Irland
Irland har på senare år infört samkönade äktenskap och legaliserat abort, beslut som avgjorts i folkomröstningar och som visar hur snabbt det tidigare så konservativa irländska samhället har förändrats. Foto: Peter Morrison/TT

Irland

Efter hundratals år av brittisk övermakt blev Irland en självständig stat 1949. Massvält under 1840-talet tvingade många irländare att emigrera och fattigdom präglade Irland långt in i modern tid. Efter inträdet i EG (EU) 1973 har Irland omvandlats från ett fattigt bondeland till en välfärdsstat med en stark högteknologisk industri. Finanskrisen 2008 slog hårt mot landet som tvingades till hårda besparingar. I mitten av 2010-talet hade den värsta krisen blåst över, men oron är stor för att Storbritanniens utträde ur EU kommer att slå hårt mot den irländska ekonomin och försvåra samarbetet kring Nordirland.

 

Senaste händelser/kalendarium

Till kalendariet
  • 2021

    • Oktober

    • Irland går med på att höja bolagsskatten

      Irland ser nu ut att ge upp sin låga bolagsskatt på 12,5 procent. Det sker genom att regeringen godkänner en internationell uppgörelse som förhandlats fram av OECD om att ha 15 procent som lägsta nivå. Uppgörelsen gör det också möjligt för ett land att ta ut skatt på företag som inte har någon fysisk närvaro i landet. 140 länder har hittills givit sitt godkännande. Finansminister Paschal Donohoe säger att beslutet kommer att få konsekvenser för 56 irländska företag och 1 500 utlandsägda multinationella bolag, bland annat Apple, Google, Amazon och Facebook, som tillsammans har ungefär en halv miljon anställda. Skattehöjningen väntas träda i kraft 2023. Den kommer bara att omfatta bolag som har en omsättning på minst 750 miljoner euro om året. Enligt det irländska finansdepartementet kommer Irland att förlora intäkter på mellan 800 000 och 2 miljoner euro om året, vilket motsvarar en femtedel av alla inkomster från bolagsskatter.

    • Storsatsning på bostäder och infrastruktur

      Den irländska regeringen presenterar en investeringsplan på 165 miljarder euro som innehåller stora satsningar på bostäder, vård, infrastruktur och åtgärder för att motverka klimatförändringarna under de närmaste tio åren. 300 000 nya bostäder ska byggas fram till år 2030 för att hjälpa nya grupper in på bostadsmarknaden. Många av infrastrukturprojekten handlar om att förbättra kommunikationerna mellan Irland och Nordirland, inom ramen för regeringens program Shared Island. Det är också meningen att de nya projekten ska skapa 81 000 nya arbetstillfällen. Oppositionen har dock invändningar mot planen som Sinn Féin beskrev som "politisk teater" som saknade förankring i verkligheten. Liknande tongångar hörs från Labourpartiet. Den förre klimatministern Denis Naughten, som nu sitter i parlamentet som oberoende, säger att han förstår varför löftena är så vaga, men att man tycks bortse från problem som att det råder brist på kvalificerad arbetskraft.

    • September

    • Utrikesminister Coveney i blåsväder

      Utrikesminister Simon Coveney, från Fine Gael, kommer att ställas inför en förtroendeomröstning när parlamentet, the Dáil, samlas på nytt efter sommaruppehållet. Det sker sedan Sinn Féin har aviserat en misstroendeomröstning mot ministern som handlar om bristen på insyn i utnämningen av en före detta minister, Katherine Zappone, till särskilt FN-sändebud för yttrandefrihet och mänskliga rättigheter i juli. Coveney har bett om ursäkt för hur han har hanterat frågan, då varken Fianna Fáil eller Gröna partiet informerats om beslutet och att tjänsten inte utlysts som den borde. Zappone ska också ha samlat ett 50-tal politiker på en större bjudning dagarna innan beslutet fattades. Hon har sedan dess tackat nej till posten.

    • Regeringskris hotar i Nordirland

      Jeffrey Donaldson, ledare för det största nordirländska partiet DUP, hotar med att hans unionistparti "inom några veckor" kommer att lämna provinsstyret i Nordirland om partiets krav på ändringar i det så kallade Nordirlandsprotokollet mellan Storbritannien och EU. Frågan har blivit mer brännande på sistone, inför den tidpunkt när övergångsreglerna slutar att gälla. Storbritannien har, för andra gången, beslutat att förlänga dem, trots att EU har sagt nej till det. Den irländska regeringen, det nationalistiska Sinn Féin och EU har på sistone fört intensiva förhandlingar med DUP. Redan nu aviserar Donaldson att DUP inte längre kommer att delta i det nord-syd-råd för samarbete mellan Nordirland och Irland (han gör dock ett undantag för samarbete inom vården). Om Nordirlands försteminister Paul Givan avgår måste även Sinn Féins Michelle O'Neill göra det, vilket i så fall betyder att hela regeringen faller. Parterna får sedan sju dagar på sig att lösa krisen, annars blir det nyval. Den brittiska regeringen lade i juli fram ett förslag om stora förändringar i protokollet, vilket EU sagt att man inte kan godta. När EU-kommissionären Maroš Šefčovič lämnar Nordirland den 11 september, efter två dagars förhandlingar, har inga framsteg gjorts. Šefčovič säger att bägge sidor måste kompromissa för att hitta en lösning.

    • Juli

    • Dublon kritiserar brittiskt lagförslag

      Den brittiska regeringen aviserar planer på ny lagstiftning som innebär att ingen kommer att kunna åtalas för brott begångna under den långa konflikten i Nordirland, the Troubles. Såväl brittiska soldater som polisen i Nordirland samt medlemmar av våldsgrupper på olika sidor av konflikten kommer att omfattas av lagen. Inget sägs dock om vad som kommer att hända med de rättsprocesser som redan pågår. Nordirlandsminister Brandon Lewis säger att det inte har varit ett lätt beslut att fatta. Det kritiseras dock hårt av grupper som företräder konfliktens offer, de fem största nordirländska partierna och den irländska regeringen. Planerna skapar ytterligare spänningar mellan Irland och Storbritannien, i ett läge då länderna redan har hamnat på kollisionskurs kring det så kallade Nordirlandsprotokollet, som den brittiska regeringen och EU enats om.

Till kalendariet

Varukorg

Totalt 0