2024
Senaste händelser
-
Januari
-
Presidentvalet avgörs i februari
I presidentvalet får Alexander Stubb (Samlingspartiet) drygt 27 procent av rösterna och Pekka Haavisto (obunden, stödd av De gröna) knappt 26 procent. Därmed går de två vidare till en andra och avgörande valomgång som äger rum den 11 februari. Valets trea blir Jussi Halla-aho (Sannfinländarna) som når 19 procents stöd.
-
Jämnt mellan presidentkandidater
Inför sista dagen av förhandsröstning i presidentvalet har redan 35 procent röstat på fastlandet, medan 15 procent av ålänningarna har utnyttjat möjligheten. Opinionsmätningar tyder på att flera kandidater har ungefär lika starkt stöd, vilket skulle leda till att det blir en avgörande valomgång den 11 februari mellan de två som placerar sig främst på den egentliga valdagen den 28 januari.
-
Skärpta regler för ryska fastighetsköp
Försvarsminister Antti Häkkänen ger besked om att strängare regler ska införas för fastighetsköp som görs av personer och företag med hemvist utanför EU och EES (Norge, Island och Liechtenstein). Det kan bli aktuellt att helt förbjuda ryska fastighetsköp. Även uthyrning av fastigheter ska övervakas strängare. Beslut ska fattas under våren, säger ministern till tidningskoncernen Uutissuomalainen. I tre fall nära östgränsen rapporteras Finland ha stoppat affärer under hösten 2023. För några år sedan fanns inga begränsningar och ett antal fastgheter i södra Finland såldes till ryska köpare.
-
Februari
-
Stubb väljs till president
Alexander Stubb väljs till president med 51,6 procent av rösterna mot 48,4 procent för Pekka Haavisto. Färre än 99 000 röster skiljer mellan de båda kandidaterna. Stubb tillträder presidentposten den 1 mars och lämnar då Samlingspartiet. Den nye presidenten har tidigare varit bland annat statsminister, utrikesminister, finansminister och EU-parlamentariker. Både Stubb och Haavisto är respekterade och välkända, med goda kontakter i EU-sammanhang. Men valdeltagandet sjunker i den avgörande valomgången med 4,3 procentenheter till 70,7 procent, vilket tyder på att en del av de väljare som stödde andra kandidater i första valomgången inte kan tänka sig att rösta på någon av de två som gick vidare.
-
Strejker mot regeringspolitiken
Omfattande strejker genomförs under några dagar i månadsskiftet i protest mot den borgerliga regeringspolitiken. Industrier, butiker, daghem, lokal- och flygtrafik, byggen, brev- och paketutdelning finns bland de verksamheter som berörs. En lång rad fackförbund deltar i strejkerna, som i vissa fall mest märks lokalt, i andra fall i hela riket. Förbunden protesterar mot en rad försämringar av villkor som inskränkningar i strejkrätten, högre böter för olagliga strejker, en karensdag i sjukförsäkringen, slopat vuxenstudiestöd och minskade bostadsbidrag. En del av förändringarna har genomförts, andra har aviserats av regeringen. Omkring 300 000 anställda strejkar.
Vill du läsa mer?
För att få tillgång till all information måste du ha ett abonnemang.
Vad får jag?
Se exempel på vad Landguiden omfattar här.