Kroatien

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/kroatien/

Kroatien ligger delvis på Balkanhalvön, i gränslandet mellan Central- och Sydösteuropa. Det är ett halvmåneformat land med över tusen öar i skärgården utanför den vackra dalmatiska kusten. Den forna jugoslaviska delrepubliken blev självständig 1991 och har sedan gått från krig och auktoritärt styre till att vara medlem i Nato och – från den 1 juli 2013 – även i EU.

Kroatien – Geografi och klimat

Kroatien ligger delvis på Balkanhalvön, i gränslandet mellan Central- och Sydösteuropa, och är till storleken som halva Lappland. Landet består huvudsakligen av två delar: en långsmal kustregion mot Adriatiska havet och ett inlandsområde med både berg och bördigt slättland. Större delen av Kroatien har inlandsklimat.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
56 538 km2 (2022)
Tid
svensk
Angränsande land/länder
Slovenien, Ungern, Serbien, Bosnien-Hercegovina, Montenegro
Huvudstad med antal invånare
Zagreb 685 000 (uppskattning 2020)
Övriga större städer
Split, Rijeka, Osijek
Högsta berg
Dinara (1 830 m ö h)
Viktiga floder
Sava
Medelnederbörd/månad
Zagreb 30 mm (feb), 95 mm (jun)
Medeltemperatur/dygn
Zagreb 0 °C (jan), 22 °C (juli)

Kroatien – Befolkning och språk

Krigen i det forna Jugoslavien under 1990-talet, med etnisk rensning och stora folkomflyttningar, har gjort Kroatien mer etniskt homogent än det var tidigare. Mer än nio av tio invånare är numera kroater. Samtidigt har den totala befolkningssiffran sjunkit stadigt i 30 år.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
kroater 91,6 procent, serber 3,2 procent, därutöver bosniaker, romer, italienare, albaner, ungrare etc (folkräkning 2021)
Antal invånare
3 854 000 (2022)
Antal invånare per kvadratkilometer
72 (2020)
Andel invånare i städerna
58 procent (2022)
Nativitet/födelsetal
8,9 per 1000 invånare (2020)
Mortalitet/dödstal
14,1 per 1000 invånare (2020)
Befolkningstillväxt
-0,6 procent (2022)
Fertilitetsgrad
1,6 födda barn per kvinna (2021)
Andel kvinnor
51,3 procent (2022)
Förväntad livslängd
76 år (2021)
Förväntad livslängd för kvinnor
80 år (2021)
Förväntad livslängd för män
73 år (2021)
Språk
kroatiska är officiellt språk 1
1. serbiska och italienska är största minoritetsspråk

Kroatien – Religion

En stor majoritet av Kroatiens invånare är katoliker. Den katolska kyrkan och organisationer knutna till den har fått en framträdande roll i samhället sedan självständigheten 1991. Stat och kyrka är dock åtskilda, och alla religioner har samma skydd i grundlagen.

Kroatien – Utbildning

Barnen i Kroatien börjar skolan det år de fyller sju och har åtta års skolplikt. Nästan alla går i grundskolan och de allra flesta fortsätter också till gymnasiet. Skolan lider av bristande resurser och förlegade läroplaner.

Fakta – utbildning

Läs- och skrivkunnighet
99,4 procent (2021)
Andel barn som börjar grundskolan
88,0 procent (2017)
Antal elever per lärare i grundskolan
14 (2016)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
5,5 procent (2020)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
10,0 procent (2020)

Kroatien – Sociala förhållanden

Det kroatiska välfärdssystemet omfattar tre huvudområden: pensioner, hälsovård och arbetslöshetsersättning. Socialförsäkringssystemen är relativt väl utvecklade men täcker inte alla behov.

Fakta – sociala förhållanden

Andel invånare med tillgång till dricksvatten från en kontrollerad källa
99 procent (2007)
Andel invånare med tillgång till toaletter
96,6 procent (2020)
Spädbarnsdödlighet
4 per 1000 födslar (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
7,8 procent (2020)
Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
1 095 US dollar (2020)
Andel kvinnor i parlamentet
32 procent (2022)

Kroatien – Kultur

Den kroatiska kulturen har påverkats av de makter som genom århundradena behärskat delar av landet – Österrike, Ungern och Italien. I och med den så kallade illyriska rörelsen på 1800-talet uppstod en enhetlig kroatisk litteratur. Rörelsens mål var att skapa ett enat sydslaviskt rike med en gemensam kultur.

Kroatien – Äldre historia

Merparten av Kroatien ingick länge i större statsbildningar, och lydde under århundraden i huvudsak under ungersk och österrikisk-ungersk överhöghet. Vid första världskrigets slut 1918 bildades ett nytt sydslaviskt kungarike som småningom fick namnet Jugoslavien. Kroaterna motsatte sig serbisk dominans i det nya riket. Under andra världskriget samarbetade kroatiska fascister med Nazityskland. När fascistregimen föll blev Kroatien åter en del av Jugoslavien, som från krigsslutet 1945 blev en socialistrepublik. Under 1980-talet började republiken falla samman och 1991 utropades Kroatiens självständighet.

