Kroatien

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/kroatien/

Kroatien ligger delvis på Balkanhalvön, i gränslandet mellan Central- och Sydösteuropa. Det är ett halvmåneformat land med över tusen öar i skärgården utanför den vackra dalmatiska kusten. Den forna jugoslaviska delrepubliken blev självständig 1991 och har sedan gått från krig och auktoritärt styre till att vara medlem i Nato och – från den 1 juli 2013 – även i EU.

Kroatien – Geografi och klimat

Kroatien ligger delvis på Balkanhalvön, i gränslandet mellan Central- och Sydösteuropa, och är till storleken som halva Lappland. Landet består huvudsakligen av två delar: en långsmal kustregion mot Adriatiska havet och ett inlandsområde med både berg och bördigt slättland. Större delen av Kroatien har inlandsklimat.

Fakta – Geografi och klimat

Yta: 56 538 km2 (2022)
Tid: svensk
Angränsande land/länder: Slovenien, Ungern, Serbien, Bosnien-Hercegovina, Montenegro
Huvudstad med antal invånare: Zagreb 685 000 (uppskattning 2020)
Övriga större städer: Split, Rijeka, Osijek
Högsta berg: Dinara (1 830 m ö h)
Viktiga floder: Sava
Medelnederbörd/månad: Zagreb 30 mm (feb), 95 mm (jun)
Medeltemperatur/dygn: Zagreb 0 °C (jan), 22 °C (juli)

Källor

Kroatien – Befolkning och språk

Krigen i det forna Jugoslavien under 1990-talet, med etnisk rensning och stora folkomflyttningar, har gjort Kroatien mer etniskt homogent än det var tidigare. Mer än nio av tio invånare är numera kroater. Samtidigt har den totala befolkningssiffran sjunkit stadigt i 30 år.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning: kroater 91,6 procent, serber 3,2 procent, därutöver bosniaker, romer, italienare, albaner, ungrare etc (folkräkning 2021)
Antal invånare: 3 899 000 (2021)
Antal invånare per kvadratkilometer: 72 (2020)
Andel invånare i städerna: 58 procent (2020)
Nativitet/födelsetal: 8,9 per 1000 invånare (2020)
Mortalitet/dödstal: 14,1 per 1000 invånare (2020)
Befolkningstillväxt: -3,7 procent (2021)
Fertilitetsgrad: 1,5 antal födda barn per kvinna (2019)
Andel kvinnor: 51,8 procent (2020)
Förväntad livslängd: 78 år (2020)
Förväntad livslängd för kvinnor: 82 år (2019)
Förväntad livslängd för män: 75 år (2019)
Språk: kroatiska är officiellt språk ¹

1. serbiska och italienska är största minoritetsspråk

Källor

Kroatien – Religion

En stor majoritet av Kroatiens invånare är katoliker. Den katolska kyrkan och organisationer knutna till den har fått en framträdande roll i samhället sedan självständigheten 1991. Stat och kyrka är dock åtskilda, och alla religioner har samma skydd i grundlagen.

Kroatien – Utbildning

Barnen i Kroatien börjar skolan det år de fyller sju och har åtta års skolplikt. Nästan alla går i grundskolan och de allra flesta fortsätter också till gymnasiet. Skolan lider av bristande resurser och förlegade läroplaner.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan: 88,0 procent (2017)
Antal elever per lärare i grundskolan: 14 (2016)
Läs- och skrivkunnighet: 99,1 procent (2011)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP: 3,9 procent (2017)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten: 8,6 procent (2017)

Källor

Kroatien – Kultur

Den kroatiska kulturen har påverkats av de makter som genom århundradena behärskat delar av landet – Österrike, Ungern och Italien. I och med den så kallade illyriska rörelsen på 1800-talet uppstod en enhetlig kroatisk litteratur. Rörelsens mål var att skapa ett enat sydslaviskt rike med en gemensam kultur.

Kroatien – Sociala förhållanden

Det kroatiska välfärdssystemet omfattar tre huvudområden: pensioner, hälsovård och arbetslöshetsersättning. Socialförsäkringssystemen är relativt väl utvecklade men täcker inte alla behov.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet: 4 per 1000 födslar (2019)
Andel hiv-smittade vuxna (15–49 år): 0,1 procent (2020)
Andel hiv-smittade bland unga kvinnor (15–24 år): 0,1 procent (2020)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten: 98,7 procent (2007)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter: 96,6 procent (2020)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP: 6,8 procent (2018)
Offentliga utgifter för hälsovård per person: 1 014 US dollar (2018)
Andel kvinnor i parlamentet: 31 procent (2020)

Källor

Kroatien – Äldre historia

Merparten av Kroatien ingick länge i större statsbildningar, och lydde under århundraden i huvudsak under ungersk och österrikisk-ungersk överhöghet. Vid första världskrigets slut 1918 bildades ett nytt sydslaviskt kungarike som småningom fick namnet Jugoslavien. Kroaterna motsatte sig serbisk dominans i det nya riket. Under andra världskriget samarbetade kroatiska fascister med Nazityskland. När fascistregimen föll blev Kroatien åter en del av Jugoslavien, som från krigsslutet 1945 blev en socialistrepublik. Under 1980-talet började republiken falla samman och 1991 utropades Kroatiens självständighet.

