Kirgizistan

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/kirgizistan/

Kirgizistan ligger i östra Centralasien och blev ett självständigt land 1991, när Sovjetunionen upplöstes. Politiken präglas av motsättningar mellan klaner i den sydvästra och den norra landsändan. Spänningar mellan kirgizer och uzbeker i Ferganadalen kulminerade 2010 i våld som krävde hundratals dödsoffer och tvingade den auktoritäre presidenten Kurmanbek Bakijev på flykt. Sedan dess har landet regerats av en rad flerpartikoalitioner, dominerade av socialdemokrater, och demokratin har gradvis stärkts. Utvecklingen bromsas dock av korruption och organiserad brottslighet.

Geografi och klimat

Kirgizistan är ett bergigt land i östra Centralasien. Det är till ytan något mindre än Norrland och ligger inklämt mellan Kina i öster och söder, Tadzjikistan i söder, Kazakstan i norr och Uzbekistan i väster. Gränsen mot Uzbekistan och Tadzjikistan är mycket flikig. Båda dessa grannländer har enklaver inne på kirgiziskt territorium.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
198 500 km2 (2018)
Tid
svensk +4 timmar
Angränsande land/länder
Kazakstan, Kina, Tadzjikistan, Uzbekistan
Huvudstad med antal invånare
Bisjkek 880 700 (uppskattning 2013)
Övriga större städer
Osj 235 000, Jalalabad 94 300, Karakol 67 700, Tokmak 55 800 (uppskattning 2013)
Högsta berg
Jengish Chokusu (i Tien Shan-bergen) (7 439 m ö h)
Viktiga floder
Naryn
Största sjö
Issyk-Kul
Medelnederbörd/månad
Bisjkek 800 mm (nov), 10 mm (juni)
Medeltemperatur/dygn
Bisjkek 24 °C (juli), –15 °C (jan)

Källor

Befolkning och språk

De flesta av Kirgizistans invånare bor i landets norra del, där den kazakiska stäppen sträcker sig in i landet. Ferganadalen i sydväst är också tätbefolkad liksom trakten kring sjön Issyk-Kul. Närmare tre fjärdedelar av befolkningen är kirgizer. Största minoritetsgrupp är uzbekerna.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
kirgizer 72 %, uzbeker 14 %, ryssar 7 %, övriga 7 % (uppskattning 2013)
Antal invånare
6 201 500 (2017)
Antal invånare per kvadratkilometer
32 (2017)
Andel invånare i städerna
36,1 procent (2017)
Nativitet/födelsetal
26,0 per 1000 invånare (2016)
Mortalitet/dödstal
5,5 per 1000 invånare (2016)
Befolkningstillväxt
2,0 procent (2017)
Fertilitetsgrad
3,1 antal födda barn per kvinna (2016)
Andel kvinnor
50,4 procent (2017)
Förväntad livslängd
71 år (2016)
Förväntad livslängd för kvinnor
75 år (2016)
Förväntad livslängd för män
67 år (2016)
Språk
kirgiziska och ryska (i vissa delar) är officiella språk; bland minoritetsspråken kan nämnas uzbekiska, ukrainska och turkiska

Källor

Religion

Islam (sunni) dominerar som religion bland kirgizer, uzbeker och tadzjiker, men tron är ofta blandad med traditionell lokal shamanism. Ryssar och ukrainare är rysk-ortodoxt kristna. Det finns även små grupper av katoliker, protestanter och judar i landet.

Utbildning

Befolkningen i Kirgizistan är sedan Sovjettiden (1918–1991) relativt välutbildad och analfabeterna är få. Nästan alla barn fullföljer den nioåriga obligatoriska grundskolan – pojkar såväl som flickor.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
89,9 procent (2017)
Antal elever per lärare i grundskolan
25 (2017)
Läs- och skrivkunnighet
99,2 procent (2009)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
18,5 procent (2017)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
18,5 procent (2017)

Källor

Kultur

Kirgizerna var till långt in på 1900-talet ett nomadfolk, vilket starkt påverkat kulturen. Än idag bor en del kirgizer – åtminstone säsongsvis – i traditionella jurtor, som är ett slags stora runda tält, inredda med mattor och föremål av skinn och trä.

Arbetsmarknad

Nästan en tredjedel av arbetskraften i Kirgizistan är sysselsatt inom jordbruk, skogsbruk och fiske. Drygt en femtedel återfinns inom industrin, gruvdriften och byggbranschen. Uppskattningsvis hälften av arbetskraften jobbar inom tjänstesektorn, till exempel med handel. Många kirgizer försörjer sig dock inom den informella sektorn av ekonomin, som beräknas motsvara 40–50 procent av BNP.

Fakta – arbetsmarknad

Arbetslöshet
7,4 procent (2019)
Ungdomsarbetslöshet
15,2 procent (2019)

Källor

Sociala förhållanden

Kirgizistan var på Sovjettiden (1918–1991) en av de fattigaste unionsrepublikerna, och läget försämrades efter självständigheten 1991. Några år in på 2010-talet levde närmare 40 procent av befolkningen under den nationella fattigdomsgränsen. I jordbruksområdena i söder är det sämre ställt än i industriregionen i norr.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
17 per 1000 födslar (2018)
Andel hiv-smittade
0,2 procent (2018)
Andel hiv-smittade bland unga kvinnor
0,1 procent (2018)
Andel hiv-smittade bland unga män
0,1 procent (2018)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
87,3 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter
96,5 procent (2017)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
8,2 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
73 US dollar (2016)
Andel kvinnor i parlamentet
19 procent (2018)

Källor

Seder och bruk

En grundläggande etikettsregel i Kirgizistan bygger på respekt, som visas mot äldre och auktoriteter. Det märks i språket, där man använder hövliga pronomen och ändelser och tilltal som edje (äldre syster) och baike eller ake (äldre bror i norr respektive söder). Denna hövliga tilltalsform används även bland vänner och släktingar. Det är accepterat att tilltala jämnåriga eller yngre med förnamn.

Äldre historia

Kirgizernas ursprung är inte helt klarlagt. Forskarna vet dock att Osj under antiken var en viktig marknadsplats på handelsrutten Sidenvägen. Under 1400- och 1500-talen samlades kirgiziska klaner i ett självständigt, men kortlivat rike på mark som idag tillhör Kirgizistan. Klanerna styrdes därefter under lång tid av olika utländska härskare innan ryssarna på 1800-talet tog över området. Under Sovjetledaren Stalin tvingades nomaderna på 1930-talet bli bönder och arbetare.

Modern historia

Kirgizistan var en delrepublik i Sovjetunionen 1922–1991. Under merparten av den perioden undertrycktes den kirgiziska kulturen och livsstilen. Först under Sovjetledaren Michail Gorbatjov på 1980-talet lättade trycket. Inre etniska spänningar kom istället upp till ytan, med våldsutbrott som följd. Vid självständigheten blev den reformsinnade Askar Akajev president. Intrång av islamisk gerilla, etniska strider och ett alltmer auktoritärt styre präglade därefter landet. Akajev avsattes 2005 och hans efterträdare Kurmanbek Bakijev tvingades fly 2010. Då fick Kirgizistan en ny demokratisk författning och fria val kunde hållas.

Politiskt system

Kirgizistan blev formellt en parlamentarisk demokrati 2010, då en ny författning antogs i en folkomröstning. Det lagstiftande parlamentets makt stärktes på bekostnad av presidenten som tidigare haft långtgående befogenheter. Presidentens makt är dock fortsatt stor.

Demokrati och rättigheter

Demokratin i Kirgizistan har gradvis stärkts sedan dåvarande presidenten Kurmanbek Bakijev tvingades avgå efter oroligheter 2010. Kvarvarande problem är svår korruption och utbredd organiserad brottslighet. Kränkningar av de mänskliga rättigheterna förekommer.

Aktuell politik

Kirgizistan har utvecklats i viss demokratisk riktning sedan det oroliga året 2010. Landet styrs numera av koalitioner mellan mestadels reformvänliga partier. Landet kämpar med fattigdom, korruption och omfattande organiserad brottslighet. Därtill råder starka spänningar mellan nord och syd, samt mellan kirgizer och uzbeker i sydväst. En tilltagande maktstrid mellan president Jeenbekov och expresident Atambajev riskerar att kasta in landet i nya inbördes konflikter.

