Ännu ett vulkanutbrott inträffar på Reykjaneshalvön där en ny fas med förhöjd seismisk aktivitet inleddes 2021. Dessförinnan var det 800 år sedan en vulkan i området fick något utbrott.

Regeringen spricker och nyval hålls i november. Resultatet blir ett maktskifte: Socialdemokratiska alliansen bildar en treregering med Liberala reformpartiet och Folkpartiet. Kristrún Frostadóttir blir statsminister. Vänstern-De gröna blir utan mandat efter att ha suttit i regeringen de senaste sju åren.

Halla Tómasdóttir segrar i presidentvalet i juni och blir Islands andra kvinnliga president, efter Vigdís Finnbogadóttir på 1980-talet.

Katrin Jakobsdottír lämnar statsministerposten i april för att kandidera i presidentvalet. Bjarni Benediktsson från Självständighetspartiet tar över som regeringschef.

I parlamentsvalet i september förblir Självständighetspartiet största parti och koalitionen med Framstegspartiet och Vänstern-De gröna fortsätter med Katrín Jakobsdóttir som statsminister.

President Guðni Jóhannesson får stöd av 92 procent av väljarna i valet och sitter kvar i ytterligare en mandatperiod på fyra år.

Nyval till alltinget hålls i oktober sedan regeringen spruckit efter ett drygt halvår. Efter nyvalet bildas en koalitionsregering med stor politisk bredd. Katrín Jakobsdóttir, ledare för det näst största partiet Vänstern-De gröna, blir ny statsminister i en regering där även Självständighetspartiet och Framstegspartiet ingår.

I januari tillträder en ny borgerlig trepartiregering efter nyvalet föregående höst, under ledning av Självständighetspartiet. Bjarne Benediktsson som statsminister.

Nyval till alltinget hålls i oktober sedan avslöjanden om att skatteplanering tvingat statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson att avgå. Självständighetspartiet blir återigen största parti.  

Guðni Jóhannesson väljs till ny president i juni och efterträder Ólafur Ragnar Grímsson som avgått efter 20 år på posten.