Bosnien och Hercegovina – Religion

I Bosnien beräknas ungefär hälften av invånarna vara muslimer och knappt hälften kristna. Religionstillhörigheten följer i huvudsak uppdelningen i tre dominerande folkgrupper. Formellt är stat och religion åtskilda men de religiösa samfunden har stort inflytande i samhället. 

De tre huvudsakliga folkgrupperna har kommit att tillhöra olika religioner genom att de historiskt har behärskats av skilda imperier. Bosniakerna, som tidigare kallades muslimer, övergick till islam under Osmanska riket (1400–1800-talet). De bekänner sig till största delen till en jämföreselvis liberal inriktning inom islams huvudinriktning sunni. Serberna blev genom det östromerska rikets inflytande ortodoxt kristna och tillhör vanligen den serbisk-ortodoxa kyrkan. Kroaterna, som levde i det habsburgska imperiet, är till övervägande delen romerska katoliker (se även Befolkning och språk och Äldre historia). 

Inbördeskriget i början av 1990-talet gav religionen större plats i människors liv än de hade under Jugoslavientiden. Tidigare var många inte aktivt religiösa. Nu förstärker religionen ofta den egna identiteten och är en del av den bosniska politiken. Bland muslimer har det till exempel blivit vanligare att iaktta muslimska seder som huvudduk för kvinnor, och många koranskolor har öppnats. 

Både den bosniska författningen och konstitutionerna i de båda "entiteterna" – landsdelarna – föreskriver religionsfrihet och förbjuder diskriminering på religiös grund.

Om våra källor