Estland

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/estland/

Estland är den nordligaste och minsta av de tre baltiska staterna. På kort tid har landet förvandlats från planekonomisk sovjetrepublik till ett av EU:s och Natos mest avancerade IT-samhällen, med starka band till finländskt och svenskt näringsliv. Vad som uppfattas som ett hot från Ryssland har de senaste åren kastat en skugga över landet.

Geografi och klimat

Estland är den nordligaste och minsta av de tre baltiska staterna. Dess yta motsvarar Danmarks eller en tiondel av Sveriges. Landets kust löper mot Finska viken i norr och mot Östersjön i väster.

Fakta – Geografi och klimat

Yta: 45 227 km2 (2018)
Tid: svensk + 1 timme
Angränsande land/länder: Lettland, Ryssland
Huvudstad med antal invånare: Tallinn 394 000 (uppskattning 2009)
Övriga större städer: Tartu 102 300, Narva 66 000, Kohtla-Järve 44 700, Pärnu 43 400 (uppskattning 2009)
Högsta berg: Suur Munamägi (318 m ö h)
Viktiga floder: Pärnu, Ema och Narva
Största sjö: Peipsi järv (Peipussjön)
Medelnederbörd/år: Tallinn 560 mm (mest regn faller aug-nov)
Medeltemperatur/dygn: Tallinn 16 °C (juli), -3 °C (jan)

Källor

Befolkning och språk

Efter ett kvarts sekel med sjunkande invånarantal ökade Estlands befolkning något 2015–2016. Under perioden 1990–2014 krympte folkmängden med en sjättedel på grund av stor utvandring och födelseunderskott.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning: ester ca 69 %, ryssar ca 26 %, ukrainare ca 2 %, vitryssar, finnar m fl ca 3 %
Antal invånare: 1 315 480 (2017)
Antal invånare per kvadratkilometer: 31 (2017)
Andel invånare i städerna: 68,7 procent (2017)
Nativitet/födelsetal: 10,7 per 1000 invånare (2016)
Mortalitet/dödstal: 11,7 per 1000 invånare (2016)
Befolkningstillväxt: 0,0 procent (2017)
Fertilitetsgrad: 1,6 antal födda barn per kvinna (2016)
Andel kvinnor: 53,1 procent (2017)
Förväntad livslängd: 78 år (2016)
Förväntad livslängd för kvinnor: 83 år (2016)
Förväntad livslängd för män: 73 år (2016)
Språk: estniska är officiellt språk ¹

1. ryska är största minoritetsspråk

Källor

Religion

Estland är enligt undersökningar ett av världens mest sekulära länder. Färre än en femtedel av invånarna anser att religion är en viktig del av det dagliga livet.

Utbildning

Utbildningsnivån i Estland är hög. Den obligatoriska grundskolan varar i nio år, från sju års ålder, och nästan alla elever går vidare till treårig gymnasieskola eller yrkesskola. Det finns estniskspråkiga och ryskspråkiga skolor liksom blandade skolor.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan: 93,5 procent (2016)
Antal elever per lärare i grundskolan: 11 (2016)
Läs- och skrivkunnighet: 99,9 procent (2011)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP: 13,0 procent (2015)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten: 13,0 procent (2015)

Källor

Kultur

Estland har en rik folkdiktning vars äldsta skikt, runosångerna, förts vidare genom muntlig tradition i många sekler. Mot slutet av 1800-talet, särskilt under förryskningsperioden, blev uppteckning och insamling av folkdikter ett sätt att uttrycka och bevara den nationella särarten.

Äldre historia

Danskar, tyskar, svenskar och ryssar har genom seklerna växlat som härskare i Estland. 1918 lyckades landet göra sig självständigt, men friheten blev kortvarig. 1940 ockuperades landet av Sovjetunionen, 1941 av Tyskland och 1944 åter av Sovjet. Därefter inlemmades Estland som en delrepublik i Sovjetunionen med hårt politiskt förtryck.

Modern historia

Sovjettiden (1944–1991) innebar hårt förtryck och förryskning av Estland. När trycket från Moskva lättade från mitten av 1980-talet vaknade en estnisk nationell rörelse. 1991 blev Estland självständigt från Sovjetunionen. 1990-talet kantades av energikriser och svåra ekonomiska problem, samtidigt som reformer för marknadsanpassning genomfördes. 2004 blev Estland medlem i EU och försvarsalliansen Nato.

Politiskt system

Estland är en parlamentarisk demokrati, vars president väljs av parlamentet. Politiken präglades länge av partisplittring men har stabiliserats under 2000-talet. Det mittenvänsterinriktade Centerpartiet och det liberala Reformpartiet har länge varit de dominerande partierna och turats om vid makten.

Demokrati och rättigheter

Estland är en väl fungerande demokrati. Mänskliga rättigheter respekteras och situationen för den ryska minoriteten har på senare år förbättrats.

Aktuell politik

Det vänsterinriktade Centerpartiet behöll regeringsmakten efter valet 2019. Partiledaren Jüri Ratas fortsatte som premiärminister för en koalitionsregering där konservativa Isamaa ingår liksom tidigare. Men för första gången någonsin i Estland deltar även ett högerpopulistiskt parti − Ekre. Många väljare, inte minst på landsbygden, röstade på det invandrings- och EU-kritiska partiet som kom på tredje plats i valet.

