Indonesien

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/indonesien/

Den indonesiska övärlden breder ut sig nästan 500 mil mellan Sydöstasiens fastland och Australien. Indonesien är världens fjärde folkrikaste stat och har den största muslimska befolkningen i världen. Sedan president Suhartos fall 1998 har landet utvecklats i demokratisk riktning. I Papua förs en väpnad kamp för självständighet. Tsunamin 2004 drabbade Indonesien hårt, med runt 170 000 döda.

Indonesien – Geografi och klimat

Indonesien utgörs av en väldig övärld som breder ut sig mellan det sydöstasiatiska fastlandet och Australien. Av de drygt 18 000 öarna är ungefär 6 000 bebodda. Indonesien har ett tropiskt havsklimat med hög luftfuktighet.

Fakta – Geografi och klimat

Yta: 1 904 569 km2 (2022) ¹
Tid: svensk +6–8 timmar
Angränsande land/länder: Malaysia, Papua Nya Guinea, Östtimor
Huvudstad med antal invånare: Jakarta 10 560 000 (folkräkning 2020) ²
Övriga större städer: Surabaya 2 870 000, Bekasi 2 540 000, Bandung 2 440 000, Medan 2 430 000, Depok 2 060 000, Tangerang 1 890 000 (folkräkning 2020)
Högsta berg: Puncak Jaya (Papua, 5 030 m ö h)
Viktiga floder: Kapuas och Mahakam (Kalimantan), Batang Hari och Musi (Sumatra), Mamberamo och Digul (Papua)
Största sjö: Danau Toba (Sumatra)
Medelnederbörd/år: i väst och norr ca 2 000 mm, östra Java och Nusa Tenggara ca 1 000 mm
Medeltemperatur/dygn: Jakarta ca 27 °C hela året

1. uppgiften avser landytan
2. Regeringen föreslog i augusti 2019 att huvudstaden ska flyttas till östra Kalimantan på Borneo.

Källor

Indonesien – Befolkning och språk

Indonesien är världens fjärde folkrikaste land. En klar majoritet av invånarna härstammar från malajfolk som under 500-talet före Kristus vandrade in från det asiatiska fastlandet. Dagens befolkning är uppdelad i ett stort antal folkgrupper (enligt vissa källor 400), varav många talar egna språk och har egna kulturer.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning: stor majoritet av malajiska folk (största grupper är javaneser, sundaneser, madureser), minoriteter av t ex papuanska, mikronesiska och melanesiska folkslag samt kineser
Antal invånare: 275 501 339 (2022)
Antal invånare per kvadratkilometer: 146 (2020)
Andel invånare i städerna: 58 procent (2022)
Nativitet/födelsetal: 17,4 per 1000 invånare (2020)
Mortalitet/dödstal: 6,6 per 1000 invånare (2020)
Befolkningstillväxt: 0,6 procent (2022)
Fertilitetsgrad: 2,2 antal födda barn per kvinna (2021)
Andel kvinnor: 49,7 procent (2022)
Förväntad livslängd: 68 år (2021)
Förväntad livslängd för kvinnor: 70 år (2021)
Förväntad livslängd för män: 66 år (2021)
Språk: bahasa indonesia är officiellt språk, därutöver talas ca 400 lokala språk (varav javanesiska och sundanesiska är störst)

Källor

Indonesien – Religion

Författningen föreskriver religionsfrihet men slår samtidigt fast att republiken Indonesien vilar på tanken om tron på en gud. Ateism är inte direkt förbjudet men betraktas ofta med stor skepsis. Det finns sex officiellt erkända religioner: hinduism, buddism, islam, katolicism, protestantism och konfucianism.

Indonesien – Utbildning

I Indonesien råder tolvårig skolplikt för alla barn från sju års ålder. I verkligheten hoppar nästan var femte elev av skolan efter de sex första åren. Avhoppen sker främst bland fattiga barn på landsbygden.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan: 93,5 procent (2018)
Antal elever per lärare i grundskolan: 17 (2018)
Läs- och skrivkunnighet: 96,0 procent (2020)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP: 3,5 procent (2020)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten: 19,2 procent (2020)

Källor

Indonesien – Kultur

Kulturen i Indonesien präglas av den etniska och religiösa mångfalden. Karakteristiskt för den klassiska musiken är gamelan-orkestrarna med rötter i animism (andetro), hinduism och buddism. Teater, i synnerhet dockteater, är mycket populärt.

