Irland
Efter hundratals år av brittisk övermakt blev Irland en självständig stat i början av 1920-talet. Massvält under 1840-talet tvingade många irländare att emigrera och fattigdom präglade Irland långt in i modern tid. Efter inträdet i EG (EU) 1973 har Irland omvandlats från ett fattigt bondeland till en välfärdsstat med en stark högteknologisk industri. Finanskrisen 2008 slog hårt mot landet som tvingades till hårda besparingar. I mitten av 2010-talet hade den värsta krisen blåst över, men oron är stor för att Storbritanniens utträde ur EU kommer att slå hårt mot den irländska ekonomin och försvåra samarbetet kring Nordirland.
Välj kapitel här
Senaste händelser/kalendarium
Till kalendariet-
2023
-
Februari
-
London och EU i nytt avtal om Nordirland
Irlands premiärminister Leo Varadkar välkomnar den nya överenskommelsen mellan Storbritannien och EU som rör ändringar i det så kallade Nordirlandsprotokollet, den särlösning för den brittiska provinsen som parterna hade enats om för att inte äventyra den sköra balans som rått i Nordirland sedan fredsavtalet slöts 1998. I den nya uppgörelsen, som kallas Windsorramverket, har byråkratin kring gods som fraktas från övriga Storbritannien till Nordirland i stort sett slopats. Varor som skickas från Storbritannien via Nordirland till ett EU-land kommer att kontrolleras på samma sätt som i dag. Parterna ska också samarbeta kring datainsamling. Det införs också en särskild "broms" som gör att det nordirländska parlamentet, Stormont, kan säga nej till omfattande regeländringar.
-
2022
-
December
-
Varadkar tar över som regeringschef
Nu sker det planerade skiftet på premiärministerposten. Leo Varadkar tar över som regeringschef (taoiseach) efter Micheál Martin, då halva mandatperioden har gått. Martin tar samtidigt över posten som vice premiärminister (tánaiste) från Varadkar, men blir också utrikesminister efter Simon Coveney som nu utses till näringsminister. Det sker en del andra ommöbleringar i regeringen, men de flesta ministrar ser ut att få behålla sina poster. I samband med skiftet betonar han flera problem som regeringen måste ta itu med, framför allt bostadsbristen. Han talade också särskilt om behovet av att få en regering på plats i Nordirland. 87 parlamentsledamöter röstar för Varadkar, 62 emot.
Oktober
EU inrättar militär Ukrainamission
EU:s utrikesministrar beslutar att unionen ska bistå Ukraina med mer vapen, till ett värde av en halv miljard euro, och utbildning av 15 000 soldater. Med de beloppen inräknade kommer EU sammantaget att ha fattat beslut om militärt bistånd för tre miljarder euro. Det är framför allt i Polen som utbildning ska äga rum inom EUMAM Ukraine (EU Military Assistance Mission), som till att börja med blir tvåårig. Flera EU-länder, bland dem Tyskland, Frankrike och Sverige, har redan egna beslut om militära utbildningsinsatser och vapenleveranser till Ukraina. Ukraina ber om mer luftvärnsutrustning och hoppas få se EU-sanktioner mot Iran, därför att man säger sig ha hittat iransktillverkade drönare bland projektiler med sprängämnen som ryska styrkor använder.
Enat Irland diskuteras i Dublin
En konferens med tusentals deltagare hålls i Dublin för att diskutera planer för ett eventuellt enat Irland. Bakom den ligger organisationen Irlands framtid (Ireland's Future) som bedriver en kampanj för att uppnå detta. Den biträdande premiärministern Leo Varadkar säger i ett tal att det finns en fara med att lägga för stor tonvikt vid att få till stånd en gränsomröstning om Nordirlands framtida status, när så mycket arbete återstår för att övertyga fler invånare om att ön ska enas i en stat. Han betonar att stora ansträngningar krävs för att bygga förtroende mellan nationalister och unionister I Nordirland. Mary-Lou McDonald, ledare för Irlands största oppositionsparti Sinn Féin, säger sig i stället vilja driva på processen för en gränsomröstning, bland annat genom att skapa en medborgarförsamling för att förbereda författningsändringar och folkomröstningar i saken.
September
Hjälp åt utsatta i 2023 års budget
Den irländska regeringen presenterar sin budget för 2023 som innehåller extra stöd till hushåll och företag som drabbats hårt av höga energipriser och hög inflation. Hushållen får en kredit på 600 euro för att kunna betala sina elräkningar, medan företagen inte ska behöva mer än 10 000 euro i månaden för sin el. Dessutom höjs gränsen för vilka som måste betala mest i skatt från 36 800 till 40 000 euro om året. Ett extra barnbidrag på 140 euro per barn ska betalas ut i november, och alla som lever på socialbidrag ska få en veckas extra stöd i december. Bidragsnivåerna höjs också allmänt med 12 euro i veckan. Ytterligare 400 000 personer erbjuds fri vård och avgifter slopas för patienters som vårdas på sjukhus. Enligt finansminister Paschal Donohoe är detta möjligt, då statens skatteinkomster har ökat med 10 miljarder euro 2022 (mest på grund av ökat inflöde av bolagsskatter).