2025

• April

• USA inför - och pausar - högre tullar

  9 april

  De nya tullar som USA aviserat en vecka tidigare träder i kraft för EU och ett 60-tal länder som fått högre tariffer än ”miniminivån” – men efter mindre än ett dygn kommer besked om en 90 dagar lång paus. Merparten av varor från Estland, liksom övriga EU-länder, beläggs under pausen med en tilläggstull på miniminivån 10 procent. Annars ska 20 procent gälla för EU. Motivet till de nya tullarna är enligt USA:s president Donald Trump att EU har ett överskott i handeln med USA. Sedan tidigare har EU-länderna även drabbats av amerikanska tariffer på 25 procent på import av stål och aluminium samt bilar och bildelar, och under dagen ger EU besked om motåtgärder mot USA med anledning av de tidigare tullarna. 

• Mars

• Socialdemokraterna sparkas från regeringen

  11 mars

  Regeringspartierna Reformpartiet och Estland 200 kastar ut socialdemokraterna från koalitionsregeringen sedan man misslyckats med att enas om skattepolitiken. De två partierna kommer i stället att fortsätta att regera på egen hand med stöd av en knapp majoritet i parlamentet. President Alar Karis avskedar därefter socialdemokraternas ministrar. Reformpartiets Kristen Michal fortsätter som premiärminister.

• Ukrainakris tvingar EU storsatsa på försvaret

  6 mars

  EU:s stats- och regeringschefer samlas i Bryssel för ett extra toppmöte. Vid mötet fattas vad EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kallar ett ”historiskt” beslut om en gemensam storsatsning på försvaret som blir möjlig genom EU-lån och ändrade budgetregler. Mötet hålls några dagar efter det att USA pausat sitt militära stöd till Ukraina och därmed allvarligt försvagat landets möjlighet att försvara sig mot den ryska aggressionen. Planen är att få loss 800 miljarder euro för att öka EU:s militära styrka. Alla EU-länder utom Ungern ställer sig också bakom ett uttalande till stöd för att Ukraina ska få säkerhetsgarantier och delta i eventuella fredsförhandlingar. 

• Februari

• Kristoppmöte efter USA:s kovändning

  17 februari

  Efter chockbesked från Vita huset som omkullkastar rådande säkerhetsordning samlas europeiska ledare i Paris för krissamtal. Trumpadministrationen står i begrepp att inleda samtal med Ryssland om kriget i Ukraina, över huvudet på både Ukraina och övriga Europa, och de europeiska ledarna försöker nu hitta ett gemensamt förhållningssätt. Förutom Frankrikes president Emmanuel Macron som kallat till mötet deltar ledarna för Italien, Polen, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Danmark (som företräder hela Norden och Baltikum) samt Natos generalsekreterare Mark Rutte, EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Europeiska rådets ordförande António Costa.

• Baltikum lämnar det ryska elnätet

  9 februari

  De tre baltiska länderna ansluter sig till det centraleuropeiska elsystemet sedan de lämnat Rysslands elnät. Det har varit bestämt sedan länge att de baltiska elnäten skulle ingå i det europeiska, men övergången har dragit ut på tiden av tekniska och finansiella skäl. När Ryssland invaderade Ukraina 2022 snabbades dock processen på. Trots att baltstaterna stoppade importen av rysk gas och elektricitet efter invasionen kunde Moskva kontrollera eltillförseln i elsystemet. Anslutningen till det europeiska systemet sker i närvaro av de baltiska ländernas ledare och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Det är ett ”historiskt ögonblick”, säger hon till de baltiska journalisterna vid den efterföljande presskonferensen, ”kraftledningarna som kopplat er till fientliga grannar hör numera till det förflutna”.