Bosnien och Hercegovina – Kultur

Bosnien har genom historien legat i skärningspunkten mellan olika imperier, folkgrupper och religioner, vilket lämnat spår i kulturen. Slaviska traditioner har blandats med orientalisk kultur under sekel av turkisk påverkan och influenser från det centraleuropeiska habsburgska riket. Efter andra världskriget tillkom en jugoslavisk kultur och efter hand har en globaliserad kultur också lämnat sina avtryck.

Ett uttryck för möten mellan kulturer är den traditionella bosniska musikformen sevdah, eller sevdalinka, en form av romantiska ballader. Huvudstaden Sarajevo var den främsta symbolen för den mångfacetterade kulturrikedom som tidigare präglade Bosnien.

I och med den långa belägringen och beskjutningen av Sarajevo under kriget 1992–1995 raserades mycket av kulturlivet, även om kulturarbetare inte minst som ett sätt att göra motstånd hade konserter, nattklubbar, teaterföreställningar och skönhetstävlingar. Redan i krigets början sköts det gamla National- och universitetsbiblioteket i Sarajevo sönder av granater och förstörde många oersättliga historiska verk. Liknande händelser inträffade i andra delar av landet.

Förstörelsen av det inhemska kulturarvet blev som tydligast när kroatiska styrkor 1993 förstörde den berömda 1500-talsbron i staden Mostar som var en symbol för fredlig samexistens (bron återinvigdes 2004). Under inbördeskriget var det över huvud taget vanligt att den ena parten förstörde symboler just för de andra parternas kultur, som moskéer och kyrkor.

Somligt av detta har i fysisk mening byggts upp igen, men atmosfären från tiden före kriget har inte kunnat återskapas.

Nobelpristagaren Ivo Andrić (1892–1975) föddes i Bosnien och hans verk, som romanen Bron över Drina, utspelar sig ofta i bosniska miljöer.

Det finns en betydande skara författare som flydde från Bosnien under kriget, men som i sina verk återkommer till hemlandet. Bland dem finns den bosnisk-amerikanske Aleksandar Hemon som finns i svensk översättning med romaner som Frågan om Bruno och Lazarusprojektet.

Filmregissören Emir Kusturica från Sarajevo är känd för bland annat Zigenarnas tid, Underground och Svart katt, vit katt. Kusturica är numera medborgare i Serbien.

Jasmila Žbanić är en internationellt erkänd filmregissör som bland annat nominerats för en Oscar och vann Guldbjörnen vid filmfestivalen i Berlin för "Quo Vadis, Aida?" från 2020.

Folksångaren Halid Bešlić (1953–2025) var en av de mest inflytelserika och bästsäljande musikerna i det forna Jugoslavien. Under Bosnienkriget höll han konserter för att samla in pengar till offren vilket också bidrog till hans popularitet.

Det jugoslaviska bandet Riblja Čorba bildades i Rolling Stones efterföljd i Belgrad i slutet av 1970-talet och blev ett populärt rockband i Jugoslavien. Bandets serbiska nationalism gör att det numera främst är poppulärt i den bosniserbiska delen av landet.

En annan känd musiker är Dino Merlin (egentligen Edin Dervišhalidović), "Trollkarlen" kallad. Han ledde det populära rockbandet Merlin och har komponerat Bosnien-Hercegovinas nationalsång.

Om våra källor