Kroatien

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/kroatien/

Kroatien ligger delvis på Balkanhalvön, i gränslandet mellan Central- och Sydösteuropa. Det är ett halvmåneformat land med över tusen öar i skärgården utanför den vackra dalmatiska kusten. Den forna jugoslaviska delrepubliken blev självständig 1991 och har sedan gått från krig och auktoritärt styre till att vara medlem i Nato och – från den 1 juli 2013 – även i EU.

Geografi och klimat

Kroatien ligger delvis på Balkanhalvön, i gränslandet mellan Central- och Sydösteuropa, och är stort som halva Lappland. Landet består av en långsmal kustregion mot Adriatiska havet och ett inlandsområde med både berg och bördigt slättland. Större delen av Kroatien har inlandsklimat.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
56 538 km2 (2018)
Tid
svensk
Angränsande land/länder
Slovenien, Ungern, Serbien, Bosnien-Hercegovina, Montenegro
Huvudstad med antal invånare
Zagreb 791 000 (folkräkning 2011)
Övriga större städer
Split 178 000, Rijeka 129 000, Osijek 108 000 (folkräkning 2011)
Högsta berg
Dinara (1 830 m ö h)
Viktiga floder
Sava
Medelnederbörd/månad
Zagreb 30 mm (feb), 95 mm (jun)
Medeltemperatur/dygn
Zagreb 0 °C (jan), 22 °C (juli)

Källor

Befolkning och språk

Krigen i det forna Jugoslavien under 1990-talet, med etnisk rensning och stora folkomflyttningar, har gjort Kroatien mer etniskt homogent än det var tidigare. Nio av tio invånare är numera kroater. Samtidigt har den totala befolkningssiffran sjunkit stadigt i 30 år.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
kroater 90 %, serber 4,4 % 1
Antal invånare
4 125 700 (2017)
Antal invånare per kvadratkilometer
74 (2017)
Andel invånare i städerna
56,7 procent (2017)
Nativitet/födelsetal
9,0 per 1000 invånare (2016)
Mortalitet/dödstal
12,3 per 1000 invånare (2016)
Befolkningstillväxt
-1,2 procent (2017)
Fertilitetsgrad
1,4 antal födda barn per kvinna (2016)
Andel kvinnor
51,8 procent (2017)
Förväntad livslängd
78 år (2016)
Förväntad livslängd för kvinnor
81 år (2016)
Förväntad livslängd för män
75 år (2016)
Språk
kroatiska är officiellt språk 2
1. därutöver bl a bosniaker, italienare, albaner, romer, ungrare (folkräkning 2011)
2. serbiska och italienska är största minoritetsspråk

Källor

Religion

En stor majoritet av Kroatiens invånare är katoliker. Den katolska kyrkan och organisationer knutna till den har fått en framträdande roll i samhället sedan självständigheten 1991. Stat och kyrka är dock åtskilda, och alla religioner har samma skydd i grundlagen.

Utbildning

Barnen i Kroatien börjar skolan det år de fyller sju och har åtta års skolplikt. Nästan alla går i grundskolan. De flesta fortsätter till gymnasiet. Skolan lider av bristande resurser och förlegade läroplaner.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
87,5 procent (2016)
Antal elever per lärare i grundskolan
14 (2016)
Läs- och skrivkunnighet
99,1 procent (2011)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
9,5 procent (2013)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
9,5 procent (2013)

Källor

Kultur

Den kroatiska kulturen har påverkats av de makter som genom århundradena behärskat delar av landet – Österrike, Ungern och Italien. I och med den så kallade illyriska rörelsen på 1800-talet uppstod en enhetlig kroatisk litteratur. Rörelsens mål var att skapa ett enat sydslaviskt rike med en gemensam kultur.

Arbetsmarknad

Efter den internationella finanskrisens utbrott 2008 steg den redan relativt höga arbetslösheten i Kroatien. I ett par år var andelen utan jobb över 17 procent, och bland unga låg den på 50 procent. Kurvan vände sedan ned igen och arbetslösheten ligger nu bara något över genomsnittet i EU.

Fakta – arbetsmarknad

Arbetslöshet
9,1 procent (2018)
Ungdomsarbetslöshet
22,3 procent (2018)

Källor

Sociala förhållanden

Det kroatiska välfärdssystemet omfattar tre huvudområden: pensioner, hälsovård och arbetslöshetsersättning. Socialförsäkringssystemen är relativt väl utvecklade men täcker inte alla behov.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
4 per 1000 födslar (2016)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
99,6 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till renhållningssystem
97,0 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
7,4 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
852 US dollar (2015)
Andel kvinnor i parlamentet
19 procent (2017)

Källor

Äldre historia

Merparten av Kroatien ingick länge i större statsbildningar, och lydde under århundraden i huvudsak under ungersk och österrikisk-ungersk överhöghet. Vid första världskrigets slut 1918 bildades ett nytt sydslaviskt kungarike som småningom fick namnet Jugoslavien. Kroaterna motsatte sig serbisk dominans i det nya riket. Under andra världskriget samarbetade kroatiska fascister med Nazityskland. När fascistregimen föll blev Kroatien åter en del av Jugoslavien, som från krigsslutet 1945 blev en socialistrepublik.

Modern historia

Kroatien blev efter andra världskrigets slut 1945 en av sex delrepubliker i det kommunistiska Jugoslavien. När federationen började knaka i fogarna fick nationalismen på nytt spelrum. Nationalistpartiet HDZ kom till makten 1990 och året därpå utropades Kroatien som självständigt. Men då de kroatiska serberna inte ville kapa banden med Serbien bröt krig bröt ut och rasade mellan 1991 och 1995. Från 2000 har Kroatien utvecklats i mer demokratisk riktning och sedan 2013 är landet EU-medlem.

