Irland

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/Irland/

Efter hundratals år av brittisk övermakt blev Irland självständigt i början av 1920-talet. Utbredd svält under 1840-talet tvingade många irländare att emigrera och fattigdom präglade Irland långt in i modern tid. Efter inträdet i EG (EU) 1973 har Irland omvandlats från fattigt bondeland till välfärdsstat med stark högteknologisk industri. Finanskrisen 2008 slog hårt mot landet som tvingades till hårda besparingar. I mitten av 2010-talet hade den värsta krisen blåst över, men oron är stor för att Storbritanniens utträde ur EU kommer att slå hårt mot den irländska ekonomin och försvåra samarbetet kring Nordirland.

 

 

Irland – Geografi och klimat

Ön Irland, på iriska Éire, är uppdelad i två politiska enheter: Republiken Irland, som blev en självständig stat 1949, och Nord­irland, en brittisk riksdel som ibland något felaktigt kallas Ulster (Ulster omfattar även en del av republiken). Klimatet påverkas av den varma Golfströmmen i Atlanten. Vint­rarna är milda och somrarna förhållandevis svala. 

Fakta – Geografi och klimat

Yta
70 283 km2 (2022)
Tid
svensk - 1 timme
Angränsande land/länder
Storbritannien
Huvudstad med antal invånare
Dublin 1,43 miljoner (inklusive förorter, officiell uppskattning 2021)
Övriga större städer
Cork, Galway, Limerick och Waterford
Högsta berg
Carrantuohill (1040 m ö h)
Viktiga floder
Shannon
Medelnederbörd/månad
Dublin 79 mm (dec), 47 mm (april)
Medeltemperatur/dygn
Dublin 4,5 °C (jan), 15 °C (juli)

Irland – Befolkning och språk

Fattigdomen tvingade länge många irländare att utvandra. Många unga sökte lyckan i Storbritannien och USA. Men sedan ekonomisk motgång vänts i medgång, på det stora hela, från och med 1990-talet har åter- och invandring till Irland varit den huvudsakliga trenden, och befolkningen till slut nått samma nivåer som inte setts sedan 1800-talet. På senare år har flyktinginvandringen varit rekordstor.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
irländare 88 procent, merparten av de övriga kommer från andra EU-länder, Storbritannien, Brasilien, Indien och USA 1
Antal invånare
5 086 988 (2022)
Antal invånare per kvadratkilometer
73 (2020)
Andel invånare i städerna
64 procent (2022)
Nativitet/födelsetal
11,2 per 1000 invånare (2020)
Mortalitet/dödstal
6,4 per 1000 invånare (2020)
Befolkningstillväxt
1,1 procent (2022)
Fertilitetsgrad
1,7 födda barn per kvinna (2021)
Andel kvinnor
50,4 procent (2022)
Förväntad livslängd
82 år (2021)
Förväntad livslängd för kvinnor
84 år (2021)
Förväntad livslängd för män
80 år (2021)
Språk
engelska och iriska är officiella språk
1. folkräkning 2016. En del av irländarna har dubbelt medborgarskap.

Irland – Religion

Historiskt har katolska kyrkan haft stor makt i Irland, men den har minskat i takt med samhällets modernisering och efter en rad skandaler. Nästan fyra av fem irländare är katoliker. Övriga kristna är främst anglikaner, presbyterianer eller metodister. Genom invandringen har muslimer och ortodoxa kristna ökat. Ungefär var tionde invånare säger sig sakna religion. Religionsfrihet garanteras i författningen.

Irland – Utbildning

Utbildningssystemet håller hög kvalitet. Skolplikt råder mellan sex och 16 års ålder, men de flesta barn börjar i förskolan fyra eller fem års ålder. Merparten av skolorna är privata och drivs ofta av kyrkliga samfund. När det gäller grundskolan är nio av tio skolor katolska, men det finns planer på att minska katolska kyrkans inflytande inom skolvärlden. Det finns även ett litet antal muslimska och judiska skolor. 

