2025

• April

• Syrien med vid Världsbanken och IMF:s vårmöten

  25 april

  Syriens nye finansminister och centralbankschef deltar vid Världsbanken och Internationella valutafondens vårmöten 2025. Det är första gången på 20 år syriska företrädare är med, och ytterligare ett exempel på landets diplomatiska töväder. Qatar och Saudiarabien meddelar kort därefter att de ska betala Syriens upplupna skuld till Världsbanken om drygt 15 miljoner dollar. Det kan öppna upp för nya lån från Världsbanken.

• Mars

• Övergångsregering utses, shiamuslimer dominerar

  29 mars

  En övergångsregering utses med 23 medlemmar. Enda kvinnan är Hind Kabawat, som är kristen, och blir arbetsmarknads- och socialminister. Fungerande utrikesminister Asaad al-Shaibani sitter kvar, liksom försvarsminister Mourhaf Abu Qasra som har i uppgift att bygga upp en nationell armé. Mohammed al-Bashir, som fungerat som premiärminister sedan i december, blir energiminister. Premiärministerposten avskaffas i enlighet med den tillfälliga grundlag som nyligen antagits. Flera av interimspresidenten Ahmed al-Sharaas förtrogna i islamistiska Hayat Tahrir al-Sham (HTS) märks bland ministrarna, och majoriteten är sunnimuslimer vilket speglar befolkningens sammansättning. Som minister för nödhjälp och katastrofer utses ledaren för den frivilliga räddningsorganisationen Vita hjälmarna, Raed al-Saleh. I regeringen finns också en kurd, en drus och en alwait, vilka utgör andra minoriteter i landet. Det kurdiska självstyret i nordöstra Syrien anser att regeringen inte speglar landets mångfald. EU är berett att samarbeta med den nya regeringen. USA säger att det är ett positivt steg men vill inte lyfta sina sanktioner förrän framsteg gjorts i kampen mot terrorism.

• Syrien får provisorisk författning

  13 mars

  Syrien får en provisorisk författning som gäller i fem år. Där sägs att landets president måste vara muslim, och islamisk rättspraxis ska vara "den huvudsakliga källan" till lagstiftningen. Rättsväsendet ska vara oberoende. Presidenten får verkställande makt. En lagstiftande församling ska bildas, varav presidenten utser en tredjedel av ledamöterna, tills val kan hållas, kanske om fyra, fem år. Även kvinnors rättigheter samt press- och yttrandefrihet nämns. Enligt den nya författningen blir det förbjudet att "förneka, prisa, rättfärdiga eller förringa" den avsatta Assadregimens brott. Interimspresidenten Ahmed al-Sharaa som undertecknar dokumentet säger att han hoppas "förtryck ersätts med rättvisa".

• Syriens övergångsstyre ingår avtal med kurderna

  10 mars

  En kurdiskledd milis som kontrollerar stora delar av nordöstra Syrien och landets övergångsstyre är eniga om att integrera regionens militära och civila institutioner i centralmakten. Uppgörelsen ingås mellan interimspresidenten Ahmed al-Sharaa och Mazloum Abdi, befälhavare för SDF-milisen. SDF har haft en nyckelroll i uppbyggnaden av en självstyrande kurdisk förvaltning och att bekämpa Islamiska staten (IS). Enligt uppgörelsen får kurderna rätt att tala sitt eget språk och konstitutionella rättigheter. Parterna enas också om ett slut på strider, uppger presidentkansliet.

• Omvärlden fördömer våld i tidigare Assadfäste

  9 mars

  Strider, hämndaktioner och även massakrer på civila som krävt hundratals liv rapporteras från nordvästra Syrien. Uppgifterna om antalet döda går i sär. Men SOHR uppger att 973 civila dödats sedan den 6 mars. Våldet rasar främst i områden där alawaiter, den tidigare styrande minoriteten, bor. Den störtade presidenten Bashar al-Assad är alawait. Säkerhetsstyrkor och miliser som står den nya regeringen nära anklagas för övervåld. Flera hundra miliser på båda sidor har dödats. Våldet fördöms av FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter Volker Türk, FN:s Syriensändebud Geir Pedersen, Arabförbundet, FN, USA, Storbritannien och andra regeringar, liksom ledare för tre stora kyrkosamfund i Syrien och de delvis sjävystrande kurderna. Syriens interimspresident Ahmed al-Sharaa lovar i ett TV-sänt tal att de skyldiga ska ställas till svars. En oberoende kommitté tillsätts för att utreda händelserna i provinserna Latakia och Tartus. Flera dagar efter de första uppgifterna om massakrer rapporteras flera tusen alawiter ha sökt skydd på den ryska flygbasen Hmeimim.