Kroatien återinför i oktober obligatorisk militärtjänstgöring för män på grund av det spända omvärldsläget, inte minst Rysslands krig i Ukraina.  

Andrej Plenković från det nationalistiska mittenhögerpartiet HDZ får fortsätta som premiärminister under en tredje mandatperiod sedan hans parti efter valet i april enats om en koalitionsregering med det främlingsfientliga DP. 

Socialdemokraten Zoran Milanović väljs om med stor marginal i januari i presidentvalets andra omgång. 

På årets första dag övergår Kroatien till att använda euro i stället för kuna som valuta. Landet blir samtidigt medlem av Schengenområdet. 

Det konservativa regeringspartiet HDZ går framåt i valet till Europaparlamentet i juni och får 35 procent av rösterna. Det motsvarar 6 av Kroatiens 12 mandat. Mittenvänsteralliansen S&D där bland andra socialdemokratiska SDP ingår tappar stöd och blir näst störst med 25 procent av rösterna (4 mandat).

Andrej Plenković från det regerande mittenhögerpartiet HDZ fortsätter efter parlamentsvalet i april som premiärminister, nu i en majoritetskoalition med främlingsfientliga Hemlandsrörelsen (DP). Plenković stöds också av företrädare för nationella minoritetsgrupper. 

Författningsdomstolen sätter i mars stopp för president Zoran Milanovićs ambitioner att kandidera i parlamentsvalet. Domstolen säger att Milanović först måste avgå som president om han ska ställa upp i parlamentsvalet. Milanović leder det största oppositionspartiet, socialdemokratiska SDP.

Den 1 januari övergår Kroatien till att använda euro i stället för kuna som valuta. Kroatien blir därmed det 20:e landet i euroområdet. Kroatien blir samtidigt medlem av Schengenområdet så att dess medborgare kan resa utan pass i 22 andra EU-länder samt Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz.

Den tidigare premiärministern Ivo Sanader (2003–2009) döms i november slutgiltigt till åtta års fängelse i Högsta domstolen för mutbrott. 

Kroatien blir medlem i EU vid halvårsskiftet. 

Efter att ha fällts i lägre instans frias Ante Gotovina och en annan kroatisk exgeneral i november av appellationskammaren vid FN:s krigsförbrytartribunal i Haag i en kontroversiell dom. De tas emot som hjältar hemma. 

Kroaterna röstar ja till EU-medlemskap i en folkomröstning i januari. 

Två före detta ministrar från HDZ döms till fängelse för mutbrott. Den tidigare partiledaren och premiärministern Ivo Sanader grips i Österrike och överlämnas till hemlandet, också han misstänkt för korruption.

Ivo Sanader från HDZ avgår som premiärminister. Han ersätts av vice premiärminister Jadranka Kosor, den första kvinnan att bli regeringschef.

EU ger Kroatien status som kandidat till medlemskap i unionen.

HDZ återtar makten, nu med Ivo Sanader som partiledare och premiärminister. 

Exgeneralen Ante Gotovina, den mest efterspanade av misstänkta krigsförbrytare från Kroatien, lämnas ut till FN:s krigsförbrytartribunal i Haag.

I parlamentsvalet förlorar HDZ makten för första gången. Oppositionen med Socialdemokraterna i spetsen vinner. Stjepan "Stipe" Mesić blir president. En period med demokratisering och avreglering av ekonomin äger rum. Kroatien tar sikte på EU-medlemskap.

Den auktoritäre presidenten Franjo Tuđman (Tudjman) från HDZ dör under sin andra mandatperiod. Det innebär bland annat slutet för en era som präglades av diskriminering av serber.

Genom militära offensiver återtar Kroatien serbiskt dominerade områden och nästan alla serber flyr landet. Daytonavtalet sätter punkt för kriget i Bosnien-Hercegovina.

Vapenvila träder i kraft i Kroatien sedan tusentals människor dödats och hundratusentals drivits på flykt. FN-trupper placeras ut i Kroatien och den jugoslaviska armén drar sig tillbaka. Kroatien blir medlem av FN. 

Krig bryter ut i Bosnien-Hercegovina och Kroatien ställer sig på bosnienkroaternas sida. Kroatien tar också emot många flyktingar. 

Kroatien utropar självständighet efter en folkomröstning. Franjo Tuđman från HDZ blir president. Serberna i Krajina utropar dock en egen republik och inbördeskrig utbryter.

Jugoslaviens president ända sedan 1945, Josip Broz (”Tito”) dör, vilket öppnar för nationalistiska strömningar i landets delrepubliker.

Jugoslavien får ny författning där delrepublikerna får större självstyre.

Sedan fascistregimen fallit i andra världskrigets slutskede kommer Kroatien att ingå i Socialistiska förbundsrepubliken Jugoslavien ledd av Josip Broz (”Tito”). Ytterligare fem delrepubliker ingår: Bosnien-Hercegovina, Kroatien, Makedonien, Montenegro, Serbien (inklusive Kosovo) och Slovenien.

Under andra världskriget överfalls Jugoslavien av tyska, italienska, ungerska och bulgariska styrkor. Den så kallade Oberoende staten i Kroatien blir en tysk lydstat ledd av den fascistiske Ustašaledaren Ante Pavelić. Även merparten av Bosnien-Hercegovina samt delar av Serbien ingår i staten. 

Kung Aleksandar mördas.

Kung Aleksandar gör sig själv till diktator i staten som döps om till Kungariket Jugoslavien. 

Österrike-Ungern kollapsar under första världskriget. Serbers, kroaters och sloveners kungarike utropas, den första jugoslaviska statsbildningen.

Den habsburgska monarkin lägger under sig större delen av Kroatien.

Det Ungernstyrda området delas mellan Osmanska riket och ätten Habsburg (senare Österrike-Ungern).

Delar av Kroatien erövras av Osmanska riket, som styrs från Konstantinopel (sedermera Istanbul).

Under kung Petar Krešimirs tid vid makten (1058–1074) står kungadömet på toppen av sin makt. Landet delas därefter mellan Östrom och Ungern.

Ett självständigt kroatiskt kungadöme bildas mellan floden Drava och Adriatiska havet. 

Landet är uppdelat mellan två furstendömen: Dalmatiska Kroatien vid kusten och Pannoniska Kroatien i inlandet, en uppdelning som återkommer under århundradena. 

Från detta århundrade räknas kroaterna som främst katoliker. 

Kroaternas slaviska förfäder flyttar från Ukraina till inlandet kring Donau. De styrs av den östromerska, bysantinska kejsaren i Konstantinopel.