Stigande dödstal, USA hotar ingripa

14 januari

Tusentals människor rapporteras ha dödats och över 10 000 gripits i protesterna mot regimen. Få oberoende medier finns på plats och regimen har stängt av både telefonnätet och internet, vilket gör det svårt att veta vad som händer i landet. Myndigheternas hårda nedslag på demonstranterna verkar dock ha dämpat dem kraftigt. Högste ledaren Ali Khamenei skyller på USA och Israel för uppvigling. USA:s president Donald Trump hotar med militära medel mot regimens våld, men tycks överge de planerna sedan han tackat Iran för ett löfte om att 800 avrättningar, enligt Trump, inte kommer att verkställas.

USA inför strafftullar

12 januari

Alla länder som gör affärer med Iran beläggs omgående med amerikanska strafftullar på 25 procent, enligt ett uttalande från USA:s president Donald Trump. Irans främsta handelspartner är Kina, Turkiet, Förenade arabemiraten och Irak.

Landsomfattande protester mot regimen

29 december

Dagliga regimkritiska protester mot sjunkande levnadsstandard och skenande kostnader bryter ut i Teheran och Isfahan, och sprider sig snart runtom i landet. Tiotals dödsoffer krävs i de sammandrabbningar som uppstår och tusentals grips. Demonstrationerna är de största sedan 2022 efter den unga kvinnan Mahsa Aminis död. Protesterna denna gång äger rum sedan valutran rialen rasat till 1,4 miljoner för 1 amerikansk dollar på svarta marknaden och inflationen stigit till omkring 40 procent. Missnöjet späds på av vattenbrist efter svår torka och ständiga strömavbrott. Ekonomin har också skadats av bland annat USA:s sanktioner.

28 september

Förenta nationerna återupptar efter tio år handelssanktioner mot Iran som är bindande för alla länder. Sanktionerna hävdes 2015 när Iran ingick ett avtal, JCPOA, med de fem permanenta länderna i FN:s säkerhetsråd plus Tyskland, om begraänsning och kontroll av Teheranregimens kärntekniska program för att säkerställa att man inte utvecklar kärnvapen. Sanktionerna återinförs genom en särskild mekanism i avtalet på initiativ av Frankrike, Storbritannien och Tyskland, eftersom Iran bedöms mörka sin kärntekniska verksamhet. Detta avfärdas av Iran som påpekar att man har återupptagit sitt samarbete med inspektörerna i Internationella atomenergiorganet (IAEA) efter sommarens israeliska och amerikanska anfall.

Västländer fördömer hot från Iran

31 juli

Sverige och 13 andra västländer fördömer i ett gemensamt uttalande vad man kallar "statliga hot från Irans underrättelsetjänster i våra respektiver territorier". I uttalandet anklagas Iran för att försöka "döda, kidnappa och trakassera" personer i Europa och USA. Länderna beskyller de iranska underrättelsetjänsterna för att samarbeta med organiserad brottslighet för att angripa "journalister, dissidenter, judiska medborgare och tidigare regimföreträdare". Iran uppmanas sluta med dessa "brottsliga aktiviteter". Utöver Sverige står följande länder bakom uttalandet: Albanien, Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Kanada, Nederländerna, Spanien, Storbritannien, Tjeckien, Tyskland, USA och Österrike. Iran avfärdar påståendena.