Politiskt system

Kroatien är en demokratisk republik med parlamentariskt styre. Presidenten är statschef och överbefälhavare, men regeringsmakten utövas i huvudsak av premiärministern. Partipolitiken domineras av det konservativa partiet HDZ, som har tonat ned sin tidigare utpräglat nationalistiska inriktning, och det socialdemokratiska SDP.

Fakta – politik

Officiellt namn
Republika Hrvatska/ Republiken Kroatien
Statsskick
republik, enhetsstat
Statschef
president Kolinda Grabar Kitarović (2015–)
Regeringschef
premiärminister Andrej Plenković (2016–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
HDZ-ledd allians 61, SDP-ledd allians 54, Most 13, Živi zid-ledd allians 8, övriga 15 (2016)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
HDZ-ledd allians 59, SDP-ledd allians 56, Most 19, övriga 17 (2015)
Valdeltagande
52,4 % i parlamentsvalet 2016
Kommande val
presidentval 2019/2020, parlamentsval 2020

Källor

Demokrati och rättigheter

I Kroatien hålls regelbundet fria val, och medborgerliga och politiska rättigheter respekteras övervägande väl. Korruptionen är dock utbredd, minoriteter är utsatta för diskriminering och det finns ökande auktoritära och antidemokratiska tendenser.

Aktuell politik

Vägen mot EU var långdragen men 2013 blev Kroatien slutligen medlem i unionen. Vid det laget hade EU-entusiasmen till stor del falnat. Nationalistiska stämningar med chauvinistiska övertoner har på nytt växt sig starka i Kroatien och sedan slutet av 2015 styr det tidigare dominerande högerpartiet HDZ återigen landet.

Fakta – politik

Officiellt namn
Republika Hrvatska/ Republiken Kroatien
Statsskick
republik, enhetsstat
Statschef
president Kolinda Grabar Kitarović (2015–)
Regeringschef
premiärminister Andrej Plenković (2016–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
HDZ-ledd allians 61, SDP-ledd allians 54, Most 13, Živi zid-ledd allians 8, övriga 15 (2016)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
HDZ-ledd allians 59, SDP-ledd allians 56, Most 19, övriga 17 (2015)
Valdeltagande
52,4 % i parlamentsvalet 2016
Kommande val
presidentval 2019/2020, parlamentsval 2020

Källor

Utrikespolitik och försvar

Kroatien har förbättrat sina relationer med omvärlden sedan millennieskiftet, genom ökad samarbetsvilja och stärkt demokrati. Det gnisslar dock en del i förhållandet till flera grannländer. Landet blev medlem av Nato 2009 och av EU 2013.

Fakta – försvar

Armén
11 250 man (2017)
Flygvapnet
1 250 man (2017)
Flottan
1 300 man (2017)
Militärutgifternas andel av BNP
1,4 procent (2017)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten
3,1 procent (2017)

Källor

Ekonomisk översikt

Den kroatiska ekonomin är modern på så sätt att tjänstesektorn utgör drygt två tredjedelar av bruttonationalprodukten (BNP). Den mest dynamiska delen är turismen som vuxit kraftigt på 2000-talet. Samtidigt svarar jordbruket ännu för en relativt stor del av ekonomin.

Fakta – Ekonomi

BNP per person
12 160 US dollar (2016)
Total BNP
50 425 miljoner US dollar (2016)
BNP-tillväxt
2,9 procent (2017)
Jordbrukets andel av BNP
4,4 procent (2016)
Industrins andel av BNP
26,5 procent (2016)
Servicesektorns andel av BNP
69,5 procent (2016)
Inflation
-0,1 procent (2016)
Statsskuldens andel av BNP
86,7 procent (2015)
Valuta
kuna
Varuexport
14 428 miljoner US dollar (2018)
Varuimport
25 404 miljoner US dollar (2018)
Bytesbalans
1 459 miljoner US dollar (2018)
Varuhandelns andel av BNP
75 procent (2018)
Viktigaste exportvaror
maskiner och transportmedel, verkstadsprodukter, kemiska produkter, mineraler, bränsle och smörjmedel
Största handelspartner
Italien, Tyskland, Bosnien-Hercegovina, Slovenien, Österrike, Ryssland,

Källor

Naturtillgångar, energi och miljö

Kroatiens viktigaste naturtillgångar är olja, naturgas och bauxit. Oljan utvinns framför allt i Slavonien i öster och är tillsammans med vattenkraft den viktigaste energikällan.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person
1 898 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per person
3714 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av koldioxid totalt
16 843 tusen ton (2014)
Utsläpp av koldioxid per invånare
4,0 ton (2014)
Andelen energi från förnyelsebara källor
33,1 procent (2015)

Källor

Jordbruk och fiske

Jordbrukets betydelse för den kroatiska ekonomin har minskat sedan mitten av 1990-talet, men den är fortfarande stor i relation till jämförbara länder. Viktiga grödor är vete, majs, sockerbetor och potatis.

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP
4,4 procent (2016)
Andel av landytan som används för jordbruk
27,5 procent (2015)

Källor

Industri

Kroatien har traditionellt haft en stark industri, men den drabbades hårt av krigen under 1990-talet då en tredjedel av industrikapaciteten förstördes. Bland de mest betydelsefulla grenarna finns tillverkning av livsmedel, textilier, läkemedel samt trä- och metallvaror.