Misstankar uppstår om fusk i valet i december. Vakommissionen beordrar omräkning av rösterna. Ett hundratal personer grips misstänkta för valfusk och mutbrott som berör 70 000 människor i samband med valet.

Dödläge uppstår efter parlamentsvalet i februari då det vänsterpopulistiska albansknationalistiska regeringspartiet LVV med premiärminister Albin Kurti blir största parti, men utan egen majoritet. Sedan Kurti inte lyckats bilda regering hålls nyval i december och LVV går framåt, men fortfarande utan stöd från ett flertal av väljarna.

Kosovos befolkning har krympt till 1,6 miljoner, jämfört med 1,8 miljoner 2011, enligt landets nya folkräkning. Serberna bedöms utgöra 3 procent av invånarna, cirka 50 000 personer. Många av dem bojkottade folkräkningen, Omkring 800 000 personer från Kosovo lever inom EU, varav cirka hälften i Tyskland.

Ett sprängdåd mot en kanal i Kosovo i november skärper spänningarna med Serbien. Kosovos premiärminister Albin Kurti säger öppet att han misstänker att Serbien ligger bakom attacken.

Regeringen i Kosovo flyttar successivt fram positionerna under året mot den serbiska minoritetens i praktiken parallella stat. Serbiska banker stängs och den serbiska dinaren förbjuds som valuta. I april bojkottar serber en folkomröstning om huruvida kosovoalbanska borgmästare där ska avsättas.

Från den 1 januari kan Kosovobor resa visumfritt i Schengenområdet. Från årsskiftet får också Kosovoregistrerade bilar köra i Serbien.

Relationen mellan Kosovo och Serbien skärps under året, fastän EU lägger fram en fredsplan. Sammandrabbningar kring gränsen med flera dödsoffer som följd gör att Serbien trappar upp militärt och Nato förstärker sin styrka.

Förre presidenten Hashim Thaçi ställs i april inför rätta vid en specialdomstol (KSC) i Haag, misstänkt för krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten under Kosovos självständighetskrig mot Serbien 1998–1999. Han och tre medåtalade förnekar brott.

Specialdomstolen KSC i Haag utfärdar i december sin första fällande dom för krigsförbrytelser under kriget 1998–1999 mot en tidigare ledare inom den kosovoalbanska UÇK-gerillan, Salih Mustafa. Han döms till 26 års fängelse för bland annat mord på påstådda kosovoalbanska spioner.