socialdemokraten Gintautas Paluckas utses till ny premiärminister. 

President Gitanas Nausėda vinner presidentvalet i maj över motståndaren premiärminister Ingrida Šimonytė med omkring tre fjärdedelar av rösterna. 

En ny lag tillåter Litauen att direkt skicka tillbaka migranter som tagit sig in i landet. Beslutet kan tas av gränsvakter utan utredning enligt lagen som får kritik av människorättsorganisationer.