När den tidigare ayatollan Ali Khamenei som dödats i ett amerikanskt anfall begravs i juli saknas sonen och efterträdaren Mojtaba Khamenei.

USA och Israel inleder, utan stöd i FN:s säkerhetsråd, ett nytt och större krig mot Iran i februari. Bland andra dödas högste ledaren ayatolla Ali Khamenei. Syftet uppges på nytt vara att stoppa kärnteknikprogrammet. Iran svarar med att stänga Hormuzsundet och attackera mål i grannländerna. Världsmarknadspriset på bland annat olja skjuter i höjden. Ett samförståndsavtal ingås i juni mellan Iran och USA, men redan månaden därpå tycks det vara överspelat och nya krigshandlingar utbryter (läs mer om kriget här).

EU sätter i januari upp det iranska Revolutionsgardet (IRGC) på sin lista över terroristorganisationer. Skälet är de omfattande massakrerna på civila demonstranter.

De regimkritiska protester som bröt ut i slutet på december 2025 breder ut sig i Iran och fortsätter in i januari 2026. De blir till de största hittills tills regimen brutalt stoppar dem. Tusentals människor dödas. Demonstrationerna utlöses av en djup ekonomisk kris med en valuta i fritt fall och skenande priser. USA uppmuntrar till regimskifte men ingriper inte.

FN återupptar i september efter tio år handelssanktioner mot Iran som är bindande för alla världens länder. Skälet är att Iran bedöms mörklägga sin kärntekniska verksamhet.

Ett tolv dagar långt krig utspelas i juni då Israel och USA bombar Iran i uttalat syfte att slå ut landets kärnteknikprogram. Iran svarar med attacker mot Israel och en amerikansk bas i Qatar. Omkring 1 200 iranier och ett 30-tal israeler dödas i striderna.

FN:s atomenergiorgan IAEA slår fast i juni att Iran bryter mot sina skyldigheter genom att undanhålla uppgifter om anrikning av uran. Anrikningen är nu också nära nivån för kärnvapenbruk.

Sedan Donald Trump tillträtt som president i januari skärps USA:s redan hårda sanktioner mot Iran.

Irans ställning i regionen försvagas ytterligare i december när dess allierade, Syriens president Bashar al-Assad, störtas av rebeller och går i landsflykt.

I oktober angriper Iran och Israel varandra efter en israelisk attack som via sprängladdningar i personsökare dödar många ledare för milisen Hizbollah i Libanon.

Iran och Sverige byter i juni de fängslade svenskarna Johan Floderus och Saeed Azizi mot den iranske krigsförbrytaren Hamid Noury, som dömts i svensk domstol till livstids fängelse. Fångutväxlingen sker sedan den svenska regeringen benådat Noury.

Irans president Ebrahim Raisi och utrikesminister Hossein Amir-Abdollahian omkommer när en helikopter störtar i norra Iran i maj. I valet månaden därpå väljs Masoud Pezeshkian, en mer reformsinnad politiker än företrädaren, till president.

Iran anfaller i april för första gången Israel direkt från eget territorium med hjälp av robotar och drönare. Det sker sedan en attack som tillskrivs Israel dödar medlemmar av Irans litstyrka Revolutionsgardet intill landets ambassad i Syrien. Dessförinnan har USA och Israel bland annat angripit de Iranstödda huthirebellerna i Jemen som attackerat Israel samt sjöfart i Röda havet.

Iran och Pakistan beskjuter varandra över gränsen i januari, sedan den iranska sidan siktat på mål som uppges tillhöra en iransk sunniextremistisk motståndsgrupp, Jaish al-Adl.

Ett dubbelattentat med politiska övertoner skakar staden Kerman i januari. Fler än 100 dödsoffer rapporteras och omkring 150 personer skadas när bomber detonerar intill generalen Qasem Soleimanis grav på årsdagen av hans dödsdag.

Den Iranstödda palestinska terrorstämplade rörelsen Hamas genomför en stor attack mot Israel den 7 oktober som dödar omkring 1 200 personer. Hizbollah i Libanon, liksom huthirebellerna i Jemen, Iranstödda de med, angriper också Israel som i sin tur svarar med att föra krig i Gaza och Libanon.

I oktober tillkännages att Nobels fredspris tilldelas den fängslade människorättsaktivisten Narges Mohammadi. Priset uppmärksammar därmed de stora regimkritiska protesterna under det gångna året.

Iran är ett av sex länder som i augusti bjuds in till att bli medlem av samarbetsgruppen Brics som vill utgöra en motvikt till västvärldens dominans.

Efter åratal av frostiga relationer, och krig via ombud i Jemen, återupptar Iran och Saudiarabien i mars diplomatiska förbindelser. Överenskommelsen har slutits i Peking och ses som en framgång för Kina.

I september dör Mahsa Amini, 22 år, efter att ha gripits av sedlighetspolisen som övervakar hur kvinnor klär sig. Landsomfattande ihållande protester bryter ut mot slöjtvånget och regimen. Hundratals demonstranter dödas.

Den ultrakonservative Ebrahim Raisi väljs till president i juni. Valet är kontroversiellt då Raisi har varit högste chef för rättsväsendet och ingått i en ”dödskommitté” som låtit avrätta mängder av politiska fångar.

Iran blir ett av de länder som drabbas värst när en ny form av coronavirus sprids från Kina i det som snart blir en världsomspännande pandemi. De döda i sjukdomen covid-19 räknas snart i tiotusental enbart i Iran.

Iranskt luftvärn skjuter av misstag ner ett ukrainskägt flygplan strax efter start från Teheran och alla 176 ombord omkommer. Bland passagerarna finns bland andra iranier, kanadensare och svenskar medan besättningen är ukrainsk.