Indonesien – Sociala förhållanden

Levnadsstandarden och det allmänna hälsotillståndet bland indoneserna har förbättrats markant sedan 1960-talet. I dag beräknas var tionde indones leva under den officiella fattigdomsgränsen. De fattiga återfinns främst på landsbygden och i landets östra delar. Coronapandemin 2020–2022 innebar en stor påfrestning för sjukvården.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet: 19 per 1000 födslar (2021)
Andel av landsbygdsbefolkningen med tillgång till elektricitet: 98 procent (2021)
Andel av befolkningen med tillgång till dricksvatten från en kontrollerad källa: 92 procent (2020)
Andel av befolkningen med tillgång till toaletter: 86,5 procent (2020)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP: 3,4 procent (2020)
Offentliga utgifter för hälsovård per invånare: 133 US dollar (2020)
Andel kvinnor i parlamentet: 22 procent (2022)

Källor

Indonesien – Seder och bruk

Traditioner och etikettsregler varierar i det geografiskt utspridda Indonesien med dess många folkgrupper. En del dominerande inslag finns främst på Java, där majoriteten av indoneserna bor. Att vara artig och visa respekt för andra människor är grundläggande. Indoneser pratar ofta i termerna halus (artig, förfinad, mjuk och lyssnande personlighet) i motsats till kasar (grov, oartig, bullrig). Att vara halus är ett ideal.

Indonesien – Äldre historia

Influenser från Indien skapade tidigt en hindu-buddistisk blandkultur i den indonesiska övärlden. Islam kom till området under 1100-talet. På 1700-talet blev Indonesien en holländsk koloni, som i andra världskriget ockuperades av Japan. Vid krigsslutet i augusti 1945 utropade nationalistledaren Sukarno Indonesiens självständighet. Men holländarna återkom och krig utbröt mellan Sukarnos nationalister och Nederländerna. 1949 uppnåddes fred och Indonesien fick sin självständighet med Sukarno som president.

Indonesien – Modern historia

Indonesiens moderna historia präglas av general Suhartos långa maktinnehav från 1968 till 1998. Hans auktoritära regim dominerades av militären och det arméstyrda partiet Golkar. Politisk stabilitet och ekonomisk tillväxt uppnåddes till priset av hårt förtryck av politiska motståndare och separatister. Militären och Suhartos närmaste krets berikade sig stort, men i en ekonomisk kris 1997–1998 föll regimen för folkliga demonstrationer. Indonesien har sedan dess genomgått en tidvis smärtsam demokratisering med många våldsamma inre konflikter.

Indonesien – Politiskt system

Indonesien är en republik vars president utses i direkta allmänna val. Presidenten har stora maktbefogenheter och väljer själv sin regering. I indonesiska regeringar sitter vanligtvis ministrar från såväl moderata muslimska partier som sekulära, nationalistiska. Det lagstiftande representanthuset domineras av samma politiska krafter.

Indonesien – Demokrati och rättigheter

Indonesien har sedan slutet av 1990-talet utvecklats i tydlig demokratisk riktning, även om rättssäkerheten ännu är svag och korruptionen utbredd. Militären har lyckats behålla ett informellt inflytande över politiken. Numera är dock Indonesien en demokrati där de politiska ledarna utses i fria och rättvisa val.

Indonesien – Aktuell politik

Joko Widodo, tidigare möbelfabrikör och guvernör i Jakarta, valdes till Indonesiens president 2014. Därmed fick landet sin första statschef utan bakgrund i den traditionella politiska och/eller militära eliten. Widodo, som valdes om för en ny femårsperiod 2019, har fått erkännande för sina ambitiösa satsningar på infrastruktur och välfärd. Efter åtta år vid makten har Widodo lyckats behålla sin folkliga popularitet.

Fakta – politik

Officiellt namn: Republik Indonesia/Republiken Indonesien
Statsskick: republik, enhetsstat
Stats- och regeringschef: president Joko Widodo (2014–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val: Demokratiska partiet-Kamp (PDI-P) 128, Golkar 85, Gerindra 78, Nasdem-partiet 59, Nationella väckelsepartiet (PKB) 58, Demokratiska partiet (PD) 54, Välfärds- och rättvisepartiet (PKS) 50, Nationella mandatpartiet (PAN) 44, Förenade utvecklingspartiet (PPP) 19 (2019)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val: Demokratiska partiet-Kamp (PDI-P) 109, Golkar 91, Gerindra 73, Demokratiska partiet (DP) 61, Nationella väckelsepartiet (PKB) 47, Nationella mandatpartiet 49, Välfärds- och rättvisepartiet (PKS) 40, Nasdem-partiet 35, Förenade utvecklingspartiet (PPP) 39, Hanura 16 (2014)
Valdeltagande: 75 procent i parlamentsvalet 2014, 69 procent i presidentvalet 2014, 82 procent i president- och parlamentsvalet 2019
Kommande val: president- och parlamentsval den 14 februari 2024

Källor

Indonesien – Militant islamism

Lördagskvällen den 12 oktober 2002 utgör en vattendelare i indonesisk politik. Då utfördes tre samordnade sprängattentat i turistområdet Kuta Beach på Bali. 202 människor dödades och över 300 skadades. Flertalet dödsoffer var utländska turister, däribland 88 australier och sex svenskar. Bakom dådet låg den regionala muslimska extremistgruppen Jemaah Islamiah (JI), som slogs för en islamistisk stat i den muslimska delen av Sydöstasien. Numera är JI splittrad i en mängd mindre grupper. IS-trogna grupperingar har i stället stått för de grövsta terrordåden under senare år.

