Iran

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/iran/

Iran är en islamisk republik, i praktiken en religiös diktatur. Det finns ett folkvalt parlament och en folkvald president, men de religiöst lärda har den yttersta makten, i synnerhet de mest konservativa kretsarna. Opposition tystas med fängelse, tortyr, spöstraff eller avrättning. En långvarig konflikt med omvärlden bilades sedan landets misstänkta försök att konstruera kärnvapen avbrutits, men motsättningarna med USA har väckts till liv igen sedan president Trump beslutat lämna avtalet och återinföra sanktioner mot Iran.

Geografi och klimat

Iran är drygt tre och en halv gånger så stort som Sverige. Landet hör till Mellanöstern men ligger också i gränslandet mellan Centralasien och Sydasien. I väster finns förutom arabvärlden även Turkiet. Iran har kust mot Kaspiska havet i norr och en lång sydkust mot Persiska viken och Omanviken, med det strategiskt viktiga Hormuzsundet emellan. Gränsen mot Irak går längst i söder i den omstridda floden Arvand Rud (Shatt al-Arab).

Yta
1 648 000 km2 (2020)
Tid
svensk + 2,5 timmar
Angränsande land/länder
Irak, Turkiet, Armenien, Azerbajdzjan, Turkmenistan, Afghanistan, Pakistan
Huvudstad med antal invånare
Teheran 8 700 000 (folkräkning 2016)
Övriga större städer
Mashhad 3 000 000, Isfahan 2 100 000, Karaj 1 900 000, Shiraz 1 700 000, Tabriz 1 600 000, Qom 1 200 000, Ahvaz 1 200 000 (folkräkning 2016)
Högsta berg
Damavand (5671 m ö h)
Viktiga floder
Karun, Arvand Rud (Shatt-al-Arab)

Källor

Befolkning och språk

Perser utgör drygt hälften av invånarna i Iran. Näst flest är azerierna medan upp till en tiondel är kurder. Återstoden tillhör en rad mindre folkgrupper. Invånarantalet har nästan fyrfaldigats på ett halvsekel men de tidigare höga födelsetalen har minskat drastiskt sedan 1980-talet. De flesta iranier bor i norr och i väster. Ett par hundra tusen unga, ofta välutbildade iranier beräknas varje år lämna landet på jakt efter ett bättre liv i Europa eller Nordamerika.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
perser ca 50 %, azeri (azerbajdzjaner) ca 25 %, kurder ca 10 %, balucher, turkmener, araber
Antal invånare
82 913 906 (2019)
Antal invånare per kvadratkilometer
50 (2017)
Andel invånare i städerna
74,4 procent (2017)
Nativitet/födelsetal
16,5 per 1000 invånare (2016)
Mortalitet/dödstal
4,5 per 1000 invånare (2016)
Befolkningstillväxt
1,1 procent (2017)
Fertilitetsgrad
1,7 antal födda barn per kvinna (2016)
Andel kvinnor
49,7 procent (2017)
Förväntad livslängd
76 år (2018)
Förväntad livslängd för kvinnor
78 år (2018)
Förväntad livslängd för män
75 år (2018)
Språk
persiska är officiellt språk 1
1. kurdiska, baluchiska, luri, turkiska, arabiska är minoritetsspråk

Källor

Religion

Den överväldigande majoriteten av iranierna är muslimer. De allra flesta – särskilt inom de största folkgrupperna perser och azerier – tillhör den shiamuslimska inriktningen inom islam. Iran har världens största shiamuslimska befolkning. Andra religiösa grupper diskrimineras.