Kroatien – Modern historia

Kroatien var efter andra världskriget en av sex delrepubliker i det kommunistiska Jugoslavien. När federationen började knaka i fogarna fick nationalismen på nytt spelrum. Nationalistpartiet HDZ kom till makten i Kroatien 1990 och året därpå utropades självständighet. Men då de kroatiska serberna inte ville kapa banden med Serbien bröt krig bröt ut och rasade mellan 1991 och 1995. Från 2000 har Kroatien utvecklats i mer demokratisk riktning och sedan 2013 är landet EU-medlem. HDZ har fortsatt att ha en dominerande ställning.

Kroatien – Politiskt system

Kroatien är en demokratisk republik med parlamentariskt styre. Presidenten är statschef och överbefälhavare, men regeringsmakten utövas i huvudsak av premiärministern. Partipolitiken domineras av det nationalkonservativa partiet HDZ och det socialdemokratiska SDP.

Kroatien – Demokrati och rättigheter

I Kroatien hålls regelbundet fria val, och medborgerliga och politiska rättigheter respekteras övervägande väl. Korruptionen är dock utbredd, minoriteter är utsatta för diskriminering och det finns ökande auktoritära och antidemokratiska tendenser.

Kroatien – Aktuell politik

Kroatien styrs sedan 2016 av högerpartiet HDZ som har spelat en dominerande roll i politiken i drygt 30 år. Vägen mot ökad integration med EU har varit långdragen men 2023, tio år efter det att medlemskapet i unionen var ett faktum, anslöts Kroatien till både eurozonen och Schengensamarbetet.

Fakta – politik

Officiellt namn: Republika Hrvatska/ Republiken Kroatien
Statsskick: republik, enhetsstat
Statschef: president Zoran Milanović (2020–)
Regeringschef: premiärminister Andrej Plenković (2016–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val: HDZ 66, SDP-ledd allians 41, DPMŠ-ledd allians 16, Most 8, Grön-vänster-allians 7, nationella minoriteter 8, övriga 5 (2020)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val: HDZ-ledd allians 61, SDP-ledd allians 54, Most 13, Živi zid-ledd allians 8, nationella minoriteter 8, övriga 7 (2016)
Valdeltagande: 55 procent i presidentvalet 2020, 46 procent i parlamentsvalet 2020
Kommande val: parlamentsval 2024, presidentval 2025

Källor

Kroatien – Utrikespolitik och försvar

Kroatien har förbättrat sina relationer med omvärlden sedan millennieskiftet, genom ökad samarbetsvilja och stärkt demokrati. Det gnisslar dock en del i förhållandet till flera grannländer. Landet blev medlem av Nato 2009 och av EU 2013.

Fakta – försvar

Armén: 10 750 man (2020)
Flygvapnet: 1 250 man (2017)
Flottan: 1 300 man (2017)
Militärutgifternas andel av BNP: 1,8 procent (2020)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten: 3,7 procent (2020)

Källor

Kroatien – Ekonomisk översikt

Tjänstesektorn dominerar i Kroatien där turismen vanligen står för runt en femtedel av ekonomin. Jordbruket har minskat i betydelse men är fortfarande viktigare än i flertalet övriga EU-länder.

Fakta – Ekonomi

BNP per person: 17 685 US dollar (2021)
BNP-tillväxt: 5,9 procent (2022)
Total BNP: 57 204 miljoner US dollar (2020)
Jordbrukets andel av BNP: 2,9 procent (2021)
Industrins andel av BNP: 19,8 procent (2021)
Servicesektorns andel av BNP: 60,4 procent (2021)
Inflation: 9,8 procent (2022)
Statsskuldens andel av BNP: 79,8 procent (2021)
Valuta: euro
Varuexport: 22 812 miljoner US dollar (2021)
Varuimport: 34 588 miljoner US dollar (2021)
Bytesbalans: -0,5 miljarder US dollar (2020)
Varuhandeln i andel av BNP: 83 procent (2021)
Viktigaste exportvaror: maskiner och transportmedel, verkstadsprodukter, kemiska produkter, mineraler, bränsle och smörjmedel
Största handelspartner: Italien, Tyskland, Bosnien-Hercegovina, Slovenien, Österrike, Ryssland,
Bistånd per person: 31 US dollar (2010)

Källor

Kroatien – Naturtillgångar, energi och miljö

Kroatiens viktigaste naturtillgångar är olja, naturgas och bauxit. Oljan utvinns framför allt i Slavonien i öster och är tillsammans med vattenkraft den viktigaste energikällan.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person: 1 898 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per person: 3714 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av koldioxid totalt: 16 520 tusen ton (2019)
Utsläpp av koldioxid per invånare: 4,1 ton (2019)
Andelen energi från förnyelsebara källor: 31,6 procent (2019)

Källor

Kroatien – Jordbruk och industri

Jordbrukets betydelse för den kroatiska ekonomin har minskat sedan mitten av 1990-talet, men den är fortfarande stor i relation till jämförbara länder. Kroatien har traditionellt haft en stark industri, men den drabbades hårt av krigen under 1990-talet då en tredjedel av industrikapaciteten förstördes.

Fakta – Jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP: 2,9 procent (2021)
Andel av landytan som används för jordbruk: 26,2 procent (2018)
Andel av landytan som är skogsbevuxen: 34,3 procent (2020)
Industrins andel av BNP: 19,8 procent (2021)

Källor