Island
Island i Nordatlanten är sagornas, vulkanernas och glaciärernas ö. Men 2008 blev landet också sinnebild för den moderna låneekonomins bräcklighet, då ett av världens rikaste samhällen sjönk ned i djup kris. Sedan dess har Island återhämtat sig och fiske och turism utgör idag åter grunden i ekonomin.
Välj kapitel här
Senaste händelser/kalendarium
Till kalendariet-
2020
-
Maj
-
Skolor och muséer öppnas åter
Regeringen häver de restriktioner som infördes i mars för att försöka förhindra spridningen av coronaviruset. Stora delar av samhället fungerar som vanligt med skolor, frisörer och muséer som åter är öppna medan offentliga sammankomster med fler än 50 personer åter tillåts. Regeringen förklarar att man nu anser sig ha smittan under kontroll sedan bara två nya fall av covid-19 upptäckts under den senaste veckan.
-
-
April
-
Regeringen lanserar stödpaket
Statminister Katrin Jakobsdottír meddelar att regeringen kommer att slussa in ytterligare 60 miljarder isländska kronor i ekonomin. Krisåtgärderna är särskilt riktade till små och medelstora företag som har drabbats av coronakrisen. De kan få lån direkt om de riskerar att gå i konkurs eller kompenseras om de har varit tvungna att avbryta sin produktion. Särskilt stöd kommer också att ges till arbetslösa och hushåll med låga inkomster.
-
Mars
-
Spridningen av corona ökar
Nära 600 personer uppges vara smittade av coronaviruset på Island och omkring 6 000 befinner sig i hemkarantän efter att ha vistats i riskområden utomlands. Eftersom spridningen ökar införs nya skärpta regler. Förbud införs mot folksamlingar med fler än 20 personer. Samtidigt stängs badhus, träningslokaler, nöjesställen, museer, frisörer etc. Dessutom planeras åtgärder för omkring 230 miljarder isländska kronor för att stötta ekonomin. Det innefattar bland annat lån till företag, senareläggning av offentliga avgifter, arbetsgivaravgifter och inkomstskatter, höjt barnbidrag, sänkt bankskatt med mera. I åtgärdspaketet ingår även 750 miljoner för att stödja kulturverksamhet och idrottsföreningar.
2019
-
Februari
-
Nya fångstkvoter för val
Fiskeriminister Kristján Þór Júlíusson från Självständighetspartiet meddelar att Island kommer att fortsätta med valjakt under de kommande fem åren. Fångstkvoterna kommer att vara 209 för sillvalar och 217 för vikvalar. Regeringen är splittrad i frågan. Vänstern-De gröna är kritiskt till fortsatt valjakt, men det konservativa Självständighetspartiet lyckas driva igenom sin linje med stöd av Framstegspartiet. De båda partierna menar att jakten sker på ett hållbart sätt och i linje med vetenskapliga rekommendationer, vilket stöds av en nyutkommen forskningsrapport från Islands universitet och Institutet för marinforskning.
2018
-
Juli
-
Företag stoppar jakt på vikval
Dålig lönsamhet gör att det isländska valfångstföretaget IP Útgerd stoppar den omstridda jakten på vikval. I juni 2018 fångades sex vikvalar på Island, i juli inga alls. Det är det lägsta antalet fångade vikvalar sedan valjakten återupptogs på Island 2003. Den tillåtna fångstkvoten under 2018 är 262.