Fakta – politik

Officiellt namn: Eesti Vabariik/ Republiken Estland
Statsskick: republik, enhetsstat
Statschef: president Kersti Kaljulaid (2016-)
Regeringschef: Jüri Ratas (2016−)
Viktigaste partier med mandat i senaste val: Reformpartiet 34, Centerpartiet 26, Konservativa folkpartiet Ekre 19, högeralliansen Fosterlandets och Res Publicas förbund/Isamaa 12, Socialdemokraterna 10 (2019)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val: Reformpartiet 30, Centerpartiet 27, Socialdemokraterna 15, högeralliansen Fosterlandets och Res Publicas förbund/Isamaa 14, Fria partiet 8, Konservativa folkpartiet 7 (2015)
Valdeltagande: 63 % i parlamentsvalet 2019
Kommande val: parlamentsval 2023, parlamentet väljer president 2021

Källor

Utrikespolitik och försvar

Estlands medlemskap i Nato och i EU från 2004 utgör grunden för landets säkerhets- och utrikespolitik. Estland är en av USA:s mest trogna allierade. Förhållandet till Ryssland är komplicerat och har försämrats på senare år i den spända konflikten mellan Nato och regeringen i Moskva.

Fakta – försvar

Armén: 5 700 man (2017)
Flygvapnet: 500 man (2017)
Flottan: 400 man (2017)
Militärutgifternas andel av BNP: 2,1 procent (2017)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten: 5,2 procent (2017)

Källor

Ekonomisk översikt

Estlands liberala marknadsekonomi domineras av en tjänstesektor med avancerad IT-teknik. Genom framgångsrik export har ekonomin återhämtat sig efter upprepade kriser. Budgeten är i balans och statsskulden är den lägsta inom EU. Säkerhetspolitisk oro i regionen påverkar dock ekonomin och delar av landet lider av arbetslöshet och fattigdom.

Fakta – Ekonomi

BNP per person: 22 928 US dollar (2018)
Total BNP: 30 285 miljoner US dollar (2018)
BNP-tillväxt: 3,9 procent (2018)
Jordbrukets andel av BNP: 2,2 procent (2018)
Tillverkningsindustrins andel av BNP: 13,4 procent (2018)
Servicesektorns andel av BNP: 59,9 procent (2018)
Inflation: 2,5 procent (2019)
Statsskuldens andel av BNP: 8,3 procent (2018)
Valuta: euro

Källor

Naturtillgångar och energi

I nordöstra Estland finns ett av världens största utvinningsbara lager av oljeskiffer. Det används dels för att driva el- och värmekraftverk, dels för utvinning av olja och gas. Estland har även Europas största fyndigheter av fosforit, en råvara för gödningsmedel och andra kemiska produkter.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person: 4 176 kilo oljeekvivalenter (2015)
Elkonsumtion per person: 6732 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av koldioxid totalt: 19 519 tusen ton (2014)
Utsläpp av koldioxid per invånare: 14,8 ton (2014)
Andelen energi från förnyelsebara källor: 27,5 procent (2015)

Källor

Jordbruk

Omkring en femtedel av Estlands yta är odlingsbar, men mjölkproduktionen och mejerinäringen är viktigast. Kött, fläsk och ägg är också betydande produkter. Det finns omfattande odlingar av spannmål, baljväxter och potatis. Livsmedel är en viktig del av Estlands export.

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP: 2,2 procent (2018)
Andel av landytan som används för jordbruk: 23,1 procent (2016)

Källor

Industri

I den estländska industrin produceras främst elektronik, trävaror, livsmedel, elektrisk utrustning, maskiner och metallvaror. Tillverkningen sker i huvudsak i små och medelstora företag, ofta med hjälp av svenska, finländska och andra utländska investeringar. Omkring var fjärde estländare är sysselsatt i industrin.

Arbetsmarknad

Estland är en liten nation med en begränsad arbetsmarknad. Knappt en miljon människor är i arbetsför ålder. Befolkningsminskning och emigration har krympt arbetsstyrkan i många år, men 2015 vände utvecklingen för första gången sedan Estlands självständighet 1991.

Fakta – arbetsmarknad

Arbetslöshet: 5,9 procent (2019)
Ungdomsarbetslöshet: 11,9 procent (2019)

Källor

Sociala förhållanden

Efter finanskrisen 2008–2010 blev gapet mellan rika och fattiga rekordstort i Estland. Medan de välbeställda snabbt återhämtade sig efter krisåren, har de fattiga haft svårt att nå de inkomstnivåer som de hade före krisen.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet: 2 per 1000 födslar (2018)
Andel hiv-smittade: 0,9 procent (2018)
Andel hiv-smittade bland unga kvinnor: 0,1 procent (2018)
Andel hiv-smittade bland unga män: 0,1 procent (2018)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten: 99,6 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter: 99,1 procent (2017)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP: 6,5 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård per person: 1 185 US dollar (2016)
Andel kvinnor i parlamentet: 27 procent (2018)

Källor

Seder och bruk

Modersmål och fosterland är viktiga identitetsskapande begrepp för den estniska majoritetsbefolkningen, som utgör nästan 70 procent av invånarna. Estnisk identitet har starka rötter i det gamla bondesamhällets värderingar, som symboliseras av orörd natur och rustik landsbygdskultur. Folkdräkter, folksånger och muntliga traditioner är populära.