Kosovo

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/kosovo/

Kosovo bröt sig ur Serbien 2008 och utropade självständighet. Sverige tillhör de drygt hundra länder som har erkänt Kosovo som en egen stat. Serbien accepterar inte utbrytningen och en utmaning för regeringen är att integrera den serbiskdominerade norra delen av Kosovo där motståndet mot den nya statsbildningen är starkt. En Natoledd fredsstyrka finns på plats.

Kosovo – Geografi och klimat

Kosovo ligger mitt på Balkanhalvön i sydöstra Europa. Landet, som är ungefär lika stort som Skåne, saknar egen havskust och är i huvudsak omringat av höga bergskedjor. Inlandsklimat råder.

Fakta – Geografi och klimat

Yta: 10 887 km2 (2022)
Angränsande land/länder: Serbien, Nordmakedonien, Albanien, Montenegro
Huvudstad med antal invånare: Prishtina (Priština på serbiska) 210 000 invånare (uppskattning 2020)
Övriga större städer: Prizren, Ferizaj/Uroševac, Peja/Peć, Mitrovica
Viktiga floder: Vita Drin och Ibri/Ibar
Medelnederbörd/månad: Prishtina 28 mm (juni), 54 mm (nov)
Medeltemperatur/dygn: Prishtina 23 °C (juli), 1 °C (jan)

Källor

Kosovo – Befolkning och språk

Albaner är den dominerande folkgruppen i Kosovo medan serber utgör den största minoriteten. Befolkningen är en av de yngsta i Europa, ungefär hälften av invånarna är under 25 år.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning: Runt nio av tio invånare är albaner, övriga främst serber men även bosniaker, turkar, ashkali, egyptier, gorani, romer
Antal invånare: 1 806 279 (2021)
Antal invånare per kvadratkilometer: 165 (2017)
Nativitet/födelsetal: 15,4 per 1000 invånare (2020)
Mortalitet/dödstal: 8,0 per 1000 invånare (2020)
Befolkningstillväxt: 0,9 procent (2021)
Fertilitetsgrad: 2,0 antal födda barn per kvinna (2019)
Förväntad livslängd: 71 år (2020)
Förväntad livslängd för kvinnor: 75 år (2019)
Förväntad livslängd för män: 70 år (2019)
Språk: albanska, serbiska

Källor

Kosovo – Religion

De flesta i Kosovos stora albanska befolkningsmajoritet är muslimer och hör främst till huvudinriktningen sunni. Serberna är övervägande ortodoxt kristna.

Kosovo – Utbildning

De flesta barn i Kosovo går den nioåriga grundskolan som är obligatorisk, och en stor majoritet fortsätter också till gymnasiet. Utbildningssektorn lider av såväl brist på pengar som lämpliga lokaler och kvaliteten på undervisningen är låg.

Kosovo – Kultur

Kosovo ligger i skärningspunkten mellan gamla handelsvägar från öst till väst och från syd till nord. Därmed har området genom historien påverkats av allt ifrån greker och romare till serber, turkar och habsburgare. Det finns dock knappast en enhetlig Kosovokultur utan de olika folkgrupperna har tagit till sig de olika intrycken utifrån på sitt eget sätt.

Kosovo – Sociala förhållanden

Kosovo är ett av Europas fattigaste länder. En stor del av befolkningen är beroende av socialbidrag och stöd från släktingar utomlands. Det finns ett socialt skyddsnät men ersättningsnivåerna är låga.

Kosovo – Seder och bruk

Den sociala miljön i Kosovo är för en besökare genomgående mycket välkomnande och kosovanerna är lätta att få kontakt med. Språkkunskaperna varierar men det är aldrig långt till en person som behärskar något större europeiskt språk (eller för den delen något skandinaviskt språk).

Kosovo – Äldre historia

Dagens Kosovo behärskades av greker och romare innan det serbiska riket upprättades på medeltiden. De muslimska turkarna tog därefter över på Balkan, och slaget vid Trastfältet i Kosovo 1389 blev början på en 500-årig turkisk dominans. Efter första världskriget blev Serbien med Kosovo en del av Jugoslavien.

Kosovo – Modern historia

Kosovo var från andra världskrigets slut en självstyrande provins inom delrepubliken Serbien i Jugoslavien, men självstyret upphävdes i början av 1990-talet. Kosovoalbansk gerilla tog upp en kamp mot det serbiska styret, och 1998 bröt krig ut. Året därpå ingrep Nato på Kosovos sida och bombade serbiska mål. Därefter styrdes Kosovo som FN-protektorat tills självständighet utropades 2008.

