Kosovo

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/kosovo/

Kosovo bröt sig ur Serbien 2008 och utropade självständighet. Sverige tillhör de drygt hundra länder som har erkänt Kosovo som en egen stat. Serbien accepterar inte utbrytningen och en utmaning för regeringen är att integrera den serbiskdominerade norra delen av Kosovo där motståndet mot den nya statsbildningen är starkt. En Natoledd fredsstyrka finns på plats.

Geografi och klimat

Kosovo ligger mitt på Balkanhalvön i sydöstra Europa och saknar egen havskust. Landet, som är ungefär lika stort som Skåne, gränsar till Serbien, Nordmakedonien, Albanien och Montenegro.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
10 908 km2 (2018)
Angränsande land/länder
Serbien, Nordmakedonien, Albanien, Montenegro
Huvudstad med antal invånare
Prishtina (Priština på serbiska), 210 000 invånare (2015)
Övriga större städer
Prizren, Ferizaj/Uroševac, Peja/Peć, Mitrovica
Viktiga floder
Vita Drin och Ibri/Ibar
Medelnederbörd/månad
Prishtina 28 mm (juni), 54 mm (nov)
Medeltemperatur/dygn
Prishtina 23 °C (juli), 1 °C (jan)

Källor

Befolkning och språk

Albaner är den dominerande folkgruppen i dagens Kosovo med serber som största minoritet. Befolkningen är en av de yngsta i Europa, ungefär hälften av invånarna är under 25 år.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
Runt nio av tio invånare är albaner, övriga främst serber men även bosniaker, turkar, ashkali, egyptier, gorani, romer
Antal invånare
1 830 700 (2017)
Antal invånare per kvadratkilometer
168 (2017)
Nativitet/födelsetal
16,8 per 1000 invånare (2016)
Mortalitet/dödstal
7,0 per 1000 invånare (2016)
Befolkningstillväxt
0,8 procent (2017)
Fertilitetsgrad
2,1 antal födda barn per kvinna (2016)
Förväntad livslängd
72 år (2016)
Förväntad livslängd för kvinnor
74 år (2016)
Förväntad livslängd för män
70 år (2016)
Språk
albanska, serbiska

Källor

Religion

De flesta i Kosovos stora albanska befolkningsmajoritet är muslimer och hör främst till huvudinriktningen sunni. Serberna är övervägande ortodoxt kristna.

Utbildning

Skolgång är obligatorisk för barn i åldrarna 6 till 15 år. De flesta barn fullföljer grundskolan, som är kostnadsfri. En stor majoritet fortsätter också till gymnasiet. Utbildningssektorn lider av såväl brist på pengar som lämpliga lokaler och kvaliteten på undervisningen är låg.

Kultur

Kosovo ligger i skärningspunkten mellan gamla handelsvägar från öst till väst och från syd till nord. Därmed har området genom historien påverkats av allt ifrån greker och romare till serber, turkar och habsburgare. Det finns dock knappast en enhetlig Kosovokultur utan de olika folkgrupperna har tagit till sig de olika intrycken utifrån på sitt eget sätt.

Arbetsmarknad

Den offentliga sektorn är den enskilt största arbetsgivaren även om den privata sektorn sysselsätter allt fler. Arbetslösheten är bland de högsta i Europa men många är sysselsatta utanför den formella sektorn.

Sociala förhållanden

Kosovo är ett av Europas fattigaste länder. En stor del av befolkningen lever på socialbidrag och stöd från släktingar utomlands. Det finns ett socialt skyddsnät men ersättningsnivåerna är låga.

Seder och bruk

Den sociala miljön i Kosovo är för en besökare genomgående mycket välkomnande och kosovanerna lätta att få kontakt med. Språkkunskaperna varierar men det är aldrig långt till en person som behärskar något större europeiskt språk (eller för den delen något skandinaviskt språk).

Äldre historia

Dagens Kosovo behärskades av greker och romare innan det serbiska riket upprättades på medeltiden. De muslimska turkarna tog därefter över på Balkan, och slaget vid Trastfältet i Kosovo 1389 blev början på en 500-årig turkisk dominans. Efter första världskriget blev Serbien med Kosovo en del av Jugoslavien.

Modern historia

Kosovo var från andra världskrigets slut en självstyrande provins inom Serbien i Jugoslavien, men självstyret upphävdes i början av 1990-talet. Kosovoalbansk gerilla tog upp en kamp mot det serbiska styret, och 1998 bröt krig ut. Året därpå ingrep Nato på Kosovos sida och bombade serbiska mål. Därefter styrdes Kosovo som FN-protektorat tills självständighet utropades 2008.

