Island

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/island/

Island i Nordatlanten är sagornas, vulkanernas och glaciärernas ö. Men 2008 blev landet också sinnebild för den moderna låneekonomins bräcklighet, då ett av världens rikaste samhällen sjönk ned i djup kris. Sedan dess har Island återhämtat sig och fiske och turism utgör idag åter grunden i ekonomin.

Geografi och klimat

Island utgör en nordlig del av Atlantiska centralryggen, en vulkanisk bergskedja som löper från norr till söder på Atlantens botten. Från Island till Grönland i väster är det knappt 30 mil, och Färöarna ligger drygt 40 mil mot sydöst.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
103 020 km2 (2018)
Tid
svensk –1 timme
Huvudstad med antal invånare
Reykjavík 118 200 (2012)
Övriga större städer
Kópavogur 31 200, Hafnarfjördur 26 500, Akureyri 17 900 (2012)
Högsta berg
Hvannadalshnúkur (i Öraefajökull, 2110 m ö h)
Viktiga floder
Thjórsá
Största sjö
Thingvallavatn
Medelnederbörd/månad
Reykjavík 97 mm (okt), 41 mm (juni)
Medeltemperatur/dygn
Reykjavík 11 °C (juli), 1 °C (jan)

Källor

Befolkning och språk

Island är Europas mest glesbefolkade land. Bara en femtedel av landytan är bebodd, nästan uteslutande kustremsan. Närmare två tredjedelar av befolkningen lever i huvudstaden Reykjavík med omnejd.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
islänningar ca 90 %; största minoriteter är danskar och svenskar
Antal invånare
341 284 (2017)
Antal invånare per kvadratkilometer
3 (2017)
Andel invånare i städerna
93,8 procent (2017)
Nativitet/födelsetal
12,0 per 1000 invånare (2016)
Mortalitet/dödstal
6,9 per 1000 invånare (2016)
Befolkningstillväxt
1,7 procent (2017)
Fertilitetsgrad
1,8 antal födda barn per kvinna (2016)
Andel kvinnor
49,8 procent (2017)
Förväntad livslängd
82 år (2016)
Förväntad livslängd för kvinnor
84 år (2016)
Förväntad livslängd för män
81 år (2016)
Språk
isländska

Källor

Religion

Islänningarna övergav formellt den gamla asatron till förmån för kristendomen år 1000. En överväldigande majoritet av befolkningen är numera protestanter. Men gammal folktro lever i viss mån kvar.

Utbildning

Grundskolan är tioårig och skolgången är obligatorisk från 6 till 16 års ålder. Efter grundskolan finns teoretisk eller yrkesinriktad gymnasieutbildning och specialskolor. Över 90 procent av eleverna fortsätter att studera efter grundskolan.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
99,5 procent (2016)
Antal elever per lärare i grundskolan
10 (2015)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
18,2 procent (2015)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
18,2 procent (2015)

Källor

Kultur

Räknat per invånare publicerar Island fler böcker och har fler boklådor än något annat land i världen. Litteraturen har genom historien stått i en klass för sig inom isländsk kultur.

Äldre historia

År 874 blev en norrman första nordbo att bosätta sig på Island. Han följdes av fler och 930 började alltinget hålla årliga möten. 1262 anslöts Island till Norge, och 1380 knöts Norge och Island till Danmark. Island blev närmast en dansk koloni. 1918 erkändes Island som självständig stat i personalunion med Danmark.

Modern historia

År 1944, då andra världskriget fortfarande pågick, blev Island en egen republik genom att en union med Danmark upplöstes. Efter krigsslutet fick USA behålla sin flygbas vid Keflavík i utbyte mot att det tog ansvaret för Islands försvar. Avtalet med USA och det isländska inträdet i försvarsalliansen Nato 1949 skapade en hård och lång politisk strid.

Politiskt system

Enligt författningen från 1944 (ändrad flera gånger) är Island en republik med parlamentariskt styrelseskick. Presidenten utnämner regeringen, som är ansvarig inför det lagstiftande alltinget. Presidenten har i huvudsak ceremoniella uppgifter. Det isländska alltinget är världens äldsta parlament, grundat år 930.

Demokrati och rättigheter

Island är världens mest jämställda land och framstående när det gäller HBTQ-personers rättigheter. Förbättringsmöjligheter finns när det gäller arbetet mot korruption.

Aktuell politik

Efter ett nyval till alltinget i oktober 2016 bildades en borgerlig trepartiregering med självständighetspartisten Bjarni Benediktsson som statsminister. Redan i september 2017 föll regeringen på grund av en pedofilskandal. Efter ytterligare ett nyval i oktober samma år tillträdde en bred koalitionsregering med konservativa Självständighetspartiet, det mittenorienterade Framstegspartiet och Vänstern-De gröna.

