Indonesien

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/indonesien/

Den indonesiska övärlden breder ut sig nästan 500 mil mellan Sydöstasiens fastland och Australien. Indonesien är världens fjärde folkrikaste stat och har den största muslimska befolkningen i världen. Sedan president Suhartos fall 1998 har landet utvecklats i demokratisk riktning. I Papua förs en väpnad kamp för självständighet. Tsunamin 2004 drabbade Indonesien hårt, med runt 170 000 döda.

Indonesien – Geografi och klimat

Indonesien utgörs av en väldig övärld som breder ut sig mellan det sydöstasiatiska fastlandet och Australien. Av de drygt 18 000 öarna är ungefär 6 000 bebodda. Indonesien har ett tropiskt havsklimat med hög luftfuktighet. 

Fakta – Geografi och klimat

Yta
1 904 569 km2 (2022) 1
Tid
svensk +6–8 timmar
Angränsande land/länder
Malaysia, Papua Nya Guinea, Östtimor
Huvudstad med antal invånare
Jakarta 10 900 000 (FN-uppskattning 2021) 2
Övriga större städer
Bekasi 3 500 000, Surabaya 3 000 000, Depok 2 800 000, Bandung 2 600 000, Tangerang 2 400 000, Medan 2 370 000 (FN-uppskattning 2021)
Högsta berg
Puncak Jaya (Papua, 5 030 m ö h)
Viktiga floder
Kapuas och Mahakam (Kalimantan), Batang Hari och Musi (Sumatra), Mamberamo och Digul (Papua)
Största sjö
Danau Toba (Sumatra)
Medelnederbörd/år
i väst och norr ca 2 000 mm, östra Java och Nusa Tenggara ca 1 000 mm
Medeltemperatur/dygn
Jakarta ca 27 °C hela året
1. uppgiften avser landytan
2. Regeringen föreslog i augusti 2019 att huvudstaden ska flyttas till östra Kalimantan på Borneo.

Källor

Indonesien – Befolkning och språk

Indonesien är världens fjärde folkrikaste land. En klar majoritet av invånarna härstammar från malajfolk som under 500-talet före Kristus vandrade in från det asiatiska fastlandet. Dagens befolkning är uppdelad i ett stort antal folkgrupper (enligt vissa källor 400), varav många talar egna språk och har egna kulturer. Nästan hälften av invånarna är javaneser, vilka numera även bor på andra öar än Java.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
stor majoritet av malajiska folk (största grupper är javaneser, sundaneser, madureser), minoriteter av t   ex papuanska, mikronesiska och melanesiska folkslag samt kineser
Antal invånare
273 523 621 (2020)
Antal invånare per kvadratkilometer
146 (2020)
Andel invånare i städerna
56,6 procent (2020)
Nativitet/födelsetal
17,7 per 1000 invånare (2019)
Mortalitet/dödstal
6,5 per 1000 invånare (2019)
Befolkningstillväxt
1,1 procent (2020)
Fertilitetsgrad
2,3 antal födda barn per kvinna (2019)
Andel kvinnor
49,7 procent (2020)
Förväntad livslängd
72 år (2020)
Förväntad livslängd för kvinnor
74 år (2019)
Förväntad livslängd för män
70 år (2019)
Språk
bahasa indonesia är officiellt språk, därutöver talas ca 400 lokala språk (varav javanesiska och sundanesiska är störst)

Källor

Indonesien – Religion

Författningen föreskriver religionsfrihet men slår samtidigt fast att republiken Indonesien vilar på tanken om tron på en gud. Ateism är inte direkt förbjudet men betraktas ofta med stor skepsis. Det finns sex officiellt erkända religioner: hinduism, buddism, islam, katolicism, protestantism och konfucianism. Personer som bekänner sig till någon annan trosuppfattning, exempelvis landets många stamreligioner, kan registrera sig hos myndigheterna som tillhörande sociala – inte religiösa – grupper.

Indonesien – Utbildning

I Indonesien råder tolvårig skolplikt för alla barn från sju års ålder. I verkligheten hoppar nästan var femte elev av skolan efter de sex första åren. Avhoppen sker främst bland fattiga barn på landsbygden.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
93,5 procent (2018)
Antal elever per lärare i grundskolan
17 (2018)
Läs- och skrivkunnighet
96,0 procent (2020)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
2,8 procent (2019)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
17,3 procent (2020)

Källor

Indonesien – Kultur

Kulturen i Indonesien präglas av den etniska och religiösa mångfalden. Den äldsta bevarade konsten från 500-talet e Kr är hinduiskt inspirerad. Det finns även många bevarade Buddhastatyer. Från 600- till 900-talet uppfördes kombinerade tempel och mausoleer i vulkanisk sten och tegel, så kallade chandi. På Java hör det stora buddistiska komplexet Borobodur från 700-800-talen till landets sevärdheter. När islam kom till landet under 1100- och 1200-talet fick uppförandet av de hinduisk-buddistiska templen ge vika för moskébyggen.