Kroatien – Modern historia

Kroatien var efter andra världskriget en av sex delrepubliker i det kommunistiska Jugoslavien. När federationen började knaka i fogarna fick nationalismen på nytt spelrum. Nationalistpartiet HDZ kom till makten i Kroatien 1990 och året därpå utropades självständighet. Men då de kroatiska serberna inte ville kapa banden med Serbien bröt krig bröt ut och rasade mellan 1991 och 1995. Från 2000 har Kroatien utvecklats i mer demokratisk riktning och sedan 2013 är landet EU-medlem. HDZ har fortsatt att ha en dominerande ställning.

Kroatien – Politiskt system

Kroatien är en demokratisk republik med parlamentariskt styre. Presidenten är statschef och överbefälhavare, men regeringsmakten utövas i huvudsak av premiärministern. Partipolitiken domineras av det nationalkonservativa partiet HDZ och det socialdemokratiska SDP.

Kroatien – Demokrati och rättigheter

I Kroatien hålls regelbundet fria val, och medborgerliga och politiska rättigheter respekteras övervägande väl. Korruptionen är dock utbredd, minoriteter är utsatta för diskriminering och det finns ökande auktoritära och antidemokratiska tendenser.

Kroatien – Aktuell politik

Kroatien styrs sedan 2016 av högerpartiet HDZ som har spelat en dominerande roll i politiken i drygt 30 år. Vägen mot ökad integration med EU har varit långdragen men 2023, tio år efter det att medlemskapet i unionen var ett faktum, anslöts Kroatien till både eurozonen och Schengensamarbetet.

Fakta – politik

Officiellt namn
Republika Hrvatska/ Republiken Kroatien
Statsskick
republik, enhetsstat
Statschef
president Zoran Milanović (2020–)
Regeringschef
premiärminister Andrej Plenković (2016–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
HDZ 66, SDP-ledd allians 41, DPMŠ-ledd allians 16, Most 8, Grön-vänster-allians 7, nationella minoriteter 8, övriga 5 (2020)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
HDZ-ledd allians 61, SDP-ledd allians 54, Most 13, Živi zid-ledd allians 8, nationella minoriteter 8, övriga 7 (2016)
Valdeltagande
55 procent i presidentvalet 2020, 46 procent i parlamentsvalet 2020
Kommande val
parlamentsval 2024, presidentval 2025

Kroatien – Utrikespolitik och försvar

Kroatien har förbättrat sina relationer med omvärlden sedan millennieskiftet, genom ökad samarbetsvilja och stärkt demokrati. Det gnisslar dock en del i förhållandet till flera grannländer. Landet blev medlem av Nato 2009 och av EU 2013.

Fakta – försvar

Armén
11 100 man (2022)
Flygvapnet
1 600 man (2022)
Flottan
1 650 man (2022)
Militärutgifter i andel av BNP
2,74 procent (2021)
Militärutgifter i andel av statsbudgeten
5,0 procent (2021)

Kroatien – Ekonomisk översikt

Tjänstesektorn dominerar i Kroatien där turismen vanligen står för runt en femtedel av ekonomin. Jordbruket har minskat i betydelse men är fortfarande viktigare än i flertalet övriga EU-länder.

Fakta – Ekonomi

BNP per invånare
18 413 US dollar (2022)
BNP-tillväxt
6,3 procent (2022)
Total BNP
70 965 miljoner US dollar (2022)
Jordbrukets andel av BNP
2,5 procent (2022)
Industrins andel av BNP
19,5 procent (2022)
Servicesektorns andel av BNP
61,3 procent (2022)
Inflation
9,8 procent (2022)
Statsskulden i andel av BNP
67,5 procent (2022)
Valuta
euro
Varuexport
25 294 miljoner US dollar (2022)
Varuimport
44 307 miljoner US dollar (2022)
Bytesbalans
2,1 miljarder US dollar (2021)
Varuhandeln i andel av BNP
98 procent (2022)
Viktigaste exportvaror
maskiner och transportmedel, verkstadsprodukter, kemiska produkter, mineraler, bränsle och smörjmedel
Största handelspartner
Italien, Tyskland, Bosnien-Hercegovina, Slovenien, Österrike, Ryssland,
Mottaget bistånd per invånare
31 US dollar (2010)

Kroatien – Naturtillgångar, energi och miljö

Kroatiens viktigaste naturtillgångar är olja, fossilgas och bauxit. Oljan utvinns framför allt i Slavonien i öster och är tillsammans med vattenkraft den viktigaste energikällan. Växthusgasutsläppen är jämförelsevis låga, men landet är sårbart för klimatförändringar.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per invånare
1 898 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per invånare
3 714 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av växthusgaser totalt
21,38 miljoner ton CO2ekvivalenter (2020)
Utsläpp av växthusgaser per invånare
5,28 ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av koldioxid totalt
15 627 tusen ton (2020)
Utsläpp av koldioxid per invånare
3,9 ton (2020)
Utsläpp av metangas totalt
3 669 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)

Kroatien – Jordbruk och industri

Jordbrukets betydelse för den kroatiska ekonomin har minskat sedan mitten av 1990-talet, men den är fortfarande stor i relation till jämförbara länder. Kroatien har traditionellt haft en stark industri, men den drabbades hårt av krigen under 1990-talet då en tredjedel av industrikapaciteten förstördes.

Fakta – jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP
2,5 procent (2022)
Andel av landytan som används för jordbruk
26,2 procent (2018)
Andel av landytan som är skogbevuxen
34,3 procent (2020)
Industrins andel av BNP
19,5 procent (2022)