Efter ett års politiskt dödläge kan parlamentet i februari ge premiärminister Albin Kurti och hans vänsterpopulistiska albansknationalistiska parti LVV förnyat förtroende att regera landet. Det sker efter ett nyval. Ett hundratal personer grips misstänkta för valfusk och mutbrott som rör omkring 70 000 personer.

Dödläge uppstår efter parlamentsvalet i februari då regeringspartiet LVV med premiärminister Albin Kurti blir största parti, men utan att få egen majoritet i parlamentet. Sedan Kurti inte lyckats bilda regering hålls nyval i december och LVV går framåt, men fortfarande utan stöd från ett flertal av väljarna.

Kosovos befolkning har krympt till 1,6 miljoner, jämfört med 1,8 miljoner 2011, enligt landets nya folkräkning. Serberna bedöms utgöra 3 procent av invånarna, cirka 50 000 personer. Många av dem bojkottade folkräkningen, Omkring 800 000 personer från Kosovo lever inom EU, varav cirka hälften i Tyskland.

Ett sprängdåd mot en kanal i Kosovo i november skärper spänningarna med Serbien. Kosovos premiärminister Albin Kurti säger öppet att han misstänker att Serbien ligger bakom attacken.

Regeringen i Kosovo flyttar successivt fram positionerna under året mot den serbiska minoritetens i praktiken parallella stat. Serbiska banker stängs och den serbiska dinaren förbjuds som valuta. I april bojkottar serber en folkomröstning om huruvida kosovoalbanska borgmästare där ska avsättas.

Från den 1 januari kan Kosovobor resa visumfritt i Schengenområdet. Från årsskiftet får också Kosovoregistrerade bilar köra i Serbien.

Relationen mellan Kosovo och Serbien skärps under året, fastän EU lägger fram en fredsplan. Sammandrabbningar kring gränsen med flera dödsoffer som följd gör att Serbien trappar upp militärt och Nato förstärker sin styrka.

Förre presidenten Hashim Thaçi ställs i april inför rätta vid en specialdomstol (KSC) i Haag, misstänkt för krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten under Kosovos självständighetskrig mot Serbien 1998–1999. Han och tre medåtalade förnekar brott.

Specialdomstolen KSC i Haag utfärdar i december sin första fällande dom för krigsförbrytelser under kriget 1998–1999 mot en tidigare ledare inom den kosovoalbanska UÇK-gerillan, Salih Mustafa. Han döms till 26 års fängelse för bland annat mord på påstådda kosovoalbanska spioner.

EU beslutar i december att medborgare i Kosovo från januari 2024 ska få rätt att resa in i unionen utan visum. Beslutet kommer samma dag som Kosovo formellt ansöker om medlemskap i EU.

Kosovo och Serbien når i augusti en överenskommelse om fri rörlighet mellan de båda länderna.

Parlamentet utser i april den 38-åriga juristen Vjosa Osmani till ny president.

Efter en övertygande seger för LVV i ett nyval i februari utses Albin Kurti för andra gången till premiärminister av parlamentet.

President Hashim Thaҫi avgår i november med hänvisning till att han ska ställas inför rätta för krigsförbrytelser av den EU-stödda Kosovotribunalen (KSC) i Haag.

Parlamentet röstar juni med en rösts marginal för en ny koalitionsregering under ledning av den tidigare finansministern Avdullah Hoti från centerhögerpartet LDK. Den nya regeringen tillträder efter månader av politiskt kaos.

I februari, fyra månader efter parlamentsvalet hösten 2019, godkänner parlamentet en koalitionsregering mellan de två valsegrarna LVV och LDK. LVV-ledaren Albin Kurti blir regeringschef. Den nya regeringen fälls nästan omgående genom en misstroendeomröstning i mars.

I parlamentsvalet i oktober blir oppositionspartierna LVV och LDK störst. Regerande PDK kommer trea. Regeringsbildningen drar dock ut på tiden och blir inte klar förrän året därpå

Landets premiärminister, den tidigare gerillaledaren Ramush Haradinaj, avgår i juli sedan han kallats till förhör av krigsförbrytaråklagare i Haag.

Ett omstritt gränsavtal med Montenegro ratificeras av parlamentet vilket är ett krav för att Kosovo ska få visumfrihet till EU-länderna.

Missnöje med ett gränsavtal med Montenegro får regeringen på fall och efter det nyval som följer tillträder en instabil koalitionsregering bestående av PDK, AAK och Nisma. AAK:s Ramush Haradinaj blir regeringschef.