Indonesien – Sociala förhållanden

Levnadsstandarden och det allmänna hälsotillståndet bland indoneserna har förbättrats markant sedan 1960-talet. Den ekonomiska krisen 1997–1998 innebar ett bakslag, då andelen fattiga i befolkningen steg från en tiondel 1996 till närmare en tredjedel tre år senare. Idag lever åter var tionde indones under den officiella fattigdomsgränsen.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
20 per 1000 födslar (2019)
Andel hiv-smittade vuxna (15–49 år)
0,4 procent (2020)
Andel hiv-smittade bland unga kvinnor (15–24 år)
0,1 procent (2020)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
92,4 procent (2020)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter
86,5 procent (2020)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
2,9 procent (2018)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
112 US dollar (2018)
Andel kvinnor i parlamentet
20 procent (2020)

Källor

Indonesien – Seder och bruk

Traditioner och etikettsregler varierar i det geografiskt utspridda Indonesien med dess många folkgrupper. En del dominerande inslag finns främst på Java, där majoriteten av indoneserna bor. Att vara artig och visa respekt för andra människor är grundläggande. Indoneser pratar ofta i termerna halus (artig, förfinad, mjuk och lyssnande personlighet) i motsats till kasar (grov, oartig, bullrig). Att vara halus är ett ideal.

Indonesien – Äldre historia

Influenser från Indien skapade tidigt en hindu-buddistisk blandkultur i den indonesiska övärlden. Islam kom till området under 1100-talet. På 1700-talet blev Indonesien en holländsk koloni, som i andra världskriget ockuperades av Japan. Vid krigsslutet i augusti 1945 utropade nationalistledaren Sukarno Indonesiens självständighet. Men holländarna återkom och krig utbröt mellan Sukarnos nationalister och Nederländerna. 1949 uppnåddes fred och Indonesien fick sin självständighet med Sukarno som president.

Indonesien – Modern historia

Indonesiens moderna historia präglas av general Suhartos långa maktinnehav från 1968 till 1998. Hans auktoritära regim dominerades av militären och det arméstyrda partiet Golkar. Politisk stabilitet och ekonomisk tillväxt uppnåddes till priset av hårt förtryck av politiska motståndare och separatister. Militären och Suhartos närmaste krets berikade sig stort, men i en ekonomisk kris 1997–1998 föll regimen för folkliga demonstrationer. Indonesien har sedan dess genomgått en tidvis smärtsam demokratisering med många våldsamma inre konflikter.

Indonesien – Politiskt system

Indonesien är en republik vars president utses i direkta allmänna val. Presidenten har stora maktbefogenheter och väljer själv sin regering. I indonesiska regeringar sitter vanligtvis ministrar från såväl moderata muslimska partier som sekulära, nationalistiska. Det lagstiftande representanthuset domineras av samma politiska krafter.

Indonesien – Demokrati och rättigheter

Indonesien har sedan slutet av 1990-talet utvecklats i tydlig demokratisk riktning, även om rättssäkerheten ännu är svag och korruptionen utbredd. Militären har lyckats behålla ett informellt inflytande över politiken. Indonesien betecknas dock numera som en demokrati där de politiska ledarna utses i fria och rättvisa val.

Indonesien – Aktuell politik

Joko Widodo, tidigare möbelfabrikör och guvernör i Jakarta, valdes till Indonesiens president i juli 2014. Därmed fick landet sin första statschef utan bakgrund i den traditionella politiska och/eller militära eliten. Widodo, som valdes om för en ny femårsperiod i april 2019, har fått erkännande för sina ambitiösa satsningar på infrastruktur. Samtidigt har han fått kritik för landets relativt svaga ekonomiska utveckling och – av en del konservativa krafter – för att vara "oislamisk".

Fakta – politik

Officiellt namn
Republik Indonesia/Republiken Indonesien
Statsskick
republik, enhetsstat
Stats- och regeringschef
president Joko Widodo (2014–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Demokratiska partiet-Kamp (PDI-P) 128, Golkar 85, Gerindra 78, Nasdem-partiet 59, Nationella väckelsepartiet (PKB) 58, Demokratiska partiet (PD) 54, Välfärds- och rättvisepartiet (PKS) 50, Nationella mandatpartiet (PAN) 44, Förenade utvecklingspartiet (PPP) 19 (2019)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Demokratiska partiet-Kamp (PDI-P) 109, Golkar 91, Gerindra 73, Demokratiska partiet (DP) 61, Nationella väckelsepartiet (PKB) 47, Nationella mandatpartiet 49, Välfärds- och rättvisepartiet (PKS) 40, Nasdem-partiet 35, Förenade utvecklingspartiet (PPP) 39, Hanura 16 (2014)
Valdeltagande
75 procent i parlamentsvalet 2014, 69 procent i presidentvalet 2014, 82 procent i president- och parlamentsvalet 2019
Kommande val
president- och parlamentsval 2024

Källor

Indonesien – Militant islamism

Lördagskvällen den 12 oktober 2002 utgör en vattendelare i indonesisk politik. Då utfördes tre samordnade sprängattentat i turistområdet Kuta Beach på Bali. 202 människor dödades och över 300 skadades. Flertalet dödsoffer var utländska turister, däribland 88 australier och sex svenskar. Bakom dådet låg den regionala muslimska extremistgruppen Jemaah Islamiah (JI), som slogs för en islamistisk stat i den muslimska delen av Sydöstasien. Numera är JI splittrad i en mängd mindre grupper.

