Island

Island – Geografi och klimat

Island utgör en nordlig del av Atlantiska centralryggen, en vulkanisk bergskedja som löper från norr till söder på Atlantens botten. Från Island till Grönland i väster är det knappt 30 mil, och Färöarna ligger drygt 40 mil mot sydöst.

Island – Befolkning och språk

Island är Europas mest glesbefolkade land. Bara en femtedel av landytan är bebodd, nästan uteslutande kustremsan. Närmare två tredjedelar av befolkningen lever i huvudstaden Reykjavík med omnejd.

Island – Religion

Islänningarna övergav formellt den gamla asatron till förmån för kristendomen år 1000. En överväldigande majoritet av befolkningen är numera protestanter. Men gammal folktro lever i viss mån kvar.

Island – Utbildning

Grundskolan är tioårig och skolgången är obligatorisk från 6 till 16 års ålder. Efter grundskolan finns teoretisk eller yrkesinriktad gymnasieutbildning och specialskolor. Över 90 procent av eleverna fortsätter att studera efter grundskolan.

Island – Sociala förhållanden

Island har ett välfärdssystem och en sociallagstiftning som i hög grad liknar dem i de andra nordiska länderna. Islänningarnas levnadsstandard ligger på i stort sett samma nivå som övriga nordbors. Sjukvården håller hög klass och den förväntade livslängden är bland de högsta i världen.

Island – Kultur

Räknat per invånare uppges Island  publicera fler böcker än något annat land i världen. Litteraturen har genom historien stått i en klass för sig inom isländsk kultur.

Island – Seder och bruk

Kontaktnäten mellan islänningar är vanligtvis täta och en stor del av befolkningen känner varandra. Det som händer i det offentliga livet berör ofta människor personligen.

Island – Äldre historia

År 874 blev en norrman första nordbo att bosätta sig på Island. Han följdes av fler och 930 började alltinget hålla årliga möten. 1262 anslöts Island till Norge, och 1380 knöts Norge och Island till Danmark. Island blev närmast en dansk koloni. 1918 erkändes Island som självständig stat i personalunion med Danmark.

Island – Modern historia

År 1944, då andra världskriget fortfarande pågick, blev Island en egen republik genom att en union med Danmark upplöstes. Efter krigsslutet fick USA behålla sin flygbas vid Keflavík i utbyte mot att det tog ansvaret för Islands försvar. Avtalet med USA och det isländska inträdet i försvarsalliansen Nato 1949 skapade en hård och lång politisk strid.

Island – Politiskt system

Enligt författningen från 1944 (ändrad flera gånger) är Island en republik med parlamentariskt styrelseskick. Presidenten utnämner regeringen, som är ansvarig inför det lagstiftande alltinget. Presidenten har i huvudsak ceremoniella uppgifter. Det isländska alltinget är världens äldsta parlament, grundat år 930.

Island – Demokrati och rättigheter

Island är världens mest jämställda land och framstående när det gäller hbtq-personers rättigheter. Under senare år har försök gjorts att öka insatserna mot korruption efter kritik från internationella övervakningsorgan.

Island – Aktuell politik

Sedan 2017 styrs Island av en bred trepartikoalition som inkluderar såväl den politiska vänstern som högern. Regeringen leddes i över sex år av Vänstern-De grönas partiledare Katrin Jakobsdottír. Hennes  popularitet bidrog till att koalitionen kunnat sitta kvar även efter valet 2021. I april 2024 lämnade hon dock över statsministerposten till Bjarni Benediktsson från Självständighetspartiet.

Island – Utrikespolitik och försvar

Island har inget eget militärt försvar. Det är istället medlem av försvarsalliansen Nato, som ansvarar för landets militära skydd. Fram till 2006 hade USA en militärbas utanför Reykjavík. Island står utanför EU och frågan om ett eventuellt isländskt medlemskap i unionen har varit konfliktfylld.

Island – Ekonomisk översikt

Runt millennieskiftet omvandlades Island i snabb takt från en fiskenation till en internationell aktör inom bank- och finanssektorn. År 2008 ledde en akut bankkris till att luften gick ur den isländska ekonomin men den återhämtade sig gradvis med hjälp av höga intäkter från fiske och turism. I början av 2020-talet orsakade coronapandemin en tillfällig svacka.

Island – Naturtillgångar, energi och miljö

Islands viktigaste naturresurser är de rikliga fiskbestånden och stor tillgång till vattenkraft. Landet har också gott om geotermisk energi (jordvärme), men har däremot inga större mineraltillgångar.

Island – Jordbruk och fiske

Bara runt en procent av Islands yta är uppodlad, medan en femtedel av landytan används som betesmark. Lantbruket är främst inriktat på djuruppfödning. Fisket är en huvudnäring och Island har utökat sin fiskezon vid flera tillfällen, vilket har skapat konflikter med andra länder.

Island – Industri

God tillgång på vattenkraft och jordvärme gör att Island kan ha låga elpriser, vilket har nyttjats till satsningar på elkrävande industrier, till exempel aluminiumframställning. Med hjälp av utländska investeringar i branschen har Island utvecklats till en av världens största aluminiumproducenter.