Indonesien

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/indonesien/

Den indonesiska övärlden breder ut sig nästan 500 mil mellan Sydöstasiens fastland och Australien. Indonesien är världens fjärde folkrikaste stat och har den största muslimska befolkningen i världen. Sedan president Suhartos fall 1998 har landet utvecklats i demokratisk riktning. I Papua längst österut förs en väpnad kamp för självständighet. Tsunamin julen 2004 drabbade Indonesien hårt, med runt 170 000 döda. Landet har en bred ekonomi med många inkomstkällor.

Indonesien – Geografi och klimat

Indonesien utgörs av en väldig övärld som breder ut sig mellan det sydöstasiatiska fastlandet och Australien. Av de drygt 18 000 öarna är ungefär 6 000 bebodda. Indonesien har ett tropiskt havsklimat med hög luftfuktighet. 

Fakta – Geografi och klimat

Yta
1 904 569 km2 (2022) 1
Tid
svensk +6–8 timmar
Angränsande land/länder
Malaysia, Papua Nya Guinea, Östtimor
Huvudstad med antal invånare
Jakarta 10 560 000 (folkräkning 2020) 2
Övriga större städer
Surabaya 2 870 000, Bekasi 2 540 000, Bandung 2 440 000, Medan 2 430 000, Depok 2 060 000, Tangerang 1 890 000 (folkräkning 2020)
Högsta berg
Puncak Jaya (Papua, 5 030 m ö h)
Viktiga floder
Kapuas och Mahakam (Kalimantan), Batang Hari och Musi (Sumatra), Mamberamo och Digul (Papua)
Största sjö
Danau Toba (Sumatra)
Medelnederbörd/år
i väst och norr ca 2 000 mm, östra Java och Nusa Tenggara ca 1 000 mm
Medeltemperatur/dygn
Jakarta ca 27 °C hela året
1. uppgiften avser landytan
2. Regeringen föreslog i augusti 2019 att huvudstaden ska flyttas till östra Kalimantan på Borneo.

Indonesien – Befolkning och språk

Indonesien är världens fjärde folkrikaste land. En klar majoritet av invånarna härstammar från malajfolk som under 500-talet f Kr vandrade in från det asiatiska fastlandet. Befolkningen är uppdelad i ett stort antal folkgrupper – enligt vissa källor 400 – varav många talar egna språk och har egna kulturer.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
stor majoritet av malajiska folk (största grupper är javaneser, sundaneser, madureser), minoriteter av t   ex papuanska, mikronesiska och melanesiska folkslag samt kineser
Antal invånare
277 534 122 (2023)
Antal invånare per kvadratkilometer
145 (2021)
Andel invånare i städerna
58 procent (2022)
Nativitet/födelsetal
16,2 per 1000 invånare (2022)
Mortalitet/dödstal
9,6 per 1000 invånare (2022)
Befolkningstillväxt
0,7 procent (2023)
Fertilitetsgrad
2,2 födda barn per kvinna (2021)
Andel kvinnor
49,7 procent (2022)
Förväntad livslängd
68 år (2021)
Förväntad livslängd för kvinnor
70 år (2021)
Förväntad livslängd för män
66 år (2021)
Språk
bahasa indonesia är officiellt språk, därutöver talas ca 400 lokala språk (varav javanesiska och sundanesiska är störst)

Indonesien – Religion

Författningen föreskriver religionsfrihet men slår samtidigt fast att republiken Indonesien vilar på tanken om tron på en gud. Ateism är inte direkt förbjudet men betraktas ofta med stor skepsis. Det finns sex officiellt erkända religioner: hinduism, buddism, islam, katolicism, protestantism och konfucianism.

Indonesien – Utbildning

I Indonesien råder tolvårig skolplikt för alla barn från sju års ålder. I verkligheten hoppar nästan var femte elev av skolan efter de sex första åren. Avhoppen sker främst bland fattiga barn på landsbygden.