Utbildning

Barnen börjar skolan vid sex års ålder och har skolplikt i åtta år. I stort sett alla barn går i grundskolan, som är avgiftsfri. Utbildningsväsendet kämpar med ekonomiska problem, brist på utbildade lärare och överfulla klasser. Studier i islam är obligatoriska i iranska skolor, och för inträde på universitet krävs godkända prov i islamisk teologi.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
98,6 procent (2017)
Antal elever per lärare i grundskolan
27 (2015)
Läs- och skrivkunnighet
85,5 procent (2016)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
4,0 procent (2018)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
20,0 procent (2017)

Källor

Kultur

Iran har historiskt haft ett rikt och blomstrande kulturliv. Den äldsta avbildande konst man har hittat är hela 8 000 år gammal. Det är små obrända lerfigurer som föreställer djur och människor. Den persiska litteraturen är resultatet av urgamla traditioner. Landets mest uppburna författare från vår tid är poeten Ahmad Shamloo, som avled 2000. Iran har också en rik filmtradition med regissörer som Abbas Kiarostami, Jafar Panahi och Asghar Farhadi.

Arbetsmarknad

Uppgifter om hur många iranier som arbetar är osäkra. Arbetslösheten låg enligt Irans statistikbyrå på drygt 12 procent 2018, men den verkliga siffran tros vara dubbelt så hög. Till detta kommer omfattande undersysselsättning.

Fakta – arbetsmarknad

Arbetslöshet
12,0 procent (2019)
Ungdomsarbetslöshet
28,6 procent (2019)

Källor

Sociala förhållanden

Iranierna är traditionellt starkt klassmedvetna. Revolutionen förändrade delvis sammansättningen av överklassen: de högsta bland de skriftlärda mullorna fick en särskild status medan många från det tidigare ledande skiktet, liksom från den välutbildade medelklassen, lämnade landet eller avrättades.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
12 per 1000 födslar (2018)
Andel hiv-smittade vuxna (15–49 år)
0,1 procent (2019)
Andel hiv-smittade bland unga kvinnor (15–24 år)
0,1 procent (2019)
Andel hiv-smittade bland unga män (15–24 år)
0,1 procent (2019)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
94,9 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter
88,4 procent (2017)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
7,6 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
415 US dollar (2016)
Andel kvinnor i parlamentet
6 procent (2018)

Källor

Seder och bruk

Med sitt rika kulturarv är iranierna stolta över sin historia, inte minst det persiska imperiets storhetstid. Detta erkänns inte gärna officiellt i den islamiska republiken, men den starka religiositeten går ofta hand i hand med en påtaglig nationalism. Iranierna är också intresserade av och positiva till utlänningar, även om inte heller detta gärna sägs officiellt.

Äldre historia

En rad stora riken har uppstått och fallit i det som idag är Iran sedan runt 3000 före Kristus. Den arabiska erövringen på 600-talet efter Kristus förde islam till området. Delar av det dåvarande Persien ockuperades på 1700-talet av turkar, och hundra år senare kom ryssar och britter. Efter första världskriget kom Pahlavi-dynastin till makten, och shahen började modernisera landet.

Modern historia

Efter ett beslut i parlamentet om att nationalisera oljeindustrin genomfördes en militärkupp där premiärministern avsattes 1953, och shahen blev envåldshärskare. Han satsade på modernisering av landet men de flesta iranier förblev fattiga. En växande opposition samlade vänsteranhängare och religiösa krafter, och 1979 störtades shahen. Ayatolla Ruhollah Khomeini blev därefter ledare för en islamisk ”gudsstat” där det visade sig finnas liten plats för oliktänkande. Ett förödande krig rasade mot Irak 1980–1988. Under 2000-talet har västvärlden skärpt sina sanktioner mot Iran på grund av misstankar om att landet försöker utveckla kärnvapen.

Politiskt system

Iran har sedan 1979 en författning som bygger på revolutionsledaren ayatolla Ruhollah Khomeinis idéer om stat baserade på religiösa grunder, en gudsstat (teokrati). Islams lagar, sharia, utgör grunden för den iranska lagstiftningen och de religiösa domstolarna. En religiös makthierarki har det avgörande inflytandet. Det finns också folkvalda politiska organ även om Iran inte har demokratiska val i västerländsk mening. De medborgerliga rättigheterna är starkt begränsade och brotten mot mänskliga rättigheter omfattande.