Kosovo – Politiskt system

Kosovo är en parlamentarisk republik där parlamentet utses i allmänna val och presidenten väljs indirekt, av parlamentet. Författningen bygger på Ahtisaari-planen som den finländske medlaren Martti Ahtisaari utformade innan Kosovo utropade sin självständighet i februari 2008.

Kosovo – Demokrati och rättigheter

I Kosovo hålls fria val under ordnade förhållanden men institutionerna är svaga i den unga staten. Galopperande korruption bidrar till lågt förtroende för statsmakten och journalister utsätts för påtryckningar och hot. Rättssystemet försöker hantera anklagelser om krigsförbrytelser begångna i samband med Kosovokriget 1998–1999.

Kosovo – Aktuell politik

Kosovo är en ung republik som utropades som självständig från Serbien 2008. Landets parlament utses i allmänna val medan presidenten väljs indirekt, av parlamentet. I ett nyval 2021 vann det vänsternationalistiska Vetëvendosje en jordskredsseger, och Albin Kurti blev premiärminister. Etniska motsättningar och det spända förhållandet till Serbien präglar landet, och situationen i norra Kosovo är mycket spänd.

Fakta – politik

Officiellt namn: Republika e Kosovës/Republika Kosovo/Republiken Kosovo
Statsskick: republik
Statschef: president Vjosa Osmani (2021–)
Regeringschef: premiärminister Albin Kurti (2021–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val: Vetëvendosje 58, PDK 19, LDK 15, AAK 8, Serbiska listan 10, övriga 10 (2021)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val: Vetëvendosje 29, LDK 28, PDK 24, AAK 13, Serbiska listan 10, Nisma-AKR-PD 6, övriga 10 (2019)
Valdeltagande: 49 procent i parlamentsvalet 2021
Kommande val: parlamentsval 2025, presidentval (indirekt) 2026

Källor

Kosovo – Utrikespolitik och försvar

Centralt för Kosovo är att bli erkänt som en egen stat men bara hälften av världens nationer har gått kosovanerna till mötes. Motstånd hos medlemmar i FN:s säkerhetsråd gör att världsorganisationen centralt inte har kunnat erkänna den nya staten. Relationen med Serbien är fortsatt dålig men Kosovo har formella relationer med övriga grannländer.

Fakta – försvar

Armén: 2 500 man (2017)
Militärutgifternas andel av BNP: 1,1 procent (2020)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten: 3,2 procent (2020)

Källor

Kosovo – Ekonomisk översikt

Kosovo är ett av Europas fattigaste länder, med ett stort beroende av överföringar från utlandet. Arbetslösheten är hög och utbildningsnivån låg. Bakom fattigdomen ligger också krig, korruption och vanskötsel.

Fakta – Ekonomi

BNP per person: 5 270 US dollar (2021)
BNP-tillväxt: 2,7 procent (2022)
Total BNP: 7 717 miljoner US dollar (2020)
Jordbrukets andel av BNP: 7,4 procent (2020)
Industrins andel av BNP: 27,6 procent (2020)
Servicesektorns andel av BNP: 47,6 procent (2020)
Inflation: 12,0 procent (2022)
Statsskuldens andel av BNP: 22,4 procent (2021)
Utlandsskuld: 3 108 miljoner US dollar (2020)
Bytesbalans: -0,5 miljarder US dollar (2020)
Viktigaste exportvaror: metaller, mineraler och livsmedel (2010)
Största handelspartner: Nordmakedonien, Italien, Albanien, Schweiz,Tyskland (2010)
Bistånd per person: 193 US dollar (2019)

Källor

Kosovo – Naturtillgångar, energi och miljö

Kosovo är rikt på naturtillgångar. I landet finns bland annat stora fyndigheter av brunkol, och kolet står för nästan hela elförsörjningen. Koleldningen utgör ett allvarligt miljöproblem.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person: 1 213 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per person: 2804 kilowattimmar, kWh (2014)
Andelen energi från förnyelsebara källor: 26,1 procent (2019)

Källor

Kosovo – Jordbruk

Förutsättningarna för ett framgångsrikt jordbruk är egentligen goda i Kosovo som har stora områden med bördig jord. Drygt hälften av Kosovos yta används till jordbruk och som betesmark. Här odlas främst vete men också potatis, majs och paprika.

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP: 7,4 procent (2020)
Andel av landytan som används för jordbruk: 52,4 procent (2007)

Källor

Kosovo – Industri

Gruvindustrin har varit mycket viktig för ekonomin men har hämmats av ålderdomlig utrustning och låga investeringar. Med internationell hjälp har majoriteten av de stora statliga företagen privatiserats men ägarförhållandena har ofta varit svåra att reda ut.