Indonesien – Aceh

En väpnad kamp för självständighet pågick i provinsen Aceh på Sumatras nordspets mellan 1976 och 2005, då ett fredsavtal kunde ingås. Kriget utspelades mellan separatistgerillan Rörelsen för ett fritt Aceh (Gerakan Aceh Merdeka, GAM) och den indonesiska regeringen och militären. Det beskrevs oftast som lågintensivt med periodvisa offensiver från militären.

Indonesien – Papua

År 1965 inledde rörelsen Organisationen för ett fritt Papua (Organisasi Papua Merdeka, OPM) en väpnad kamp för ett självständigt Papua (1972–2000 kallat Irian Jaya). Det är ett krav som under alla år varit oacceptabelt för Indonesien, vars suveränitet över området är erkänd av FN men ifrågasatt av många invånare och delar av omvärlden.

Indonesien – Utrikespolitik och försvar

Som stormakt i Sydöstasien har Indonesien länge prioriterat regionala frågor i utrikespolitiken. Trots det har landet haft en rad svåra konflikter med grannländer, inte minst med Malaysia och Östtimor. Ockupationen av Östtimor 1975–1999 låg i decennier som en skugga över Indonesiens kontakter med omvärlden. Numera är de utrikespolitiska relationerna över lag goda, även med Östtimor. Indonesien får militärt stöd av USA i kampen mot terrorism.

Fakta – försvar

Armén: 300 400 man (2022)
Flygvapnet: 30 100 man (2022)
Flottan: 65 000 man (2022)
Militärutgifter i andel av BNP: 0,70 procent (2021)
Militärutgifter i andel av statsbudgeten: 3,9 procent (2021)

Källor

Indonesien – Ekonomisk översikt

Indonesien är Sydöstasiens största ekonomi. Landet har genomgått en omfattande ekonomisk omvandling sedan Asienkrisen 1998 och lockar numera investerare med en stor konsumentmarknad, rika naturtillgångar och politisk stabilitet. Coronapandemin under 2020-talets första år ledde till att den indonesiska ekonomin vände nedåt, men bara tillfälligt.

Fakta – Ekonomi

BNP per invånare: 4 788 US dollar (2022)
BNP-tillväxt: 5,3 procent (2022)
Total BNP: 1 319 100 miljoner US dollar (2022)
Jordbrukets andel av BNP: 12,4 procent (2022)
Industrins andel av BNP: 41,4 procent (2022)
Servicesektorns andel av BNP: 41,8 procent (2022)
Inflation: 4,6 procent (2022)
Statsskulden i andel av BNP: 39,9 procent (2022)
Utlandsskuld: 416 471 miljoner US dollar (2021)
Valuta: rupiah
Varuexport: 291 979 miljoner US dollar (2022)
Varuimport: 237 447 miljoner US dollar (2022)
Bytesbalans: 13,2 miljarder US dollar (2022)
Varuhandeln i andel av BNP: 40 procent (2022)
Viktigaste exportvaror: naturgas, palmolja, olja och oljeprodukter, metaller (2021)
Största handelspartner: Kina, USA, Japan, Singapore, Indien, Malaysia (2021)
Bistånd per invånare: 2 US dollar (2021)

Källor

Indonesien – Naturtillgångar, energi och miljö

Indonesien är ett av världens mest gynnade länder när det gäller fiskevatten, skog, mineral och bördig jord. De stora tillgångarna av kol, fossilgas och olja spelar en viktig roll för ekonomin, men utvinningen av naturrikedomarna leder till stora miljöskador. Indonesien tillhör de sju länder som släpper ut mest klimatskadliga växthusgaser.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per invånare: 886 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per invånare: 814 kilowattimmar, kWh (2014)
Andel av befolkningen med tillgång till elektricitet: 99 procent (2021)
Andel av landsbygdsbefolkningen med tillgång till elektricitet: 98 procent (2021)
Utsläpp av växthusgaser totalt: 976,49 miljoner ton (2020)
Utsläpp av växthusgaser per invånare: 3,57 ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av koldioxid totalt: 563 197 tusen ton (2020)
Utsläpp av koldioxid per invånare: 2,1 ton (2020)
Utsläpp av metangas totalt: 333 995 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)

Källor

Indonesien – Jordbruk och industri

Indonesiens tropiska klimat med rik nederbörd i stora delar av landet gör att förutsättningarna för jordbruk är goda. Industrins bidrag till landets BNP är dock större än jordbrukets. Många industriföretag är små eller medelstora och framställer produkter för den inhemska marknaden.

Fakta – Jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP: 12,4 procent (2022)
Andel av landytan som används för jordbruk: 33,2 procent (2018)
Andel av landytan som är skogbevuxen: 49,1 procent (2020)
Industrins andel av BNP: 41,4 procent (2022)

Källor