Politiska grupperingar

Politiska partier som inte motsätter sig Irans religiösa styre blev tillåtna 1998 efter ett förbud i 13 år. Iran har dock inte partipolitik i västerländsk mening. Partierna måste registrera sig hos myndigheterna och övervakas noga. Det finns över 100 partier, men i val deltar kandidaterna som individer. Viktigare än enskilda partier är de breda koalitioner som uppstår i samband med parlamentsval, ofta under nya namn. Det finns två huvudgrupperingar i iransk politik: konservativa (religiöst ortodoxa) och reformister. På båda sidor finns dock olika falanger och det politiska landskapet är svåröverskådligt. Många politiker betecknar sig också som oberoende.

Demokrati och rättigheter

Kränkningar av de mänskliga rättigheterna är vanliga i Iran, och flera hundra människor avrättas varje år. Landet har ett fungerande valsystem, men fängelserna hyser också politiska fångar, ofta efter undermåliga rättegångar. Bloggare och journalister hotas och fängslas. Sociala medier övervakas och det är vanligt att tidningar stängs.

 

Aktuell politik

Sedan den islamiska republikens hjälte, ayatolla Ruhollah Khomeini, avled 1989 har olika grupper inom den styrande eliten varit djupt oeniga om hur samhället ska utvecklas. Under president Ahmadinejads styre 2005–2013 hårdnade det politiska klimatet. Länge såg det ut som om presidentvalet i juni 2013 skulle stå mellan konservativa kandidater, "principalister", lojala mot den högste ledaren ayatolla Khamenei. Men segern gick till mullan Hassan Rohani som betraktas som en moderat pragmatiker. Valet av Rohani väckte hopp bland reformanhängare. Men återigen har konservativa krafter stärkts, delvis till följd av de svårigheter Iran kastats in i med återinförda amerikanska sanktioner.

Fakta – politik

Officiellt namn
Jomhuri-ye Eslami-ye Iran/ Islamiska republiken Iran
Statsskick
republik, enhetsstat
Statschef
ayatolla Ali Khamenei (1989–)
Regeringschef
president Hassan Rohani (2013–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
konservativa 221, reformister 20, oberoende och religiösa minoriteter 38, oklara 11 (2020) 1
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
reformister 133, konservativa grupper 125, oberoende och religiösa minoriteter 32 (2016)
Valdeltagande
drygt 42 procent i parlamentsvalets första omgång 2020, knappt 73 procent i presidentvalet 2013 2
Kommande val
presidentval 2021, parlamentsval 2024
1. Resultat efter första valomgången i februari.
2. Av 290 platser i parlamentet tillsattes 279 i första valomgången.

Källor

Utrikespolitik och försvar

Med sin storlek och sitt strategiska läge vid Persiska viken, mellan arabvärlden, Centralasien och södra Asien är Iran en regional stormakt. Många ser landet som en shiamuslimsk motpol mot den sunnimuslim­ska tungviktaren Saudiarabien. Men Iran har sedan revolutionen till stor del varit isolerat, särskilt i förhållande till västvärlden.

Fakta – försvar

Armén
350 000 man (2017)
Flygvapnet
30 000 man (2017)
Flottan
18 000 man (2017)
Militärutgifternas andel av BNP
3,1 procent (2017)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten
15,8 procent (2017)

Källor

Ekonomisk översikt

Två omständigheter har satt sin prägel på Irans ekonomi i modern tid: Olja är landets viktigaste exportvara, det gör samhället känsligt för svängande oljepris. Och motsättningr med andra länder, främst USA, har lett till sanktioner som satt press på Iran. Staten är starkt närvarande i både industri och finanssektor, trots privatiseringar och andra marknadsreformer sedan slutet av 1990-talet. Omfattande priskontrol­ler och statliga subventioner bidrar till ineffektivitet. Den informella, "svarta" sektorn är relativt stor och korruptionen utbredd.

