Presidenttrogna partier och kandidater vinner en majoritet av platserna i parlamentet i nyvalet i november. Före valet griper säkerhetstjänsten 15 människor misstänkta för att ha förberett en kupp i protest mot det kommande parlamentsvalet.

Strider utbryter i Ferganadalen, längs gränsen mellan Kirgizistan och Tadzjikistan. Sammanlagt 55 människor dödas, enligt de båda ländernas myndigheter.

Runt 80 procent av väljarna säger i en folkomröstning ja till författningsändringar som återinför presidentstyre.  

Sadyr Japarov vinner presidentvalet i januari med ett stort försprång framför nationalisten Adachan Madumarov. Valdeltagandet är lågt, inte mer än 39 procent.

Våldsamma protester efter ett parlamentsval leder till att valet ogiltigförklaras och president Sooronbay Jeenbekov avgår. Efter en kort tid av turbulens framträder en ny ledare: Sadyr Japarov som leder det nationalistiska partiet Fäderneslandet och som i samband med protesterna fritogs ur fängelse där han avtjänade ett långt fängelsestraff.

Expresident Almazbek Atambajevs grips och åtalas bland annat för olaga vapeninnehav, mord på en polisman och för att ha försökt genomföra en statskupp. Han hävdar att anklagelserna har politiska motiv och gynnar president Sooronbay Jeenbekov. Atambajev döms följande år till elva års fängelse.

Sooronbay Jeenbekov från Socialdemokratiska partiet vinner presidentvalet och för första gången lämnar en demokratiskt vald president över till en annan i Kirgizistan. Jeenbekov avgick strax före valet från premiärministerposten.

Oppositionspolitikerna Sadyr Japarov och Ömürbek Tekebajev döms till långa fängelsestraff, för gisslantagande respektive korruption. Det innebär att ingen av dem kan ställa upp i presidentvalet senare under året.

I parlamentsvalet får Kirgizistans socialdemokratiska parti flest röster. En koalitionsregering bildas i vilken ytterligare tre av parlamentets sammanlagt sex partier ingår.

Expresidenten Kurmanbek Bakijev döms i sin frånvaro till livstids fängelse för nästan 100 demonstranters död 2010. Han har tidigare dömts till långa fängelsestraff också för andra brott han anklagas för. Bakijev befinner sig dock i exil i Belarus.

Den tidigare premiärministern Almazbek Atambajev från Kirgizistans socialdemokratiska parti vinner presidentvalet i första valomgången. När Atambajev tillträder innebär det landets första fredliga byte på presidentposten.

Drygt 90 procent av deltagarna i en folkomröstning röstar ja till en ny författning som ska göra landet till en parlamentarisk demokrati.

Våldsamma oroligheter bryter ut i Bisjkek samman sedan flera oppositionsledare gripits. President Kurmanbek Bakijev flyr till Belarus och Roza Otunbajeva, som också är övergångsregeringens ledare, blir tillförordnad president. Månaden därpå bryter våldsamma sammandrabbningar ut i Ferganadalen där offentliga byggnader stormas av Bakijevs anhängare. Våld förekommer mellan kirgizer och uzbeker. Sammanlagt dödas över 500 människor i våldsutbrotten.

När president Askar Akajevs parti utropas som vinnare i parlamentsvalet protesterar oppositionen som hävdar att valfusk förekommit. När massdemonstrationer i södra delen av landet sprider sig till Bisjkek avgår Akajev och flyr till Ryssland. Parlamentet utser oppositionsledaren Kurmanbek Bakijev till president och han vinner därpå presidentvalet.

Kravaller utbryter efter att oppositionspolitiker gripits och flera demonstranter skjuts ihjäl av polisen. Oroligheterna leder till att Akajev avskedar premiärministern Kurmanbek Bakijev och ersätter honom med den etniske ryssen Nikolaj Tanajev.

President Askar Akajev blir omvald för ytterligare en mandatperiod. Författningsdomstolen beslutade två år tidigare att Akajev ska få ställa upp för en tredje mandatperiod

I en folkomröstning godkänns en författningsändring som ger presidenten större makt och begränsar parlamentets befogenheter. Askar Akajev omvaldes året innan som landets president.

Kirgizistan utropar självständighet och går med i OSS. Askar Akajev  får stöd av 95 procent av väljarna i presidentvalet där han är ensam kandidat