Irland
https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/Irland/

Efter hundratals år av brittisk övermakt blev Irland en självständig stat 1949. Massvält under 1840-talet tvingade många irländare att emigrera och fattigdom präglade Irland långt in i modern tid. Efter inträdet i EG (EU) 1973 har Irland omvandlats från ett fattigt bondeland till en välfärdsstat med en stark högteknologisk industri. Finanskrisen 2008 slog hårt mot landet som tvingades till hårda besparingar. I mitten av 2010-talet hade den värsta krisen blåst över, men oron är stor för att Storbritanniens utträde ur EU kommer att slå hårt mot den irländska ekonomin och försvåra samarbetet kring Nordirland.
Irland – Geografi och klimat
Ön Irland, på iriska Éire, är uppdelad i två politiska enheter: Republiken Irland, som blev en självständig stat 1949, och Nordirland, en brittisk riksdel som ibland något felaktigt kallas Ulster (Ulster omfattar även en del av republiken). Irländska sjön skiljer ön från Storbritannien. Hela ön omfattar 84421 kvadratkilometer, varav nästan 85 procent tillhör Irland.
Klimatet påverkas av den varma Golfströmmen i Atlanten. Vintrarna är milda och somrarna förhållandevis svala. Nederbörden är riklig och tämligen jämnt fördelad över året.
Fakta – Geografi och klimat
- Yta
- 70 283 km2 (2022)
- Tid
- svensk - 1 timme
- Angränsande land/länder
- Storbritannien
- Huvudstad med antal invånare
- Dublin 1,43 miljoner (inklusive förorter, officiell uppskattning 2021)
- Övriga större städer
- Cork, Galway, Limerick och Waterford
- Högsta berg
- Carrantuohill (1040 m ö h)
- Viktiga floder
- Shannon
- Medelnederbörd/månad
- Dublin 79 mm (dec), 47 mm (april)
- Medeltemperatur/dygn
- Dublin 4,5 °C (jan), 15 °C (juli)
Källor
Irland – Befolkning och språk
Fattigdomen tvingade under lång tid irländare att utvandra, men under de ekonomiskt goda åren på 1990-talet och en bit in på det nya seklet tog istället invandringen till Irland fart. Många som tidigare flyttat utomlands återvände hem. Från 2008 har dock den ekonomiska krisen tvingat många, främst unga irländare, att på nytt ge sig av för att söka arbete. Ändå är det färre som ger sig av idag än under den förra ekonomiska krisen på 1980-talet.
Fakta – befolkning och språk
- Befolkning
- irländare 88 %, merparten av de övriga kommer från andra EU-länder, inklusive Storbritannien, Brasilien, Indien och USA 1
- Antal invånare
- 4 994 724 (2020)
- Antal invånare per kvadratkilometer
- 73 (2020)
- Andel invånare i städerna
- 63,7 procent (2020)
- Nativitet/födelsetal
- 12,1 per 1000 invånare (2019)
- Mortalitet/dödstal
- 6,3 per 1000 invånare (2019)
- Befolkningstillväxt
- 1,2 procent (2020)
- Fertilitetsgrad
- 1,7 antal födda barn per kvinna (2019)
- Andel kvinnor
- 50,4 procent (2020)
- Förväntad livslängd
- 82 år (2020)
- Förväntad livslängd för kvinnor
- 84 år (2019)
- Förväntad livslängd för män
- 80 år (2019)
- Språk
- engelska och iriska är officiella språk
Källor
Irland – Religion
Nästan åtta av tio irländare är katoliker. Övriga kristna är främst anglikaner, presbyterianer eller metodister. Kyrkornas organisationer splittrades inte när Irland delades utan är gemensamma för republiken och Nordirland. En majoritet av invandrarna är också katoliker, men genom invandringen har antalet muslimer (cirka 63 400 2016) och anhängare av ortodoxa kristna kyrkor (65 200 2016) ökat. I folkräkningen 2016 sade sig var tionde invånare sakna religion. Religionsfrihet garanteras i författningen.
Irland – Utbildning
Utbildningssystemet håller hög kvalitet. Skolplikt råder mellan sex och 16 års ålder, men de flesta barn börjar i förskolan fyra eller fem års ålder. Merparten av skolorna är privata och drivs ofta av kyrkliga samfund. När det gäller grundskolan är nio av tio skolor katolska, men det finns planer på att minska katolska kyrkans inflytande inom skolvärlden. Det finns även ett litet antal muslimska och judiska skolor.