Politiskt system

Kosovos författning bygger på den så kallade Ahtisaariplanen som den finländske medlaren Matti Ahtisaari utformade innan Kosovo ensidigt utropade sin självständighet i februari 2008. Sedan kriget i slutet av 1990-talet har det internationella samfundet (FN, EU) varit, och är delvis ännu, delaktigt i styret och försvaret av Kosovo men alltmer har landets egna institutioner tagit över.

Demokrati och rättigheter

I Kosovo hålls fria val under ordnade förhållanden men institutionerna är svaga i den unga staten. Galopperande korruption bidrar till lågt förtroende för statsmakten och journalister utsätts för påtryckningar och hot. Rättssystemet försöker hantera anklagelser om krigsförbrytelser begångna i samband med Kosovokriget 1998–1999.

Aktuell politik

Kosovo fick 2017 en instabil koalitionsregering med den förre gerillaledaren Ramush Haradinaj som premiärminister. Haradinaj avgick två år senare sedan han kallats till förhör av en krigsförbrytarkammare. Följden blev nyval i oktober 2019, i vilket två tidigare oppositionspartier blev störst. Regeringsförhandlingarna har dragit ut på tiden.

Fakta – politik

Officiellt namn
Republika e Kosovës/Republika Kosovo/Republiken Kosovo
Statsskick
republik
Statschef
president Hashim Thaçi (2016–)
Regeringschef
premiärminister Ramush Haradinaj (2017–) 1
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Vetëvendosje 29, LDK 28, PDK 24, AAK 13, Serbiska listan 10, Nisma-AKR-PD 6, övriga 10 (2019)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
allians PDK–AAK–Nisma 39, Vetëvendosje 32, allians LDK–AKR–Alternativet 29, Serbiska listan 9, övriga 11 (2017)
Valdeltagande
45 % i parlamentsvalet 2019
Kommande val
parlamentsval 2023
1. avgående

Källor

Utrikespolitik och försvar

Centralt för Kosovo är att bli erkänt som en egen stat men bara runt hälften av världens nationer har gått kosovanerna till mötes. Motstånd hos medlemmar i FN:s säkerhetsråd gör att världsorganisationen centralt inte har kunnat erkänna den nya staten. Relationen med Serbien är fortsatt usel men Kosovo har formella relationer med övriga grannländer.

Fakta – försvar

Armén
2 500 man (2017)
Militärutgifternas andel av BNP
0,8 procent (2015)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten
0,0 procent (2017)

Källor

Ekonomisk översikt

Kosovo är ett av Europas fattigaste länder, med ett stort beroende av överföringar från utlandet. Arbetslösheten är hög och utbildningsnivån låg. Bakom fattigdomen ligger också krig, korruption och vanskötsel. 

Fakta – Ekonomi

BNP per person
4 281 US dollar (2018)
Total BNP
7 900 miljoner US dollar (2018)
BNP-tillväxt
4,1 procent (2018)
Jordbrukets andel av BNP
8,3 procent (2018)
Tillverkningsindustrins andel av BNP
10,9 procent (2017)
Servicesektorns andel av BNP
53,4 procent (2018)
Inflation
2,8 procent (2019)
Statsskuldens andel av BNP
17,0 procent (2018)
Utlandsskuld
2 439 miljoner US dollar (2017)
Varuexport
443 miljoner US dollar (2018)
Varuimport
3 659 miljoner US dollar (2018)
Bytesbalans
- 634 miljoner US dollar (2018)
Viktigaste exportvaror
metaller, mineraler och livsmedel (2010)
Största handelspartner
Nordmakedonien, Italien, Albanien, Schweiz,Tyskland (2010)

Källor

Naturtillgångar, energi och miljö

Kosovo är rikt på naturtillgångar. I landet finns bland annat världens femte största fyndigheter av brunkol, och kolet står för nästan hela elförsörjningen. Koleldningen utgör ett allvarligt miljöproblem.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person
1 213 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per person
2804 kilowattimmar, kWh (2014)
Andelen energi från förnyelsebara källor
20,5 procent (2015)

Källor

Jordbruk

Förutsättningarna för ett framgångsrikt jordbruk är egentligen goda i Kosovo som har stora områden med bördig jord. Drygt hälften av Kosovos yta används till jordbruk och som betesmark. Här odlas främst vete men också potatis, majs och paprika.

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP
8,3 procent (2018)
Andel av landytan som används för jordbruk
52,4 procent (2007)

Källor

Industri

Gruvindustrin har varit mycket viktig för ekonomin men har hämmats av ålderdomlig utrustning och låga investeringar. Med internationell hjälp har majoriteten av de stora statliga företagen privatiserats men ägarförhållandena har ofta varit svåra att reda ut.