Fakta – Ekonomi

BNP per person
5 628 US dollar (2017)
Total BNP
454 013 miljoner US dollar (2017)
BNP-tillväxt
3,8 procent (2017)
Jordbrukets andel av BNP
9,5 procent (2017)
Tillverkningsindustrins andel av BNP
12,0 procent (2017)
Servicesektorns andel av BNP
54,4 procent (2017)
Inflation
35,7 procent (2019)
Statsskuldens andel av BNP
32,2 procent (2018)
Utlandsskuld
6 276 miljoner US dollar (2017)
Valuta
iransk rial
Varuexport
28 345 miljoner US dollar (2000)
Varuimport
15 207 miljoner US dollar (2000)
Bytesbalans
12 481 miljoner US dollar (2000)
Varuhandelns andel av BNP
31 procent (2017)
Viktigaste exportvaror
olja, äkta mattor, kaviar, jordbruksprodukter
Största handelspartner
Japan, Kina, Förenade Arabemiraten, Italien, Sydkorea, Tyskland, Frankrike, Ryssland

Källor

Naturtillgångar, energi och miljö

Iran har mycket stora kända reserver av både naturgas och olja. Det innebär nästan en femtedel av den kända naturgasen i världen och nästan en tiondel av oljereserverna. I landet finns dessutom gott om mineraler som järn, kol, zink, nickel, svavel, krom och koppar.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person
3 034 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per person
2996 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av koldioxid totalt
649 481 tusen ton (2014)
Utsläpp av koldioxid per invånare
8,3 ton (2014)
Andelen energi från förnyelsebara källor
0,9 procent (2015)

Källor

Jordbruk och fiske

Endast en dryg tiondel av Irans landyta är uppodlad, trots att kanske en tredjedel skulle kunna användas till jordbruk. Näringsfattiga jordar och vattenbrist försvårar utvecklingen. Vete är den vanligaste grödan, följt av korn och ris. Frukt, nötter och kryddor utgör viktiga exportvaror. Iran är världsledande producent av pistagenötter, fikon, saffran, rosvatten och berberisbär. I söder och öster odlas även dadlar. Tomater och potatis är viktiga jordbruksprodukter, liksom sockerrör och -betor.

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP
9,5 procent (2017)
Andel av landytan som används för jordbruk
28,2 procent (2016)

Källor

Industri

Vid sidan av oljan domineras industrisektorn av petrokemiska produkter, stålverk, fordonstillverkning samt flyg- och vapenindustri. Knappt en tredjedel av arbetskraften är sysselsatt inom sektorn. Den petrokemiska industrin började med tillverkning av gödselämnen på 1950- och 1960-talet. Idag förser den andra industrier, som pappers- och textiltillverkning, med råmaterial. En målsättning är att bli en ledande exportör av plaster, konstgödsel och andra oljebaserade produkter. Ett hinder är emellertid att landet inte har tillräckligt många oljeraffinaderier.

Utrikeshandel

Oljeprisernas kraftiga svängningar på världsmarknaden och amerikanska sanktioner ökar osäkerheten i Irans ekonomi eftersom råolja svarar för i genomsnitt 80 procent av Irans exportinkomster. För att minska beroendet av olja och naturgas försöker regeringen främja exporten av andra varor, som petrokemiska produkter, andra industrivaror och jordbruksprodukter.

Fakta – utrikeshandel

Varuexport
28 345 miljoner US dollar (2000)
Varuimport
15 207 miljoner US dollar (2000)
Bytesbalans
12 481 miljoner US dollar (2000)
Varuhandelns andel av BNP
31 procent (2017)
Viktigaste exportvaror
olja, äkta mattor, kaviar, jordbruksprodukter
Största handelspartner
Japan, Kina, Förenade Arabemiraten, Italien, Sydkorea, Tyskland, Frankrike, Ryssland

Källor