Fakta – utbildning
- Andel barn som börjar grundskolan
- 95,8 procent (2017)
- Antal elever per lärare i grundskolan
- 16 (2012)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
- 3,4 procent (2018)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
- 13,2 procent (2018)
Källor
Irland – Kultur
Irland har ett rikt kulturliv med långa traditioner, inte minst inom litteraturen, med namn som Jonathan Swift, James Joyce, William Butler Yeats, Roddy Doyle, Anne Enright och Sally Rooney. Även inom musiken har grupper som U2 och The Pogues slagit stort på många håll i världen.
Irland – Sociala förhållanden
Under de goda åren från början av 1990-talet fram till 2008 fick de flesta irländare det ekonomiskt bättre, men den efterföljande krisen blev kännbar för många. Sedan dess har ekonomin förbättrats påtagligt men en stor del av befolkningen måste fortfarande kämpa för att få pengarna att räcka. Hemlöshet är ett växande problem.
Fakta – sociala förhållanden
- Spädbarnsdödlighet
- 3 per 1000 födslar (2019)
- Andel hiv-smittade vuxna (15–49 år)
- 0,2 procent (2020)
- Andel hiv-smittade bland unga kvinnor (15–24 år)
- 0,1 procent (2020)
- Andel hiv-smittade bland unga män (15–24 år)
- 0,1 procent (2019)
- Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
- 97,4 procent (2020)
- Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter
- 91,3 procent (2020)
- Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
- 6,9 procent (2018)
- Offentliga utgifter för hälsovård per person
- 5 489 US dollar (2018)
- Andel kvinnor i parlamentet
- 23 procent (2020)
Källor
Irland – Äldre historia
Engelska normander inledde på 1170-talet erövringen av det katolska Irland. Ön bestod då av en rad små keltiska kungadömen som ofta stred inbördes. Först i slutet av 1500-talet hade engelsmännen lyckats ta herraväldet över nästan hela ön. I nordöst bjöd befolkningen starkast motstånd, men till sist tog England över även där. Stora markområden konfiskerades och delades ut till skotska, engelska och walesiska protestanter. De katolska irländarna diskriminerades och flera uppror bröt ut. Kraven på självständighet växte, men protestanterna i norr motsatte sig allt tal om självstyre, något som kom att leda till att ön delades.
Irland – Modern historia
Från 1920-talet och framåt fortsatte Irland sin frigörelse från Storbritannien. Politiken dominerades av två borgerliga partier och katolska kyrkan behöll sitt grepp över samhället. Läget i Nordirland, där britterna hade behållit makten, skapade nya spänningar till Storbritannien. Medlemskapet i EG (sedermera EU) 1973 innebar att Irland tog steget in i en större europeisk gemenskap. Från början av 1990-talet inleddes en process där landet moderniserades samtidigt som ekonomin växte. Åren av ekonomisk framgång tog plötsligt slut 2008 och Irland tvingades söka hjälp utifrån.
Irland – Politiskt system
Irland är en republik med ett fungerande demokratiskt system. Politiken domineras av två borgerliga partier Fianna Fáil och Fine Gael. Länge låg den stora skillnaden mellan partierna på hur de såg frihetskampen på 1920-talet och delningen av den irländska ön. Intresset för ett irländskt enande minskade under många, men blev åter aktuellt i samband med Storbritanniens beslut att lämna EU 2016.
Irland – Demokrati och rättigheter
Irland är en fungerande demokrati, där medborgerliga fri- och rättigheter vanligtvis respekteras. Landet har sedan 1990-talet skakats av en rad korruptionsskandaler med förgreningar in i politiken.
Irland – Aktuell politik
Den ekonomiska krisen från 2008 slog hårt mot Irland som under flera år tvingades till stora besparingar inte minst inom välfärdssystemen. Även efter att tillväxten tagit fart har många irländare svårt att få ekonomin att gå ihop och misstron mot politiker är stark. Det låg bakom det ökade stödet för Sinn Féin i valet i februari 2020, då det i stort sett blev jämnstarkt med de två borgerliga partier som tidigare har dominerat politiken. Valresultatet ledde till att de gamla ärkerivalerna Fine Gael och Fianna Fáil bildade regering med Gröna partiet.