Indonesien – Aceh

En väpnad kamp för självständighet pågick i provinsen Aceh på Sumatras nordspets mellan 1976 och 2005, då ett fredsavtal kunde ingås. Kriget utspelades mellan den separatistiska gerillan Rörelsen för ett fritt Aceh (Gerakan Aceh Merdeka, GAM) och den indonesiska regeringen och militären. Det beskrevs oftast som lågintensivt med perioder av offensiver från militärens sida.

Indonesien – Papua

År 1965 inledde rörelsen Organisationen för ett fritt Papua (Organisasi Papua Merdeka, OPM) en väpnad kamp för ett självständigt Papua (1972–2000 kallat Irian Jaya). Det är ett krav som under alla år varit oacceptabelt för Indonesien, vars suveränitet över området är erkänd av FN men ifrågasatt av många invånare och delar av omvärlden.

Indonesien – Utrikespolitik och försvar

Som stormakt i Sydöstasien har Indonesien länge prioriterat regionala frågor i utrikespolitiken. Trots det har landet haft en rad svåra konflikter med grannländer, inte minst med Malaysia och Östtimor. Ockupationen av Östtimor 1975–1999 låg i decennier som en skugga över Indonesiens kontakter med omvärlden. Idag är dock de utrikespolitiska relationerna över lag goda, även med Östtimor. Indonesien får militärt stöd av USA i kampen mot terrorism.

Fakta – försvar

Armén
300 400 man (2017)
Flygvapnet
30 100 man (2017)
Flottan
65 000 man (2017)
Militärutgifternas andel av BNP
0,9 procent (2020)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten
4,7 procent (2020)

Källor

Indonesien – Ekonomisk översikt

Indonesien är Sydöstasiens största ekonomi. Landet har genomgått en omfattande ekonomisk omvandling sedan Asienkrisen 1998 och lockar numera investerare med en stor konsumentmarknad, rika naturtillgångar och politisk stabilitet. Coronapandemin från våren 2020 innebar att Indonesiens ekonomi vände nedåt och miljontals människor blev arbetslösa.

Fakta – Ekonomi

BNP per person
3 870 US dollar (2020)
BNP-tillväxt
3,2 procent (2021)
Total BNP
1 058 424 miljoner US dollar (2020)
Jordbrukets andel av BNP
13,7 procent (2020)
Industrins andel av BNP
38,3 procent (2020)
Servicesektorns andel av BNP
44,4 procent (2020)
Inflation
1,6 procent (2021)
Statsskuldens andel av BNP
36,6 procent (2020)
Utlandsskuld
417 532 miljoner US dollar (2020)
Valuta
rupiah
Varuexport
163 355 miljoner US dollar (2020)
Varuimport
135 141 miljoner US dollar (2020)
Bytesbalans
-4,5 miljarder US dollar (2020)
Varuhandelns andel av BNP
29 procent (2020)
Viktigaste exportvaror
kolprodukter, naturgas, palmolja, naturgummi, olja, elektriska apparater (2019)
Största handelspartner
Kina, Singapore, Japan, USA, Indien (2019)
Bistånd per person
1 US dollar (2017)

Källor

Indonesien – Naturtillgångar, energi och miljö

Indonesien är ett av världens mest gynnade länder när det gäller fiskevatten, mineraler och bördig jord. Dessutom är nästan halva landytan täckt av tropisk regnskog. De betydande tillgångarna av kol, naturgas och råolja – även om den senare har minskat betydligt – spelar en viktig roll för landets ekonomi.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person
886 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per person
814 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av koldioxid totalt
583 110 tusen ton (2018)
Utsläpp av koldioxid per invånare
2,2 ton (2018)
Andelen energi från förnyelsebara källor
20,9 procent (2018)

Källor

Indonesien – Jordbruk och industri

Indonesiens tropiska klimat med rik nederbörd i stora delar av landet gör att förutsättningarna för jordbruk är goda. Industrins bidrag till landets BNP är dock större än jordbrukets. Många industriföretag är små eller medelstora och framställer produkter för den inhemska marknaden.

Fakta – Jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP
13,7 procent (2020)
Andel av landytan som används för jordbruk
33,2 procent (2018)
Andel av landytan som är skogsbevuxen
49,1 procent (2020)
Industrins andel av BNP
38,3 procent (2020)

Källor