PDK-ledaren Hashim Thaçi väljs till president.

Efter nyval och en komplicerad regeringsbildning enas de dominerande partierna LDK och PDK om en koalition. LDK tar över premiärministerposten.

Serbien och Kosovo enas om ett avtal som ska integrera de serbdominerade områdena i norr med övriga delar av Kosovo och som ger serberna självstyre i många frågor.

Vid det nyval som hålls efter en misstroendeomröstning i parlamentet segrar regerande PDK. Partiets ledare Hashim Thaçi bildar en koalitionsregering med två mindre partier.

Kosovo utropar självständighet vilken snabbt erkänns av USA och flertalet länder i EU men möter motstånd från Serbien och landets allierade. Oroligheter utbröt i staden Mitrovica, som är delad mellan serber och albaner.

FN:s medlare Martti Ahtisaari lägger fram en plan för Kosovos framtida status.

I parlamentsvalet på hösten vinner partiet PDK som står för en mer radikal politik gällande självständighet än det regerande LDK.  

LDK vinner åter parlamentsvalet som denna gång till stor del bojkottas av den serbiska minoriteten.

Ibrahim Rugova väljs till president.

Invånarna i Kosovo väljer för första gången ett eget parlament. Kosovoalbanen Ibrahim Rugovas parti LDK med självständighet på programmet blir störst.

Under våren genomför Nato en elva veckor lång bombkampanj mot militära mål i Serbien och Kosovo för att få Serbien att gå med på att lämna Kosovo vilket också sker. En Natoledd internationell fredsbevarande styrka (Kfor) installeras i Kosovo. Styret av provinsen övertas av en internationell övergångsadministration (Unmik).

Strider utbryter mellan gerillagruppen Kosovos befrielsearmé (UÇK) och serbisk polis som får stöd av den jugoslaviska armén.

Vid en inofficiell omröstning väljs Ibrahim Rugova till kosovoalbanernas president. Rugovas parti LDK förespråkar ickevåld i kampen mot Serbiens styre över Kosovo. Rugova väljs om 1998.

Serbiens president Slobodan Milošević vidtar åtgärder för att minska den albanska majoritetsbefolkningens inflytande i Kosovo. Självstyret avskaffas och en kampanj för att göra Kosovo mer serbiskt inleds.

Upprepade studentdemonstrationer med krav på att Kosovo ska få status som delrepublik slås ned av serbisk militär.

Jugoslaviens president sedan 1945, Josip Broz (”Tito”) dör, vilket öppnar för nationalistiska strömningar i landets delrepubliker och provinser.

En grundlagsändring gör Kosovo till en autonom provins inom Serbien med egen president, premiärminister och representant i det federala presidentrådet. De lokala myndigheterna övertas av albaner. Serber och andra minoriteter trakasseras.

Som en del av Serbien uppgår Kosovo i Socialistiska förbundsrepubliken Jugoslavien vilken upprättas efter andra världskriget av partisanledaren Josip Broz (”Tito”). All opposition undertrycks och näringslivet förstatligas.

Större delen av Kosovo införlivas under andra världskriget i Stor-Albanien som styrs av det fascistiska Italien.

Kosovo uppgår i Kungariket Jugoslavien när kung Aleksandar gör sig själv till diktator och döper om landet.

Kosovo blir en del av Serbers, kroaters och sloveners kungadöme som upprättas efter första världskriget. Serber uppmuntras att flytta till Kosovo.

Efter Balkankrigen 1912–1913 återtar Serbien kontrollen över Kosovo. Befolkningen består nu av tre fjärdedelar albaner och en fjärdedel serber.

I slutet av århundradet gör serber ett misslyckat försök till uppror mot de turkiska härskarna varpå ett stort antal serber lämnar Kosovo samtidigt som albaner flyttar in.

Slaget vid Trastfältet i Kosovo (Kosovo polje) utkämpas mellan serbiska styrkor och trupper från det turkiska osmanska riket. Slaget får som konsekvens att området kommer under turkisk dominans.

Den serbiska kyrkan bryter med Konstantinopel och grundar en serbisk-ortodox kyrka i staden Peć (Peja på albanska) i Kosovo. Provinsen blir administrativt och kulturellt centrum i det medeltida Serbien.

Stefan I från den serbiska Nemanja-dynastin samlar andra serbiskt styrda områden till en enhetsstat där Kosovo kommer att ingå.

Slaver från dagens Ukraina börjar vandra in och bosätta sig i Kosovo.

Under detta århundrade erövrar romarna det område som idag utgör Kosovo.