Kroatien beslutar i oktober att återinföra obligatorisk militärtjänstgöring för män. Värnplikten slopades 2008. Regeringen hänvisar till det spända omvärldsläget, inte minst Rysslands invasion av Ukraina.

Socialdemokraten Zoran Milanović väljs i januari om stort som president. Han ställdes i presidentvalets andra omgång mot den konservative kandidaten Dragan Primorac från regeringspartiet HDZ.

Det konservativa regeringspartiet HDZ går framåt i valet till Europaparlamentet i juni och får 35 procent av rösterna. Det motsvarar 6 av Kroatiens 12 mandat. Mittenvänsteralliansen S&D där bland andra socialdemokratiska SDP ingår tappar stöd och blir näst störst med 25 procent av rösterna (4 mandat).

Andrej Plenković från det regerande mittenhögerpartiet HDZ fortsätter efter parlamentsvalet i april som premiärminister, nu i en majoritetskoalition med främlingsfientliga Hemlandsrörelsen (DP). Plenković stöds också av företrädare för nationella minoritetsgrupper. 

Författningsdomstolen sätter i mars stopp för president Zoran Milanovićs ambitioner att kandidera i parlamentsvalet. Domstolen säger att Milanović först måste avgå som president om han ska ställa upp i parlamentsvalet. Milanović leder det största oppositionspartiet, socialdemokratiska SDP.

Den 1 januari övergår Kroatien till att använda euro i stället för kuna som valuta. Kroatien blir därmed det 20:e landet i euroområdet. Kroatien blir samtidigt medlem av Schengenområdet så att dess medborgare kan resa utan pass i 22 andra EU-länder samt Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz.