Kirgizistan

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/kirgizistan/

Kirgizistan ligger i östra Centralasien och blev ett självständigt land 1991, när Sovjetunionen upplöstes. Politiken präglas av motsättningar mellan klaner i den sydvästra och den norra landsändan. Spänningar mellan kirgizer och uzbeker i Ferganadalen kulminerade 2010 i våld som krävde hundratals dödsoffer. Senare samma år fick Kirgizistan en ny demokratisk författning och kunde hålla sitt första fria och rättvisa val. Boskapsskötsel och guldbrytning är viktiga näringar för ekonomin.

Kirgizistan – Geografi och klimat

Kirgizistan är ett bergigt land i östra Centralasien. Det är till ytan något mindre än Norrland. Landet har ett utpräglat inlandsklimat med stora temperaturskillnader mellan årstiderna.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
198 500 km2 (2022)
Tid
svensk +4 timmar
Angränsande land/länder
Kazakstan, Kina, Tadzjikistan, Uzbekistan
Huvudstad med antal invånare
Bisjkek 1 012 500 (officiell uppskattning 2019)
Övriga större städer
Osj 270 300, Jalalabad 119 100, Karakol 76 500, Tokmak 64 500 (officiell uppskattning 2019)
Högsta berg
Jengish Chokusu (i Tien Shan-bergen) (7 439 m ö h)
Viktiga floder
Naryn
Största sjö
Issyk-Kul
Medelnederbörd/månad
Bisjkek 800 mm (nov), 10 mm (juni)
Medeltemperatur/dygn
Bisjkek 24 °C (juli), –15 °C (jan)

Källor

Kirgizistan – Befolkning och språk

De flesta av Kirgizistans invånare bor i landets norra del, där den kazakiska stäppen sträcker sig in i landet. Ferganadalen i sydväst är också tätbefolkad liksom trakten kring sjön Issyk-Kul. Närmare tre fjärdedelar av befolkningen är kirgizer. Största minoritetsgrupp är uzbekerna.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
kirgizer 73 %, uzbeker 15 %, ryssar 6 %, övriga 6 % (officiell uppskattning 2018)
Antal invånare
6 591 600 (2020)
Antal invånare per kvadratkilometer
34 (2020)
Andel invånare i städerna
36,9 procent (2020)
Nativitet/födelsetal
26,9 per 1000 invånare (2019)
Mortalitet/dödstal
5,2 per 1000 invånare (2019)
Befolkningstillväxt
2,1 procent (2020)
Fertilitetsgrad
3,3 antal födda barn per kvinna (2019)
Andel kvinnor
50,5 procent (2020)
Förväntad livslängd
72 år (2020)
Förväntad livslängd för kvinnor
76 år (2019)
Förväntad livslängd för män
68 år (2019)
Språk
kirgiziska och ryska (i vissa delar) är officiella språk, bland minoritetsspråken kan nämnas uzbekiska, ukrainska och turkiska

Källor

Kirgizistan – Religion

Islam (sunni) dominerar som religion bland kirgizer, uzbeker och tadzjiker, men tron är ofta blandad med traditionell lokal shamanism. Ryssar och ukrainare är rysk-ortodoxt kristna. Det finns även små grupper av katoliker, protestanter och judar i landet.

Kirgizistan – Utbildning

Befolkningen i Kirgizistan är sedan Sovjettiden (1918–1991) relativt välutbildad och analfabeterna är få. Nästan alla barn fullföljer den nioåriga obligatoriska grundskolan – såväl pojkar som flickor.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
89,9 procent (2018)
Antal elever per lärare i grundskolan
25 (2018)
Läs- och skrivkunnighet
99,6 procent (2018)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
5,4 procent (2019)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
16,5 procent (2019)

Källor

Kirgizistan – Kultur

Kirgizerna var till långt in på 1900-talet ett nomadfolk, vilket starkt påverkat kulturen. Än idag bor en del kirgizer – åtminstone säsongsvis – i traditionella jurtor, som är ett slags stora runda tält, inredda med mattor och föremål av skinn och trä.

Kirgizistan – Sociala förhållanden

Kirgizistan var på Sovjettiden (1918–1991) en av de fattigaste unionsrepublikerna, och läget försämrades efter självständigheten 1991. Numera lever drygt en fjärdedel av befolkningen under den nationella fattigdomsgränsen. I jordbruksområdena i söder är det sämre ställt än i industriregionen i norr.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
16 per 1000 födslar (2019)
Andel hiv-smittade vuxna (15–49 år)
0,2 procent (2020)
Andel hiv-smittade bland unga kvinnor (15–24 år)
0,1 procent (2020)
Andel hiv-smittade bland unga män (15–24 år)
0,1 procent (2019)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
91,7 procent (2020)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter
97,9 procent (2020)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
6,5 procent (2018)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
86 US dollar (2018)
Andel kvinnor i parlamentet
17 procent (2020)

Källor

Kirgizistan – Seder och bruk

En grundläggande etikettsregel i Kirgizistan bygger på respekt, som visas mot äldre och auktoriteter. Kirgizerna är ofta stolta över sitt land, särskilt den vackra naturen, och samtalar gärna om detta. Människor talar ofta fritt om politik, religion och andra känsliga ämnen.

Kirgizistan – Äldre historia

Kirgizernas ursprung är inte helt klarlagt. Forskarna vet dock att Osj under antiken var en viktig marknadsplats på handelsrutten Sidenvägen. Under 1400- och 1500-talen samlades kirgiziska klaner i ett självständigt, men kortlivat rike på mark som idag tillhör Kirgizistan. Klanerna styrdes därefter under lång tid av olika utländska härskare innan ryssarna på 1800-talet tog över området. Under Sovjetledaren Josef Stalin tvingades nomaderna på 1930-talet bli bönder och arbetare.

Kirgizistan – Modern historia

Kirgizistan var en delrepublik i Sovjetunionen 1922–1991. Under merparten av den perioden undertrycktes den kirgiziska kulturen och livsstilen. Först under Sovjetledaren Michail Gorbatjov på 1980-talet lättade trycket. Inre etniska spänningar kom istället upp till ytan, med våldsutbrott som följd. Vid självständigheten blev den reformsinnade Askar Akajev president. Intrång av islamisk gerilla, etniska strider och ett alltmer auktoritärt styre präglade därefter landet. Akajev avsattes 2005 och hans efterträdare Kurmanbek Bakijev tvingades fly 2010. Då fick Kirgizistan en ny demokratisk författning och fria val kunde hållas.

Kirgizistan – Politiskt system

I maj 2021 ändrades Kirgizistans författning så att presidentstyre återinfördes efter att landet varit en parlamentarisk demokrati sedan 2010. Därmed fick presidenten ökade befogenheter på parlamentets bekostnad.

Kirgizistan – Demokrati och rättigheter

Demokratin i Kirgizistan har gradvis urholkats under de senaste åren. Presidentens makt har ökat på bekostnad av parlamentet och rättsväsendet. Korruptionen är omfattande och kränkningar av de mänskliga rättigheterna förekommer.

Inrikespolitik och författning

Kirgizistan – Aktuell politik

När resultatet av ett omstritt parlamentsval 2020 ogiltigförklarades utbröt politiskt kaos och hårda maktkamper i Kirgizistan. Populisten och nationalisten Sadyr Japarov gick segrande ur striden. Valdeltagandet var rekordlågt när han valdes till president året därpå, samtidigt som en återgång till presidentstyre godkändes i en folkomröstning.

Fakta – politik

Officiellt namn
Kyrgyz Respublikasy/ Republiken Kirgizistan
Statsskick
republik, enhetsstat
Statschef
president Sadyr Japarov (2021–)
Regeringschef
tf premiärminister Akylbek Japarov (2021–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Mandatfördelningen efter parlamentsvalet den 28 november 2021 är ännu inte helt klar.
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Socialdemokraterna 38, Republikanerna-Fäderneslandet 28, Kirgizistanpartiet 18, Onuguru-Framsteg 13, Enhet (Bir Bol) 12, Fosterlandet 11 (2015)
Valdeltagande
35 procent i parlamentsvalet 2021, 39 procent i presidentvalet 2021
Kommande val
parlamentsval 2026, presidentval 2027

Källor

Kirgizistan – Utrikespolitik och försvar

Kirgizistan strävar efter goda relationer till såväl den gamla härskarmakten Ryssland som den nya ekonomiska jätten Kina. Med sitt strategiska läge mitt i Centralasien är Kirgizistan viktigt för stormakterna. Landet var från 2003 till 2014 ensamt i världen om att hysa både en rysk och en amerikansk militärbas på sitt territorium.

Fakta – försvar

Armén
8 500 man (2017)
Flygvapnet
2 400 man (2017)
Militärutgifternas andel av BNP
1,8 procent (2020)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten
4,5 procent (2020)

Källor

Kirgizistan – Ekonomisk översikt

Det fattiga bergslandet Kirgizistan har en liten odlingsbar yta och en underutvecklad industri. Kirgizistan är beroende av bistånd från Ryssland, Kina och västvärlden och hoppas på växande utländska investeringar i de stora outnyttjade mineraltillgångarna. Guldbrytning har en stor ekonomisk betydelse för landet. För många invånare är boskapsskötsel är en viktig försörjningskälla.

Fakta – Ekonomi

BNP per person
1 174 US dollar (2020)
BNP-tillväxt
2,1 procent (2021)
Total BNP
7 736 miljoner US dollar (2020)
Jordbrukets andel av BNP
13,5 procent (2020)
Industrins andel av BNP
29,5 procent (2020)
Servicesektorns andel av BNP
49,6 procent (2020)
Inflation
13,0 procent (2021)
Statsskuldens andel av BNP
68,0 procent (2020)
Utlandsskuld
8 697 miljoner US dollar (2020)
Valuta
kirgizisk som
Varuexport
2 007 miljoner US dollar (2020)
Varuimport
3 447 miljoner US dollar (2020)
Bytesbalans
0,4 miljarder US dollar (2020)
Varuhandelns andel av BNP
74 procent (2020)
Viktigaste exportvaror
guld, ädelstenar, mineraler, textilier (2018)
Största handelspartner
Kina, Ryssland, Kazakstan (2018)
Bistånd per person
74 US dollar (2017)

Källor

Kirgizistan – Naturtillgångar, energi och miljö

Kirgizistan har värdefulla mineral- och malmtillgångar, men med svårtillgängliga berg, dålig infrastruktur och avlägsna marknader är det svårt att göra gruvdrift lönsam. Ett undantag är guldbrytningen. Energibehovet täcks av inhemsk vattenkraft och importerad naturgas.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person
650 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per person
1941 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av koldioxid totalt
11 000 tusen ton (2018)
Utsläpp av koldioxid per invånare
1,7 ton (2018)
Andelen energi från förnyelsebara källor
23,2 procent (2018)

Källor

Kirgizistan – Jordbruk och industri

Den viktigaste näringsgrenen inom jordbruket i Kirgizistan är boskapsskötsel, som har en lång tradition i landet där många förr levde som nomader. Industrin är underutvecklad.

Fakta – Jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP
13,5 procent (2020)
Andel av landytan som används för jordbruk
55,0 procent (2018)
Andel av landytan som är skogsbevuxen
6,9 procent (2020)
Industrins andel av BNP
29,5 procent (2020)

Källor