Irland

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/Irland/

Efter hundratals år av brittisk övermakt blev Irland en självständig stat först 1949. Massvält under 1840-talet, när potatisskördarna slog fel, drev stora skaror irländare att emigrera och fattigdom präglade Irland långt in i modern tid. Efter inträdet i EG (EU) 1973 minskade beroendet av Storbritannien. Omfattande stöd från EG och avregleringar av ekonomin omvandlade stadigt Irland från ett fattigt bondeland till en välfärdsstat baserad på högteknologisk industri. Irland var dock ett av de länder som drabbades hårdast av finanskrisen 2008. Efter flera hårda sparpaket hade den värsta krisen blåst över i mitten av 2010-talet, men Storbritanniens beslut att lämna EU väntas få stora konsekvenser för Irland.

 

Geografi och klimat

Ön Irland, på iriska Éire, är uppdelad i två politiska enheter: Republiken Irland, som blev en självständig stat 1949, och Nord­irland, en brittisk riksdel som ibland något felaktigt kallas Ulster (Ulster omfattar även en del av republiken). Irländska sjön skiljer ön från Storbritannien. Hela ön omfattar 84421 kvadratkilometer, varav nästan 85 procent tillhör Irland.

Klimatet påverkas av den varma Golfströmmen i Atlanten. Vint­rarna är milda och somrarna förhållandevis svala. Nederbörden är riklig och tämligen jämnt fördelad över året.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
70 283 km2 (2018)
Tid
svensk - 1 timme
Angränsande land/länder
Storbritannien
Huvudstad med antal invånare
Dublin 1 400 000 (inklusive förorter, uppskattning 2019)
Övriga större städer
Cork 126 000, Galway 80 000, Limerick 58 000, Waterford 48 000 (folkräkning 2016)
Högsta berg
Carrantuohill (1040 m ö h)
Viktiga floder
Shannon
Medelnederbörd/månad
Dublin 79 mm (dec), 47 mm (april)
Medeltemperatur/dygn
Dublin 4,5 °C (jan), 15 °C (juli)

Källor

Befolkning och språk

Fattigdomen tvingade under lång tid irländare att utvandra, men under de ekonomiskt goda åren på 1990-talet och en bit in på det nya seklet tog istället invandringen till Irland fart. Många som tidigare flyttat utomlands återvände hem. Från 2008 har dock den ekonomiska krisen tvingat många, främst unga irländare, att på nytt ge sig av för att söka arbete. Ändå är det färre som ger sig av idag än under den förra ekonomiska krisen på 1980-talet.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
irländare 88 %, merparten av de övriga kommer från andra EU-länder, inklusive Storbritannien, Brasilien, Indien och USA 1
Antal invånare
4 813 608 (2017)
Antal invånare per kvadratkilometer
70 (2017)
Andel invånare i städerna
62,9 procent (2017)
Nativitet/födelsetal
13,5 per 1000 invånare (2016)
Mortalitet/dödstal
6,4 per 1000 invånare (2016)
Befolkningstillväxt
1,2 procent (2017)
Fertilitetsgrad
1,9 antal födda barn per kvinna (2016)
Andel kvinnor
50,4 procent (2017)
Förväntad livslängd
82 år (2016)
Förväntad livslängd för kvinnor
83 år (2016)
Förväntad livslängd för män
80 år (2016)
Språk
engelska och iriska är officiella språk
1. folkräkning 2016. En del av irländarna har dubbelt medborgarskap.

Källor

Religion

Nästan åtta av tio irländare är katoliker. Övriga kristna är främst anglikaner, presbyterianer eller metodister. Kyrkornas organisationer splittrades inte när Irland delades utan är gemensamma för republiken och Nordirland. En majoritet av invandrarna är också katoliker, men genom invandringen har antalet muslimer (cirka 63 400 2016) och anhängare av ortodoxa kristna kyrkor (65 200 2016) ökat. I folkräkningen 2016 sade sig var tionde invånare sakna religion. Religionsfrihet garanteras i författningen.

Utbildning

Utbildningssystemet håller hög kvalitet. Skolplikt råder mellan sex och 16 års ålder, men de flesta barn börjar i förskolan fyra eller fem års ålder. Merparten av skolorna är privata och drivs ofta av kyrkliga samfund. När det gäller grundskolan är nio av tio skolor katolska, men det finns planer på att minska katolska kyrkans inflytande inom skolvärlden. Det finns även ett litet antal muslimska och judiska skolor. I Irland finns även ett fyrtiotal internatskolor.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
95,9 procent (2016)
Antal elever per lärare i grundskolan
16 (2012)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
13,1 procent (2015)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
13,1 procent (2015)

Källor

Kultur

Irland har ett rikt kulturliv med långa traditioner, inte minst inom litteraturen, med namn som Jonathan Swift, James Joyce, William Butler Yeats, Roddy Doyle och Anne Enright. Även inom musiken har grupper som U2 och The Pogues slagit stort på många håll i världen.