Fakta – politik

Officiellt namn
Lydveldid Island/ Republiken Island
Statsskick
republik, enhetsstat
Statschef
president Guðni Jóhannesson (2016–)
Regeringschef
statsminister Katrin Jakobsdottír (2017–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Självständighetspartiet 16, Vänstern-De gröna 11, Alliansen 7, Centerpartiet 7, Framstegspartiet 8, Piratpartiet 6, Folkpartiet 4, Reformpartiet 4 (2017)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Självständighetspartiet 21, Vänstern-De gröna 10, Piratpartiet 10, Framstegspartiet 8, Återuppståndelse 7, Ljus framtid 4, Alliansen 3 (2016)
Valdeltagande
79 % i alltingsvalet 2016, ca 76 % i presidentvalet 2016, 81 % i alltingsvalet 2017
Kommande val
alltingsval 2021, presidentval 2020

Källor

Utrikespolitik och försvar

Island har inget eget militärt försvar. Det är istället medlem av försvarsalliansen Nato, som ansvarar för landets militära skydd. Fram till 2006 hade USA en militärbas utanför Reykjavík. Island står utanför EU och frågan om ett eventuellt isländskt medlemskap i unionen har varit konfliktfylld.

Fakta – försvar

Armén
man (2017)
Flottan
180 man (2012)
Militärutgifternas andel av BNP
0,0 procent (2017)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten
0,0 procent (2017)

Källor

Ekonomisk översikt

Runt millennieskiftet omvandlades Island i snabb takt från en fiskenation till en internationell aktör inom bank- och finanssektorn. I samband med den globala finanskrisen 2008 uppstod en akut bankkris i det lilla landet och luften gick helt ur den isländska ekonomin. Idag har Island åter kommit på fötter, tack vare höga intäkter från fiske och turism.

Fakta – Ekonomi

BNP per person
73 202 US dollar (2018)
Total BNP
25 882 miljoner US dollar (2018)
BNP-tillväxt
4,6 procent (2018)
Jordbrukets andel av BNP
4,6 procent (2016)
Tillverkningsindustrins andel av BNP
9,4 procent (2016)
Servicesektorns andel av BNP
63,8 procent (2016)
Inflation
2,8 procent (2019)
Statsskuldens andel av BNP
37,6 procent (2018)
Valuta
isländsk króna

Källor

Naturtillgångar och energi

Islands viktigaste naturresurser är de rikliga fiskbestånden och stor tillgång till vattenkraft. Landet har också gott om geotermisk energi (jordvärme), men har däremot inga större mineraltillgångar, även om sökande efter olja och naturgas pågår utanför kusten.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person
17 479 kilo oljeekvivalenter (2015)
Elkonsumtion per person
53832 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av koldioxid totalt
1 984 tusen ton (2014)
Utsläpp av koldioxid per invånare
6,1 ton (2014)
Andelen energi från förnyelsebara källor
77,0 procent (2015)

Källor

Jordbruk och fiske

Bara runt en procent av Islands yta är uppodlad, medan en femtedel av landytan används som betesmark. Lantbruket är främst inriktat på djuruppfödning. Fisket är en huvudnäring och Island har utökat sin fiskezon vid flera tillfällen, vilket har skapat konflikter med andra länder.

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP
4,6 procent (2016)
Andel av landytan som används för jordbruk
18,7 procent (2016)

Källor

Industri

God tillgång på vattenkraft och jordvärme gör att Island kan ha låga elpriser, vilket har nyttjats till satsningar på elkrävande industrier, till exempel aluminiumframställning. Med hjälp av utländska investeringar i branschen har Island utvecklats till en av världens största aluminiumproducenter.

Arbetsmarknad

Fler än tre av fyra yrkesverksamma islänningar arbetar inom tjänstesektorn, medan runt en femtedel av arbetsstyrkan återfinns inom industrin. Några procent är sysselsatta inom fiskenäringen.

Fakta – arbetsmarknad

Arbetslöshet
3,0 procent (2019)
Ungdomsarbetslöshet
7,5 procent (2019)

Källor

Sociala förhållanden

Island har ett välfärdssystem och en sociallagstiftning som i hög grad liknar dem i de andra nordiska länderna. Islänningarnas levnadsstandard ligger på i stort sett samma nivå som övriga nordbors. Sjukvården håller hög klass och den förväntade livslängden är bland de högsta i världen.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
2 per 1000 födslar (2018)
Andel hiv-smittade
0,1 procent (2018)
Andel hiv-smittade bland unga kvinnor
0,1 procent (2018)
Andel hiv-smittade bland unga män
0,1 procent (2018)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
100,0 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter
98,8 procent (2017)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
8,6 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
5 064 US dollar (2016)
Andel kvinnor i parlamentet
38 procent (2018)

Källor

Seder och bruk

Kontaktnäten mellan islänningar är vanligtvis täta och en stor del av befolkningen känner varandra. Det som händer i det offentliga livet berör ofta människor personligen.