Irland
Irland har på senare år infört samkönade äktenskap och legaliserat abort, beslut som avgjorts i folkomröstningar och som visar hur snabbt det tidigare så konservativa irländska samhället har förändrats. Foto: Peter Morrison/TT

Irland

Efter hundratals år av brittisk övermakt blev Irland en självständig stat 1949. Massvält under 1840-talet tvingade många irländare att emigrera och fattigdom präglade Irland långt in i modern tid. Efter inträdet i EG (EU) 1973 har Irland omvandlats från ett fattigt bondeland till en välfärdsstat med en stark högteknologisk industri. Finanskrisen 2008 slog hårt mot landet som tvingades till hårda besparingar. I mitten av 2010-talet hade den värsta krisen blåst över, men oron är stor för att Storbritanniens utträde ur EU kommer att slå hårt mot den irländska ekonomin och försvåra samarbetet kring Nordirland.

 

Senaste händelser/kalendarium

Till kalendariet
  • 2021

    • December

    • Irland får nytt bidrag för att minska följderna av brexit

      Irland ska få 920 miljoner euro från EU-kommissionen fram till och med 2023 för att kompensera det ekonomiska avbräck som brexit innebär för landet. Irland är först ut att få detta bidrag, och också det EU-land som drabbas hårdast av att Storbritannien har lämnat EU. Samtliga EU-länder har dock rätt till att söka liknande stöd från den gemensamma fonden,  Brexit Adjustment Reserve. Meningen är att pengarna bland annat ska täcka de kostnader som landet har haft sedan januari 2020.

    • Nya coronarestriktioner över julhelgen

      Irland skärper coronarestriktionerna över julhelgen, från den 14 december till den 9 januari. Det betyder att restauranger, hotell och barer bara får ha bordsservering, samt att alla som deltar i evenemang som samlar mer än 50 personer måste bära munskydd. I hemmen får högst tre hushåll samlas samtidigt. Premiärminister Micheal Martin säger att det handlar om en återgång till ett helt nedstängt samhälle, men att spridningen av omikron, den nya varianten av det virus som orsakar covid-19, väcker oro. Detta har ännu inte upptäckts några fall som orsakats av omikron, som tros vara mer smittsamt, men antalet fall av covid-19 ökar ändå. Drygt 5 400 nya fall upptäcktes i Irland den 3 december. Hittills har mer än 5 700 människor avlidit med covid-19 i Irland.

    • Oktober

    • Satsning på bostäder i 2022 års budget

      Budgeten för 2022 innehåller både nya satsningar och skattelättnader för vanliga medborgare. Fyra miljarder euro ska gå till bostadssektorn, både för att hjälpa människor att komma in på bostadsmarknaden och för särskilda åtgärder för hemlösa. Dessutom införs nya avdrag för el- och bredband, och pensioner- och bränsletillägg. En särskild julbonus ska betalas ut till pensionärer, en del arbetslösa, ensamstående föräldrar med flera. Syftet med detta är att motverka de ökade levnadsomkostnader som följt i pandemins spår. Oppositionen kritiserar regeringen för att inte göra tillräckligt för att hantera bristen på bostäder, vårdköer och dyr barnomsorg.

    • Irland går med på att höja bolagsskatten

      Irland ser nu ut att ge upp sin låga bolagsskatt på 12,5 procent. Det sker genom att regeringen godkänner en internationell uppgörelse som förhandlats fram av OECD om att ha 15 procent som lägsta nivå. Uppgörelsen gör det också möjligt för ett land att ta ut skatt på företag som inte har någon fysisk närvaro i landet. 140 länder har hittills givit sitt godkännande. Finansminister Paschal Donohoe säger att beslutet kommer att få konsekvenser för 56 irländska företag och 1 500 utlandsägda multinationella bolag, bland annat Apple, Google, Amazon och Facebook, som tillsammans har ungefär en halv miljon anställda. Skattehöjningen väntas träda i kraft 2023. Den kommer bara att omfatta bolag som har en omsättning på minst 750 miljoner euro om året. Enligt det irländska finansdepartementet kommer Irland att förlora intäkter på mellan 800 000 och 2 miljoner euro om året, vilket motsvarar en femtedel av alla inkomster från bolagsskatter.

    • Storsatsning på bostäder och infrastruktur

      Den irländska regeringen presenterar en investeringsplan på 165 miljarder euro som innehåller stora satsningar på bostäder, vård, infrastruktur och åtgärder för att motverka klimatförändringarna under de närmaste tio åren. 300 000 nya bostäder ska byggas fram till år 2030 för att hjälpa nya grupper in på bostadsmarknaden. Många av infrastrukturprojekten handlar om att förbättra kommunikationerna mellan Irland och Nordirland, inom ramen för regeringens program Shared Island. Det är också meningen att de nya projekten ska skapa 81 000 nya arbetstillfällen. Oppositionen har dock invändningar mot planen som Sinn Féin beskrev som "politisk teater" som saknade förankring i verkligheten. Liknande tongångar hörs från Labourpartiet. Den förre klimatministern Denis Naughten, som nu sitter i parlamentet som oberoende, säger att han förstår varför löftena är så vaga, men att man tycks bortse från problem som att det råder brist på kvalificerad arbetskraft.

Till kalendariet

Varukorg

Totalt 0