Arbetsmarknad

Bristen på arbete tvingade länge många irländare att emigrera, men arbetslösheten minskade snabbt under de goda åren på 1990-talet och Irland fick också ta emot arbetskraft utifrån. I samband med den ekonomiska krisen från 2008 försvann många arbetstillfällen och en ny emigrationsvåg inleddes, då framför allt unga irländare reste utomlands för att hitta ett arbete. Sedan dess har sysselsättningen ökat på nytt och arbetslösheten har minskat påtagligt.

Fakta – arbetsmarknad

Arbetslöshet
5,3 procent (2019)
Ungdomsarbetslöshet
12,0 procent (2019)

Källor

Sociala förhållanden

Under de goda åren från början av 1990-talet fram till 2008 fick de flesta irländare det ekonomiskt bättre, men den efterföljande krisen blev kännbar för många. Sedan dess har ekonomin förbättrats påtagligt men en stor del av befolkningen måste fortfarande kämpa för att få pengarna att räcka. Hemlöshet är ett växande problem.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
3 per 1000 födslar (2018)
Andel hiv-smittade
0,2 procent (2018)
Andel hiv-smittade bland unga kvinnor
0,1 procent (2018)
Andel hiv-smittade bland unga män
0,1 procent (2018)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
98,9 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter
91,2 procent (2017)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
7,8 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
4 759 US dollar (2016)
Andel kvinnor i parlamentet
22 procent (2018)

Källor

Äldre historia

Engelska normander inledde på 1170-talet erövringen av det katolska Irland. Ön bestod då av en rad små keltiska kungadömen som ofta stred inbördes. Först i slutet av 1500-talet hade engelsmännen lyckats ta herraväldet över nästan hela ön. I nordöst bjöd befolkningen starkast motstånd, men till sist tog England över även där. Stora markområden konfiskerades och delades ut till skotska, engelska och walesiska protestanter. De katolska irländarna diskriminerades och flera uppror bröt ut. Kraven på självständighet växte, men protestanterna i norr motsatte sig allt tal om självstyre, något som kom att leda till att ön delades.

Modern historia

Från 1920-talet och framåt fortsatte Irland sin frigörelse från Storbritannien. Politiken dominerades av två borgerliga partier och katolska kyrkan behöll sitt grepp över samhället. Läget i Nordirland, där britterna hade behållit makten, skapade nya spänningar till Storbritannien. Medlemskapet i EG (sedermera EU) 1973 innebar att Irland tog steget in i en större europeisk gemenskap. Från början av 1990-talet inleddes en process där landet moderniserades samtidigt som ekonomin växte. Åren av ekonomisk framgång tog plötsligt slut 2008 och Irland tvingades söka hjälp utifrån.

Politiskt system

Irländsk politik domineras av två borgerliga partier Fianna Fáil och Fine Gael. Länge låg den stora skillnaden mellan partierna på hur de såg frihetskampen på 1920-talet och delningen av den irländska ön. Intresset för ett irländskt enande minskade under många, men blev åter aktuellt i samband med Storbritanniens beslut att lämna EU. Flera mindre partier har ökat sitt inflytande på senare år.

Demokrati och rättigheter

Irland är en fungerande demokrati, där medborgerliga fri- och rättigheter vanligtvis respekteras. Landet har sedan 1990-talet skakats av en rad korruptionsskandaler med förgreningar in i politiken.

Aktuell politik

Den ekonomiska krisen från 2008 slog hårt mot Irland som under flera år tvingades till stora besparingar inte minst inom välfärdssystemen. Även efter att ekonomin börjat växa på nytt lever fortfarande många vanliga irländare med krisens följder och misstron mot politiker är stark. Det var ett viktigt skäl till det starka uppsvinget för Sinn Féin i valet i februari 2020, då vänsterpartiet i stort sett blev jämnstarkt med de borgerliga partier Fine Gael och Fianna Fáil som dominerat politiken under många år. Först i slutet av juni blev en ny regeringskoalition klar, mellan de två ärkerivalerna Fine Gael och Fianna Fáil samt Gröna partiet.