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
95,8 procent (2017)
Antal elever per lärare i grundskolan
16 (2012)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
3,1 procent (2020)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
11,3 procent (2020)

Irland – Sociala förhållanden

Under de goda åren från början av 1990-talet fram till 2008 fick de flesta irländare det ekonomiskt bättre, men den efterföljande krisen blev kännbar för många. Sedan dess har ekonomin förbättrats påtagligt men en stor del av befolkningen måste kämpa för att få pengarna att räcka. Hemlöshet är ett växande problem.

Fakta – sociala förhållanden

Andel invånare med tillgång till dricksvatten från en kontrollerad källa
97 procent (2020)
Andel invånare med tillgång till toaletter
91,3 procent (2020)
Spädbarnsdödlighet
3 per 1000 födslar (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
6,7 procent (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
6 700 US dollar (2021)
Andel kvinnor i parlamentet
23 procent (2022)

Irland – Kultur

Irland har ett rikt kulturliv med långa traditioner, inte minst inom litteraturen, med namn som Jonathan Swift, James Joyce, William Butler Yeats, Roddy Doyle, Anne Enright och Sally Rooney. Även inom musiken har artister som U2, Van Morrison, The Cranberries och Sinéad O'Connor slagit stort på många håll i världen.

Irland – Äldre historia

Engelska normander inledde på 1170-talet erövringen av det katolska Irland. Ön bestod då av en rad små keltiska kungadömen som ofta stred inbördes. Först i slutet av 1500-talet hade engelsmännen lyckats ta herraväldet över nästan hela ön. I nordöst bjöd befolkningen starkast motstånd, men till sist tog England över även där. Stora markområden konfiskerades och delades ut till skotska, engelska och walesiska protestanter. De katolska irländarna diskriminerades och flera uppror bröt ut. Kraven på självständighet växte, men protestanterna i norr motsatte sig allt tal om självstyre, något som kom att leda till att ön delades.

Irland – Modern historia

Från 1920-talet och framåt fortsatte Irland sin frigörelse från Storbritannien. Politiken dominerades av två borgerliga partier och katolska kyrkan behöll sitt grepp över samhället. Läget i Nordirland, där britterna hade behållit makten, skapade nya spänningar till Storbritannien. Medlemskapet i EG (sedermera EU) 1973 innebar att Irland tog steget in i en större europeisk gemenskap. Från början av 1990-talet inleddes en process där landet moderniserades samtidigt som ekonomin växte. Åren av ekonomisk framgång tog plötsligt slut 2008 och Irland tvingades söka hjälp utifrån.

Irland – Politiskt system

Irland är en republik med ett fungerande demokratiskt system. Politiken domineras av två borgerliga partier Fianna Fáil och Fine Gael. Länge låg den stora skillnaden mellan partierna på hur de såg frihetskampen på 1920-talet och delningen av den irländska ön. Intresset för ett irländskt enande minskade under många, men blev åter aktuellt i samband med Storbritanniens beslut att lämna EU 2016.

Irland – Demokrati och rättigheter

Irland är en fungerande demokrati, där medborgerliga fri- och rättigheter vanligtvis respekteras. Pressfriheten tillhör den största i världen och korruptionsnivån är numera låg. Minskat inflytande från katolska kyrkan har medfört allt större frihet för kvinnor och hbtq-personer.

Irland – Aktuell politik

Många irländare har svårt att få ekonomin att gå ihop och misstron mot politiker är stark. Det ledde till en framgång för vänsterpartiet Sinn Féin i valet i februari 2020, då det i stort sett blev jämnstarkt med de två borgerliga partier som tidigare har dominerat politiken. Valresultatet ledde till att de gamla ärkerivalerna Fine Gael och Fianna Fáil bildade regering med Gröna partiet.

Fakta – politik

Officiellt namn
Republic of Ireland/Poblacht na hÉireann/Republiken Irland
Statsskick
republik, enhetsstat
Statschef
president Michael D Higgins (2011–)
Regeringschef
premiärminister Leo Varadkar (2022–) 1
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Fianna Fáil 38, Sinn Féin 37, Fine Gael 35, Gröna partiet 12, Labourpartiet 6, Socialdemokraterna 6, Solidaritet–Människor före profit 5, Enhet 1, oberoende ledamöter 19 (2020)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Fine Gael 50, Fianna Fáil 44, Sinn Féin 23, Labourpartiet 7, AAA-PBP 6, Oberoende alliansen 6, Socialdemokraterna 3, Gröna partiet 2, oberoende ledamöter 17 (2016)
Valdeltagande
knappt 63 % i parlamentsvalet i 2020, knappt 44 % i presidentvalet 2018
Kommande val
parlaments- och presidentval 2025
1. avgående