Qasem Soleimani, general i Irans elitstyrka Revolutionsgardet och chef för utlandsstyrkan al-Quds ("Jerusalemstyrkan"), dödas i januari i Bagdad av USA i ett flyganfall. USA håller honom ansvarig för milisattacker mot amerikaner på irakisk mark.

Hundratals människor dödas i november när regimen slår ner på protester i flera städer som utlösts av en chockhöjning av bensinpriset.

USA terrorstämplar Revolutionsgardet i april.

I maj drar sig USA ur det internationella avtalet om Irans kärntekniska program, JCPOA. USA:s skarpa sanktioner mot Iran återinförs. 

I december utbryter protester i staden Mashhad mot korruption och högra levnadskostnader. De sprids runtom i landet och slås ner brutalt. Tiotals människor dödas.

I juli skriver de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd plus Tyskland under ett avtal med Iran, JCPOA, som reglerar Irans kärntekniska program, specifikt urananrikningen, i utbyte mot lättnader av sanktionerna. Samtidigt väcker Irans fortsatta utveckling av robotar med allt längre distans omvärldens protester.

Krig bryter ut i Jemen, där Iran backar upp huthirebellerna och landets främste rival Saudiarabien stödjer regeringssidan.

Hassan Rohani väljs till president med löfte om ett öppnare samhälle. Liksom andra, reforminriktade företrädare, förändras samhället dock inte nämnvärt på grund av de konservativas motstånd.

Regimen slår hårt mot gatuprotester efter påstått valfusk, då Mahmoud Ahmadinejad omvalts. Många dödas.

Den strängt konservative Mahmoud Ahmadinejad väljs till president. Trycket mot oppositionella skärps och landet isoleras alltmer av omvärlden. Ahmadinejad driver på landets kontroversiella anrikning av uran. Flera kärnforskare dödas, och Israel misstänks för morden. En avancerad cyberattack från USA och Israel bromsar anrikningen.

Mohammad Khatami väljs till president med en starkare reformistisk profil än företrädaren. Liksom denne motarbetas hans agenda av de konservativa krafter, ledda av högste ledaren Ali Khamenei, som har den yttersta makten.

Irans högste ledare Ayatolla Ruhollah Khomeini dör men systemet består. Landets president, Ali Khamenei, utses till efterträdare och får också den religiösa titeln ayatolla. Khamenei efterträds på presidentposten av Ali Akbar Hashemi Rafsanjani som vill genomföra reformer och förbättra relationerna med omvärlden men som motarbetas av konservativa krafter.

Ayatolla Khomeini utfärdar en fatwa (religiös order) om att döda den brittisk-indiske författaren Salman Rushdie för romanen Satansverserna, som ayatollan ser som hädisk. Översättaren i Japan mördas och den norske förläggaren utsätts för mordförsök. Många år senare, 2022, utsätts Rushdie för ett mordförsök i USA.

Irak styrt av Saddam Hussein invaderar Iran. Över en miljon dödas i kriget, där Irak använder kemiska stridsmedel. Ett Irakstött uppror av vänsterrörelsen Folkets mujahedin i början av kriget slås ned och besvaras med tusentals avrättningar.

Studenter håller med regimens goda minne personalen vid USA:s ambassad som gisslan i drygt 14 månader. Ett amerikanskt fritagningsförsök misslyckas.

Shah Reza Mohammad Pahlavi störtas i en bred folklig revolution och går i exil i USA. Shiamuslimska islamister under ledning av ayatolla Ruhollah Khomeini tar makten och utropar Islamiska republiken Iran. Det nya styret slår brutalt ned allt motstånd. USA pekas ut som landets huvudfiende.

Shahen upplöser politiska partier och inför enpartistyre. Moskéer är naturliga samlingspunkter för oppositionen som förföljs brutalt.

Iran inleder ett militärt och ekonomiskt samarbete med USA.

Vänsterpolitikern Mohammad Mosaddeq utses till premiärminister och driver igenom att oljan ska nationaliseras. Han störtas i en kupp stödd av USA och Storbritannien, och den förre shahen, Reza Mohammad Pahlavi, blir envåldshärskare.

Iran ockuperas av Sovjetunionen och Storbritannien i samband med andra världskriget. Reza Shah Pahlavi tvingas abdikera till förmån för sin son Reza Mohammad Pahlavi.

Persien byter även i internationella sammanhang namn till Iran, vilket är det lokala namnet.

Reza Khan bestiger tronen som shah under namnet Reza Shah Pahlavi. Under hans styre moderniseras Persien i många avseenden.

Bridgadgeneralen Reza Khan griper makten genom en statskupp.

Den turkmenska qajardynastin sitter vid makten och och deras kungar (shaher) styr ett försvagat Persien som delvis kontrolleras av flera makter under denna period, som Ryssland och Storbritannien. Qajardynastins makt varar i mer än 200 år.

Det persiska så kallade safavidiska väldet grundas av shah Ismail (shah betyder kejsare eller kung) och utgör en shiamuslimsk gudsstat. Den varar till början av 1700-talet och är som mäktigast kring år 1600. 

I mitten av 600-talet erövrar araberna sasanidernas rike. Islam blir officiell religion och ersätter zoroastrismen. Persien underställs det arabiska kalifatet.

Persien blir under 200-talet före Kristus åter självständigt under det så kallade sasanidiska riket som består i mer än 400 år.

Akemeniderna besegras av en armé under Makedoniens kung Alexander den store och inlemmas i hans rike.

Det första självständiga persiska (akamenidiska) riket uppstår under detta århundrande. Som störst sträcker det sig från Egypten till Indien.