Fakta – utbildning

Läs- och skrivkunnighet
96,0 procent (2020)
Andel barn som börjar grundskolan
93,5 procent (2018)
Antal elever per lärare i grundskolan
17 (2018)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
3,5 procent (2020)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
19,2 procent (2020)

Indonesien – Sociala förhållanden

Levnadsstandarden och det allmänna hälsotillståndet bland indoneserna har förbättrats markant sedan 1960-talet. Numera beräknas var tionde indones leva under den officiella fattigdomsgränsen. De fattiga återfinns främst på landsbygden och i landets östra delar. Coronapandemin 2020–2021 innebar en stor påfrestning för sjukvården.

Fakta – sociala förhållanden

Andel invånare med tillgång till dricksvatten från en kontrollerad källa
92 procent (2020)
Andel invånare med tillgång till toaletter
86,5 procent (2020)
Spädbarnsdödlighet
19 per 1000 födslar (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
3,4 procent (2020)
Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
133 US dollar (2020)
Andel kvinnor i parlamentet
22 procent (2023)

Indonesien – Kultur

Kulturen i Indonesien präglas av den etniska och religiösa mångfalden. Karakteristiskt för den klassiska musiken är gamelan-orkestrarna med rötter i animism (andetro), hinduism och buddism. Teater, i synnerhet dockteater, är mycket populärt. 

Indonesien – Seder och bruk

Traditioner och etikettsregler varierar i det geografiskt vidsträckta Indonesien med dess många folkgrupper. En del dominerande inslag finns främst på Java, där folkmajoriteten bor. Att vara artig och visa respekt för andra är grundläggande. Indoneser pratar ofta i termerna halus (artig, förfinad, mjuk personlighet) och kasar (grov, oartig, bullrig). Att vara halus är ett ideal.

Indonesien – Äldre historia

Influenser från Indien skapade tidigt en hindu-buddistisk blandkultur i den indonesiska övärlden. Islam kom till området under 1100-talet. På 1700-talet blev Indonesien en holländsk koloni, som i andra världskriget ockuperades av Japan. Vid krigsslutet 1945 utropade nationalistledaren Sukarno Indonesiens självständighet, men krig utbröt mellan nationalisterna och Nederländerna. 1949 uppnåddes fred och Indonesien fick sin självständighet med Sukarno som president.

Indonesien – Modern historia

Indonesiens moderna historia präglas av general Suhartos långa maktinnehav 1968–1998. Hans auktoritära regim dominerades av militären och det arméstyrda partiet Golkar. Politisk stabilitet och ekonomisk tillväxt uppnåddes till priset av hårt förtryck av politiska motståndare och separatister. I en ekonomisk kris 1997–1998 föll regimen för folkliga demonstrationer. Indonesien genomgick därefter en smärtsam demokratisering med många våldsamma inre konflikter.

Indonesien – Politiskt system

Informationen i detta kapitel har flyttat till Aktuell politik.

Indonesien – Demokrati och rättigheter

Indonesien har sedan slutet av 1990-talet utvecklats i tydlig demokratisk riktning, även om rättssäkerheten ännu är svag och korruptionen utbredd. Militären har lyckats behålla ett informellt inflytande över politiken. Numera är dock Indonesien en demokrati där de politiska ledarna utses i fria och rättvisa val.

Indonesien – Aktuell politik

Indonesien är en republik vars president har stora befogenheter. President sedan 2014 är den tidigare möbelfabrikanten Joko Widodo, Indonesiens första stats- och regeringschef utan bakgrund i den politisk-militära eliten. I presidentvalet 2024, då Widodo var hindrad av författningen från att kandidera, vann hans försvarsminister och tidigare rival Prabowo Subianto. Genom honom får landet i oktober åter en exgeneral som president.