Fakta – politik

Officiellt namn
Kyrgyz Respublikasy/ Kirgiziska republiken
Statsskick
republik, enhetsstat
Statschef
president Sooronbai Jeenbekov (2017–)
Regeringschef
premiärminister Muchammetkalij Abulgazijev (2018–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Socialdemokraterna 38, Republikanerna-Fäderneslandet 28, Kirgizistanpartiet 18, Onuguru-Framsteg 13, Enhet (Bir Bol) 12, Fosterlandet 11 (2015)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Fäderneslandet 28, Socialdemokraterna 26, Värdighet 25, Republikanska partiet 23, Fosterlandet 18 (2010)
Valdeltagande
60 % i parlamentsvalet 2015, 56 % i presidentvalet 2017
Kommande val
parlamentsval 2020, presidentval 2023

Källor

Utrikespolitik och försvar

Kirgizistan strävar efter goda relationer till såväl den gamla härskarmakten Ryssland som till den nya ekonomiska jätten Kina. Med sitt strategiska läge mitt i Centralasien är Kirgizistan viktigt för stormakterna. Landet var från 2003 till sommaren 2014 ensamt i världen om att hysa både en rysk och en amerikansk militärbas på sitt territorium.

Fakta – försvar

Armén
8 500 man (2017)
Flygvapnet
2 400 man (2017)
Militärutgifternas andel av BNP
3,2 procent (2017)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten
7,8 procent (2017)

Källor

Ekonomisk översikt

Bergslandet Kirgizistan är fattigt med en liten odlingsbar yta och en underutvecklad industri. Boskapsskötsel är en viktig försörjningskälla för invånarna. Gränshandeln och smugglingen är omfattande. Landet, som är beroende av bistånd från Ryssland, Kina och västländer, hoppas på växande utländska investeringar i de stora outnyttjade mineraltillgångarna. Guldbrytningen har under senare år fått stor ekonomisk betydelse.

Fakta – Ekonomi

BNP per person
1 281 US dollar (2018)
Total BNP
8 093 miljoner US dollar (2018)
BNP-tillväxt
3,5 procent (2018)
Jordbrukets andel av BNP
11,6 procent (2018)
Tillverkningsindustrins andel av BNP
15,2 procent (2018)
Servicesektorns andel av BNP
49,8 procent (2018)
Inflation
1,3 procent (2019)
Statsskuldens andel av BNP
56,0 procent (2018)
Utlandsskuld
8 161 miljoner US dollar (2017)
Valuta
kirgizisk som
Varuexport
1 804 miljoner US dollar (2018)
Varuimport
4 543 miljoner US dollar (2018)
Bytesbalans
- 700 miljoner US dollar (2018)
Varuhandelns andel av BNP
82 procent (2018)
Viktigaste exportvaror
guld, ädelstenar, mineraler, textilier
Största handelspartner
Ryssland, Kina, Kazakstan, Schweiz

Källor

Naturtillgångar, energi och miljö

Kirgizistan har värdefulla mineral- och malmtillgångar, men med svårtillgängliga berg, dålig infrastruktur och avlägsna marknader är det svårt att göra gruvdrift lönsam. Ett undantag är guldbrytningen. Energibehovet täcks av inhemsk vattenkraft och importerad naturgas.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person
650 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per person
1941 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av koldioxid totalt
9 608 tusen ton (2014)
Utsläpp av koldioxid per invånare
1,6 ton (2014)
Andelen energi från förnyelsebara källor
23,3 procent (2015)

Källor

Jordbruk och fiske

Den viktigaste näringsgrenen inom Kirgizistans jordbruk är boskapsskötsel, som har en lång tradition i landet. Det är framför allt nötkreatur, får och getter som upp, men kirgizerna ägnar sig även åt uppfödning av ridhästar och kameler. Ull, kött och skinn är viktiga jordbruksprodukter.

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP
11,6 procent (2018)
Andel av landytan som används för jordbruk
55,0 procent (2016)

Källor

Industri

Kirgizistans industri är underutvecklad även om guldbrytning har lyft sektorn sedan 1997, då utvinning inleddes i guldgruvan Kumtor i nordöstra delen av landet. Nya guldgruvor projekteras.