Fakta – politik
- Officiellt namn
- Ireland/Éire/Irland
- Statsskick
- republik, enhetsstat
- Statschef
- president Michael D Higgins (2011–)
- Regeringschef
- taoiseach Micheál Martin (2020–) 1
- Viktigaste partier med mandat i senaste val
- Fianna Fáil 38, Sinn Féin 37, Fine Gael 35, Gröna partiet 12, Labourpartiet 6, Socialdemokraterna 6, Solidaritet–Människor före profit 5, Enhet 1, oberoende ledamöter 19 (2020)
- Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
- Fine Gael 50, Fianna Fáil 44, Sinn Féin 23, Labourpartiet 7, AAA-PBP 6, Oberoende alliansen 6, Socialdemokraterna 3, Gröna partiet 2, oberoende ledamöter 17 (2016)
- Valdeltagande
-
knappt 63 % i parlamentsvalet i 2020,
knappt 44 % i presidentvalet 2018 - Kommande val
- presidentval 2025, parlamentsval 2024
Källor
Irland – Utrikespolitik och försvar
Irlands utrikespolitik har traditionellt kretsat kring av förhållandet till Storbritannien. Den länge så starka misstron mellan länderna bröts på 1980-talet inte minst sedan de började samarbeta för att nå fred i konflikten i Nordirland. Det irländska medlemskapet i EG/EU ledde till att beroendet av Storbritannien minskade då det placerade Irland i ett vidare sammanhang. I samband med den ekonomiska krisen gnisslade det en hel del i kontakterna mellan Irland och EU. Storbritanniens beslut att lämna EU har skapat stor oro i Irland. Under brexitförhandlingarna lyckades EU i hög grad hålla en enad front mot Storbritannien.
Fakta – försvar
- Armén
- 7 300 man (2017)
- Flygvapnet
- 700 man (2017)
- Flottan
- 1 100 man (2017)
- Militärutgifternas andel av BNP
- 0,3 procent (2020)
- Militärutgifternas andel av statsbudgeten
- 1,0 procent (2020)
Källor
Irland – Ekonomisk översikt
Ekonomin genomgick en snabb omvandling efter 1980-talets krisår. Med hjälp av utländska investeringar byggde landet upp en stark högteknologisk industri. Samtidigt växte turismen och tjänstesektorn, medan det förr så viktiga jordbruket förlorade i betydelse. 2007 hade Irland näst högst bruttonationalprodukt (BNP) per invånare inom EU, men ett år senare började ekonomin försämras och Irland tvingades 2010 att ta stora krislån. Efter det började ekonomin växa på nytt i snabb takt, med undantag för 2020 då coronakrisen ledde till att BNP föll med några procent.
Fakta – Ekonomi
- BNP per person
- 85 268 US dollar (2020)
- BNP-tillväxt
- 13,0 procent (2021)
- Total BNP
- 425 889 miljoner US dollar (2020)
- Jordbrukets andel av BNP
- 0,9 procent (2020)
- Industrins andel av BNP
- 38,0 procent (2020)
- Servicesektorns andel av BNP
- 54,8 procent (2020)
- Inflation
- 1,9 procent (2021)
- Statsskuldens andel av BNP
- 58,5 procent (2020)
- Valuta
- euro 1
- Varuexport
- 279 701 miljoner US dollar (2020)
- Varuimport
- 114 229 miljoner US dollar (2020)
- Bytesbalans
- -8,9 miljarder US dollar (2020)
- Varuhandelns andel av BNP
- 65 procent (2020)
- Viktigaste exportvaror
- kemikalier, läkemedel, datorer, mjukvaror samt transportutrustning
- Största handelspartner
- USA,Storbritannien, Kina, Belgien, Tyskland, Frankrike, Nederländerna samt andra EU-länder
Källor
Irland – Naturtillgångar, energi och miljö
Irland har stora tillgångar av zink, och tre stora zinkgruvor finns på ön, men gruvnäringen spelar ingen stor roll för den irländska ekonomin. Landet har haft svårt att nå sina åtaganden när det gäller klimatet, men 2021 lade regeringen fram en plan om att halvera utsläppen av växthusgaser till år 2030.
Fakta – energi och miljö
- Energianvändning per person
- 2 855 kilo oljeekvivalenter (2015)
- Elkonsumtion per person
- 5722 kilowattimmar, kWh (2014)
- Utsläpp av koldioxid totalt
- 37 110 tusen ton (2018)
- Utsläpp av koldioxid per invånare
- 7,6 ton (2018)
- Andelen energi från förnyelsebara källor
- 10,7 procent (2018)
Källor
Irland – Jordbruk och fiske
Nästan två tredjedelar av landytan är uppodlad eller används som betesmark. Även om jordbrukets betydelse för ekonomin har minskat spelar näringen en större roll i Irland än i de flesta andra västeuropeiska länder. 2020 var drygt fyra procent av arbetskraften sysselsatt inom jordbruk, skogsbruk och fiske.
Fakta – jordbruk
- Jordbrukets andel av BNP
- 0,9 procent (2020)
- Andel av landytan som används för jordbruk
- 65,6 procent (2018)
- Andel av landytan som är skogsbevuxen
- 11,4 procent (2020)
Källor
Irland – Industri
Länge dominerades industrisektorn av traditionella branscher som livsmedels- och bryggerinäringen. I dag är tillverkningen av kemikalier, elektronik, programvaror till datorer och läkemedel minst lika viktiga. Många av de högteknologiska företagen är utlandsägda, vilket leder till att stora summor varje år förs ut ur landet.