Indonesien
Samling till bön vid moskén i Garut på västra Java. Foto: Sony Herdiana/Shutterstock.

Indonesien

Den indonesiska övärlden breder ut sig nästan 500 mil mellan Sydöstasiens fastland och Australien. Indonesien är världens fjärde folkrikaste stat och har den största muslimska befolkningen i världen. Sedan president Suhartos fall 1998 har landet utvecklats i demokratisk riktning. I Papua förs en väpnad kamp för självständighet. Tsunamin 2004 drabbade Indonesien hårt, med runt 170 000 döda.

Senaste händelser/kalendarium

Till kalendariet
  • 2020

    • November

    • Brutala mord på kristna

      Ett tiotal misstänkta medlemmar av den IS-trogna extremistgruppen Mit (East Indonesia Mujahedin), med bas på ön Sulawesi, överfaller den kristna befolkningen i byn Lembantongoa i provinsen Centrala Sulawesi. Fyra kristna män dödas, varav en bränns ihjäl och en får sin hals avskuren. Flera byggnader i byn bränns ned, däribland en enkel gudstjänstlokal. I Indonesien finns tiotals grupperingar som har svurit sin trohet till den sunniextrema Islamiska staten (IS). Sulawesi har länge plågats av våld mellan kristna och muslimer.

    • Asiatiska länder bildar rekordstort handelssamarbete

      Femton länder i Asien och Stillahavsregionen undertecknar handelsavtalet RCEP (Regional Comprehensive Economic Partnership). Medlemmarna är några av världens största ekonomier: Kina, Japan, Sydkorea, Australien och Nya Zeeland samt de tio sydöstasiatiska Aseanländerna. Tillsammans svarar de för nästan en tredjedel av världens samlade BNP. Samarbetet behöver ratificeras av nio länder, varav sex Aseanmedlemmar, för att träda i kraft. Indien deltog länge i förhandlingarna, men valde att dra sig ur 2019 av oro för konsekvenserna för inhemsk produktion. USA står utanför RCEP, som har setts som ett kinesiskt svar på det stora amerikanska handelsinitiativet TPP, som när Washington drog sig ur 2017 döptes om till CPTPP.

    • Militärbefäl "avrättar" pastor i Papua

      Ett högt uppsatt militärbefäl misstänks för att ha "avrättat" en pastor i ett samhälle i centrala Papua, enligt Indonesiens kommission för de mänskliga rättigheterna. Pastorn ska enligt ögonvittnen ha torterats och skjutits av ett högt uppsatt militärbefäl under ett förhör den 19 september. Förhöret gällde vapenstölder som separatistgerilla misstänktes för. Pastorn ska senare ha avlidit av skottskadorna. Amnesty International säger att man dokumenterat över ett dussin fall av olagligt dödande utfört av indonesisk militär och polis i Papua sedan i februari 2020.

    • Nedgång i ekonomin

      För första gången sedan Asienkrisen 1998 befinner sig den indonesiska ekonomin i en recession (BNP minskar under minst två kvartal i följd). Orsaken är de restriktioner som kampen mot coronapandemin kräver och som drabbar turistindustrin hårt. Under 2020 års andra kvartal krympte BNP med 5,3 procent jämfört med samma period 2019 och under det tredje kvartalet var minskningen 3,5 procent. Regeringen beräknar att 3,5 miljoner invånare kan förlora sina arbeten under pandemin.

    • Oktober

    • Protester mot nya arbetsmarknadslagar

      Stora demonstrationer mot nya arbetsmarknadslagar pågår i flera dagar i en rad städer. Bakom protesterna ligger bland annat fackföreningar, miljögrupper och frivilligorganisationer. Demonstrationerna är till en början fredliga men blir alltmer våldsamma efter hand. Efter ett par dagar har hundratals människor gripits av polisen. Demonstranterna fruktar att de nya lagarna, som antogs av parlamentet den 5 oktober, kommer att bli skadliga för såväl arbetare som miljö. Regeringen säger att lagändringarna är nödvändiga för att stimulera ekonomin som drabbats hårt av coronapandemin. I stora drag går lagändringarna ut på att förenkla landets komplicerade miljö-, arbetsmarknads- och näringslivslagar för att öka de utländska investeringarna. Minimilöner ska nu sättas på provinsnivå istället för nationellt. Det ska bli billigare att avskeda anställda, samtidigt som arbetslöshetsersättningen höjs. Vissa miljökrav på företagen mildras också. Regeringen hoppas att reformerna ska ge miljontals nya jobb, främst åt landets många arbetslösa ungdomar.

Till kalendariet

Varukorg

Totalt 0