Irland – Utrikespolitik och försvar

Irlands utrikespolitik har traditionellt kretsat kring av förhållandet till Storbritannien. Den länge så starka misstron mellan länderna bröts på 1980-talet inte minst sedan de började samarbeta för att nå fred i konflikten i Nordirland. Det irländska medlemskapet i EG/EU ledde till att beroendet av Storbritannien minskade då det placerade Irland i ett vidare sammanhang. I samband med den ekonomiska krisen gnisslade det en hel del i kontakterna mellan Irland och EU. Storbritanniens beslut att lämna EU skapade stor oro i Irland. Under brexitförhandlingarna lyckades EU-länderna i hög grad hålla en enad front mot Storbritannien.

Fakta – försvar

Armén
6 750 man (2022)
Flygvapnet
700 man (2022)
Flottan
750 man (2022)
Militärutgifter i andel av BNP
0,26 procent (2021)
Militärutgifter i andel av statsbudgeten
1,0 procent (2021)

Irland – Ekonomisk översikt

Ekonomin genomgick en snabb omvandling efter 1980-talets krisår. Med hjälp av utländska investeringar byggdes en stark högteknologisk bransch upp. Samtidigt växte turismen och tjänstesektorn, medan det förr så viktiga jordbruket förlorade i betydelse. 2007 hade Irland näst högst BNP per invånare inom EU, men ett år senare började ekonomin försämras och landet tvingades 2010 att ta stora krislån (se Modern historia och Utrikespolitik och försvar). Efter det började ekonomin växa på nytt i snabb takt.

Fakta – Ekonomi

BNP per invånare
104 039 US dollar (2022)
BNP-tillväxt
12,0 procent (2022)
Total BNP
529 245 miljoner US dollar (2022)
Jordbrukets andel av BNP
1,1 procent (2022)
Industrins andel av BNP
41,1 procent (2022)
Servicesektorns andel av BNP
52,3 procent (2022)
Inflation
8,4 procent (2022)
Statsskulden i andel av BNP
45,2 procent (2022)
Valuta
euro 1
Varuexport
213 991 miljoner US dollar (2022)
Varuimport
145 856 miljoner US dollar (2022)
Bytesbalans
72,2 miljarder US dollar (2021)
Varuhandeln i andel av BNP
68 procent (2022)
Viktigaste exportvaror
kemikalier, läkemedel, datorer, mjukvaror samt transportutrustning
Största handelspartner
USA,Storbritannien, Kina, Belgien, Tyskland, Frankrike, Nederländerna samt andra EU-länder
1. 1 euro=100 cent

Irland – Naturtillgångar, energi och miljö

Irland har stora tillgångar av zink men gruvnäringen spelar ingen stor roll för den irländska ekonomin. Irland har haft svårt att nå sina åtaganden när det gäller klimatet, och hör till de länder i Europa med störst klimatutsläpp räknat per person.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per invånare
2 855 kilo oljeekvivalenter (2015)
Elkonsumtion per invånare
5 722 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av växthusgaser totalt
59,50 miljoner ton CO2ekvivalenter (2020)
Utsläpp av växthusgaser per invånare
11,93 ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av koldioxid totalt
33 742 tusen ton (2020)
Utsläpp av koldioxid per invånare
6,8 ton (2020)
Utsläpp av metangas totalt
15 253 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)

Irland – Jordbruk och industri

Nästan två tredjedelar av landytan används till jordbruk. Näringen spelar en större roll i Irland, som har mycket stor export av nötkött, än i de flesta andra västeuropeiska länder. Industrin rymmer både traditionella livsmedel och bryggerier liksom utlandsägd högteknologisk produktion som lockats av låg bolagsskatt.

Fakta – jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP
1,1 procent (2022)
Andel av landytan som används för jordbruk
65,6 procent (2018)
Andel av landytan som är skogbevuxen
11,4 procent (2020)
Industrins andel av BNP
41,1 procent (2022)