Fakta – politik

Officiellt namn
Ireland/Éire
Statsskick
republik, enhetsstat
Statschef
president Michael D Higgins (2011–)
Regeringschef
taoiseach Micheál Martin (2020–) 1
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Fianna Fáil 38, Sinn Féin 37, Fine Gael 35, Gröna partiet 12, Labourpartiet 6, Socialdemokraterna 6, Solidaritet–Människor före profit 5, Enhet 1, oberoende ledamöter 19 (2020)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Fine Gael 50, Fianna Fáil 44, Sinn Féin 23, Labourpartiet 7, AAA-PBP 6, Oberoende alliansen 6, Socialdemokraterna 3, Gröna partiet 2, oberoende ledamöter 17 (2016)
Valdeltagande
knappt 63 % i parlamentsvalet i 2020, knappt 44 % i presidentvalet 2018
Kommande val
presidentval 2025, parlamentsval 2024
1. Martin ska sitta på posten till i december 2022, då Leo Varadkar ska ta över

Källor

Utrikespolitik och försvar

Irlands utrikespolitik har traditionellt kretsat kring av förhållandet till Storbritannien. Den länge så starka misstron mellan länderna bröts på 1980-talet inte minst sedan de började samarbeta för att nå fred i konflikten i Nordirland. Det irländska medlemskapet i EG/EU ledde till att beroendet av Storbritannien minskade då det placerade Irland i ett vidare sammanhang. I samband med den ekonomiska krisen gnisslade det en hel del i kontakterna mellan Irland och EU. Storbritanniens beslut att lämna EU har skapat stor oro i Irland. Under brexitförhandlingarna lyckades EU i hög grad hålla en enad front mot Storbritannien.

Fakta – försvar

Armén
7 300 man (2017)
Flygvapnet
700 man (2017)
Flottan
1 100 man (2017)
Militärutgifternas andel av BNP
0,4 procent (2017)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten
1,3 procent (2017)

Källor

Ekonomisk översikt

Ekonomin genomgick en snabb omvandling efter 1980-talets krisår. Med hjälp av utländska investeringar byggde landet upp en stark högteknologisk industri. Samtidigt växte turismen och tjänstesektorn, medan det förr så viktiga jordbruket förlorade i betydelse. 2007 hade Irland näst högst bruttonationalprodukt (BNP) per invånare inom EU, men ett år senare började ekonomin försämras och Irland tvingades 2010 att ta stora krislån. Sedan dess har ekonomin börjat växa på nytt i snabb takt.

Fakta – Ekonomi

BNP per person
78 806 US dollar (2018)
Total BNP
382 487 miljoner US dollar (2018)
BNP-tillväxt
8,2 procent (2018)
Jordbrukets andel av BNP
0,9 procent (2018)
Tillverkningsindustrins andel av BNP
32,4 procent (2018)
Servicesektorns andel av BNP
55,8 procent (2018)
Inflation
1,2 procent (2019)
Statsskuldens andel av BNP
63,7 procent (2018)
Valuta
euro 1
Varuexport
255 252 miljoner US dollar (2018)
Varuimport
121 717 miljoner US dollar (2018)
Bytesbalans
40 901 miljoner US dollar (2018)
Varuhandelns andel av BNP
71 procent (2018)
Viktigaste exportvaror
kemikalier, läkemedel, datorer, mjukvaror samt transportutrustning
Största handelspartner
USA, Storbritannien, Belgien, Tyskland, Nederländerna samt andra EU-länder
1. 1 euro=100 cent

Källor

Naturtillgångar och energi

Irland har stora tillgångar av zink, och tre stora zinkgruvor finns på ön. Det finns även fyndigheter av guld, gips, kalksten och dolomit. Vissa fynd av olja och gas har också gjorts på senare år, men ingen utvinning har inletts.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person
2 855 kilo oljeekvivalenter (2015)
Elkonsumtion per person
5722 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av koldioxid totalt
34 066 tusen ton (2014)
Utsläpp av koldioxid per invånare
7,4 ton (2014)
Andelen energi från förnyelsebara källor
9,1 procent (2015)

Källor

Jordbruk och fiske

Nästan två tredjedelar av landytan är uppodlad eller används som betesmark. Även om jordbrukets betydelse för ekonomin har minskat spelar näringen en större roll i Irland än i de flesta andra västeuropeiska länder. 2010 var knappt fem procent av arbetskraften sysselsatt inom jordbruk, skogsbruk och fiske.

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP
0,9 procent (2018)
Andel av landytan som används för jordbruk
64,5 procent (2016)

Källor

Industri

Länge dominerades industrisektorn av traditionella branscher som livsmedels- och bryggerinäringen. Idag är tillverkningen av kemikalier, elektronik och läkemedel minst lika viktiga. Många av de högteknologiska företagen är utlandsägda, vilket leder till att stora summor varje år förs ut ur landet.