Estland

Estland – Geografi och klimat

Estland är den nordligaste och minsta av de tre baltiska staterna. Dess yta motsvarar Danmarks eller en tiondel av Sveriges. Landets kust löper mot Finska viken i norr och mot Östersjön i väster.

Estland – Befolkning och språk

En stor andel av Estlands befolkning är utlandsfödda. Den största minoriteten är ryssar. Mellan 1990–2014 krympte folkmängden kraftigt på grund av utvandring och födelseunderskott. Trenden vände i mitten av 2010-talet under några år men kurvan pekar idag återigen neråt. 

Estland – Religion

Estland är enligt undersökningar ett av världens mest sekulära länder. Mindre än en tiondel av befolkningen anser att religion har en stor betydelse i deras liv.

Estland – Utbildning

Utbildningsnivån i Estland är hög. Den obligatoriska grundskolan varar i nio år, från sju års ålder, och nästan alla elever går vidare till en treårig gymnasieskola eller yrkesskola. Det finns estniskspråkiga och ryskspråkiga skolor liksom blandade skolor.

Estland – Sociala förhållanden

Estlands befolkning blir allt äldre och pensionärerna tillhör landets fattigaste befolkningsgrupp. Gapet mellan fattiga och rika i samhället har minskat de senaste åren men inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män är de högsta i EU.

Estland – Kultur

Estland har en rik folkdiktning vars äldsta skikt, runosångerna, förts vidare genom muntlig tradition i många sekler. Mot slutet av 1800-talet, särskilt under förryskningsperioden, blev uppteckning och insamling av folkdikter ett sätt att uttrycka och bevara den nationella särarten.

Estland – Seder och bruk

Modersmål och fosterland är viktiga identitetsskapande begrepp för den estniska majoritetsbefolkningen, som utgör nästan 70 procent av invånarna. Estnisk identitet har starka rötter i det gamla bondesamhällets värderingar, som symboliseras av orörd natur och rustik landsbygdskultur. Folkdräkter, folksånger och muntliga traditioner är populära.

Estland – Äldre historia

Danskar, tyskar, svenskar och ryssar har genom seklerna växlat som härskare i Estland. 1918 lyckades landet göra sig självständigt, men friheten blev kortvarig. 1940 ockuperades landet av Sovjetunionen, 1941 av Tyskland och 1944 åter av Sovjet. Därefter inlemmades Estland som en delrepublik i Sovjetunionen med hårt politiskt förtryck.

Estland – Modern historia

Sovjettiden innebar hårt förtryck och förryskning av Estland. När trycket från Moskva lättade från mitten av 1980-talet vaknade en estnisk nationell rörelse. 1991 blev Estland självständigt från Sovjetunionen. 1990-talet kantades av energikriser och svåra ekonomiska problem, samtidigt som reformer för marknadsanpassning genomfördes. 2004 blev Estland medlem i EU och försvarsalliansen Nato.

Estland – Politiskt system

Estland är en parlamentarisk demokrati, vars president väljs av parlamentet. Politiken präglades länge av partisplittring men har stabiliserats under 2000-talet. Det mittenvänsterinriktade Centerpartiet och det liberala Reformpartiet har länge varit de dominerande partierna och turats om vid makten.

Estland – Demokrati och rättigheter

Estland är en väl fungerande demokrati och respekten för mänskliga rättigheter är god. Situationen för den ryska minoriteten har på senare år förbättrats. På senare år har andelen kvinnor på politiska poster ökat.

Estland – Aktuell politik

Kaja Kallas har varit premiärminister i Estland sedan 2021 och är ledare för Reformpartiet. Hennes koalitionsregering driver en näringslivsvänlig politik och har gått i bräschen för att stödja Ukraina efter Rysslands invasion 2022. I parlamentsvalet 2023 gav väljarna Reformpartiet förnyat förtroende att regera landet.

Estland – Utrikespolitik och försvar

Estlands medlemskap i Nato och i EU från 2004 utgör grunden för landets säkerhets- och utrikespolitik. Estland är en av USA:s mest trogna allierade. Det komplicerade förhållandet till Ryssland har försämrats på senare år, inte minst efter den ryska invasionen i Ukraina 2022.

Estland – Ekonomisk översikt

Estlands liberala marknadsekonomi domineras av en tjänstesektor med avancerad IT-teknik. Genom framgångsrik export har ekonomin återhämtat sig efter upprepade kriser. Budgeten är i balans och statsskulden är den lägsta inom EU. Estland är ett av de länder vars ekonomi hämtade sig snabbast efter coronapandemin.

Estland – Naturtillgångar, energi och miljö

I nordöstra Estland finns ett av världens största utvinningsbara lager av oljeskiffer. Det används dels till el- och värme, dels för att producera skifferolja och -gas. Men regeringen har beslutat att fasa ut användningen den miljöfarliga oljeskiffern, som bidragit till höga utsläpp av växthusgaser.

Estland – Jordbruk

En dryg fjärdedel av Estlands yta är odlingsbar. Mjölkproduktion och mejerinäringen är viktiga inkomstkällor inom jordbrukssektorn. Kött, fläsk och ägg är också betydelsefulla produkter. Det finns omfattande odlingar av spannmål, baljväxter och potatis. Livsmedel är en viktig del av Estlands export.

Estland – Industri

I den estländska industrin produceras främst elektronik, trävaror, livsmedel, elektrisk utrustning, maskiner och metallvaror. Tillverkningen sker i huvudsak i små och medelstora företag, ofta med hjälp av utländska investeringar. Omkring var tredje estländare är sysselsatt i industrin.