Cyperns president Nikos Christodoulides och Ersin Tatar, president för den turkcypriotiska utbrytarrepubliken, möts flera gånger under året i FN:s regi och enas om att öppna fler gränsövergångar, samarbeta kring utveckling av solenergi och att gemensamt undanröja landminor. Besluten omsätts dock inte omedelbart i praktiken. 

Den tidigare utrikesministern Nikos Christodoulides vinner andra omgången av presidentvalet som hålls i februari. Nikos Christodoulides blir med sina 49 år den yngste presidenten någonsin i södra Cypern och det är första gången som en president inte backas upp av något av de stora partierna. 

Det högernationalistiska partiet UBP segrar i valet till det turkcypriotiska parlamentet i norra Cypern. 

Presidentvalet i norra Cypern i oktober slutar med seger för regeringschefen Ersin Tatar. Tatar öppnar spökstaden Varosha som ligger i buffertzonen mellan norr och söder. Staden har varit stängd sedan dess grekcypriotiska invånare flydde i samband med den turkiska invasionen av norra Cypern 1974. Öppnandet av Varosha orsakar stor ilska i södra Cypern och fördöms av EU. 

Cypern väljer att sluta sälja medborgarskap till rika utlänningar sedan det avslöjats att dömda brottslingar som velat köpa medborgarskap fått hjälp att driva igenom processen av advokater, mäklare och till och med politiker.  

EU:s utrikesministrar enas i juli om sanktioner mot Turkiet som anklagas för att olagligt borra efter gas i Cyperns ekonomiska havszon.

En stor naturgasfyndighet upptäcks i februari utanför Cyperns kust, söder om Limassol.

För första gången på åtta år öppnas i november två nya gränsövergångar mellan de grekcypriotiska och de turkcypriotiska delarna av Cypern.

President Anastasiadis blir omvald i februari.

FN-ledda fredssamtal mellan grek- och turkcyprioter återupptas i juni, men bryter samman efter några dagar.

President Anastasiadis och Nordcyperns president Akıncı träffar FN-chefen Ban Ki-moon i september i ett försök att driva på förhandlingar om en återförening.

I parlamentsvalet i maj går både det konservativa partiet Disy och kommunistiska Akel tillbaka. Högerextrema Elam kommer för första gången in i parlamentet.

Det internationella räddningsprogrammet för den cypriotiska ekonomin avslutas i maj.

Mitten-högerpartiet Diko lämnar regeringen i februari.

Regeringen tvingas be EU om nödlån för att rädda landets hårt pressade banker.

Turkiet inleder i april provborrningar efter olja på turkcypriotisk mark trots protester från grekcyprioterna.

Grekcyprioterna börjar borra efter olja och naturgas i havet utanför Cypern i september. Turkiet placerar ett eget oljeborrningsfartyg utanför öns nordkust.

President Christofias ombildar regeringen i augusti efter det att Diko lämnat koalitionen på grund av oenighet om den ekonomiska politiken.

Konservativa Disy segrar knappt över det regerande kommunistpartiet Akel i parlamentsvalet i maj.

Förhandlingar förs med Nordcypern om återförening utan resultat.

Cypern går med i eurosamarbetet.

Cypern blir medlem i EU.

Folkomröstningar hålls om FN:s plan om återförening. Turkcyprioterna röstar ja, men planen förkastas av grekcyprioterna.

Nordcypern öppnar gränsen mellan norra och södra Cypern för första gången på 30 år.

Den turkcypriotiske presidenten Rauf Denktaş utropar Nordcypern som en självständig stat. Den erkänns bara av Turkiet.

Turkcyprioterna bildar ett eget styre.

Med stöd av militärjuntan i Grekland genomförs en statskupp. Turkiska styrkor ockuperar delar av ön.

Förhandlingar förs mellan grekcyprioter och turkcyprioter för att överbrygga konflikten mellan de båda folkgrupperna.

FN:s tillsätter en fredsbevarande styrka på Cypern, Unficyp.

Turkcypriotiska ministrar lämnar den gemensamma nationella regeringen.

Cypern blir självständigt. Grekcyprioter och turkcyprioter enas om en gemensam författning.

Gerillakrig startas mot det brittiska styret med målet att förena Cypern med Grekland.

Cypern blir en brittisk kronkoloni.

Storbritannien tar över förvaltningen av Cypern efter att området varit en del av det turkiska Osmanska riket i 300 år.