Fakta – politik

Officiellt namn
Republik Indonesia/Republiken Indonesien
Statsskick
republik, enhetsstat
Stats- och regeringschef
president Joko Widodo (2014–) 1
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Demokratiska partiet-Kamp (PDI-P) 109, Golkar 102, Gerindra 86, Nationella väckelsepartiet (PKB) 68, Nasdem-partiet 71, Välfärds- och rättvisepartiet (PKS) 52, Nationella mandatpartiet (PAN) 48, Demokratiska partiet (PD) 44 (2024)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Demokratiska partiet-Kamp (PDI-P) 128, Golkar 85, Gerindra 78, Nasdem-partiet 59, Nationella väckelsepartiet (PKB) 58, Demokratiska partiet (PD) 54, Välfärds- och rättvisepartiet (PKS) 50, Nationella mandatpartiet (PAN) 44, Förenade utvecklingspartiet (PPP) 19 (2019)
Valdeltagande
82 procent i president- och parlamentsvalet 2019, 82 procent i president- och parlamentsvalet 2024
Kommande val
president- och parlamentsval 2029
1. Prabowo Subianto, som vann presidentvalet i februari 2024, tillträder posten i oktober samma år.

Indonesien – Militant islamism

Lördagskvällen den 12 oktober 2002 utgör en vattendelare i indonesisk politik. Då utfördes tre samordnade sprängattentat i turistområdet Kuta Beach på Bali. 202 människor dödades och över 300 skadades. Flertalet dödsoffer var utländska turister, däribland 88 australier och sex svenskar.

Indonesien – Aceh

En väpnad kamp för självständighet pågick i provinsen Aceh på Sumatras nordspets mellan 1976 och 2005, då ett fredsavtal kunde ingås. Kriget utspelades mellan separatistgerillan Rörelsen för ett fritt Aceh (GAM) och den indonesiska regeringen och militären. Det beskrivs oftast som lågintensivt med periodvisa offensiver från militären.

Indonesien – Papua

År 1965 inledde Organisationen för ett fritt Papua (OPM) en väpnad kamp för ett självständigt Papua (1972–2000 kallat Irian Jaya). Det är ett krav som under alla år varit oacceptabelt för Indonesien, vars suveränitet över området är erkänd av FN men ifrågasatt av många invånare och delar av omvärlden.

Indonesien – Utrikespolitik och försvar

Indonesien har länge prioriterat regionala frågor i utrikespolitiken. Trots det har landet haft en rad konflikter med grannländer, främst Malaysia och Östtimor. Ockupationen av Östtimor 1975–1999 låg i decennier som en skugga över Indonesiens kontakter med omvärlden. Numera är de utrikespolitiska relationerna över lag goda – även med Östtimor. Indonesien får militärt stöd av USA.

Fakta – försvar

Armén
300 400 man (2022)
Flygvapnet
30 100 man (2022)
Flottan
65 000 man (2022)
Militärutgifter i andel av BNP
0,70 procent (2022)
Militärutgifter i andel av statsbudgeten
4,1 procent (2022)

Indonesien – Ekonomisk översikt

Indonesien är Sydöstasiens största ekonomi. Landet har genomgått en omfattande ekonomisk omvandling sedan Asienkrisen 1998 och lockar numera investerare med en stor konsumentmarknad, rika naturtillgångar och politisk stabilitet. Coronapandemin i början av 2020-talet ledde till en ekonomisk nedgång, men bara tillfälligt.

Fakta – Ekonomi

BNP per invånare
4 788 US dollar (2022)
BNP-tillväxt
5,3 procent (2022)
Total BNP
1 319 100 miljoner US dollar (2022)
Jordbrukets andel av BNP
12,4 procent (2022)
Industrins andel av BNP
41,4 procent (2022)
Servicesektorns andel av BNP
41,8 procent (2022)
Inflation
4,6 procent (2022)
Statsskulden i andel av BNP
39,9 procent (2022)
Utlandsskuld
416 471 miljoner US dollar (2021)
Valuta
rupiah
Varuexport
291 979 miljoner US dollar (2022)
Varuimport
237 447 miljoner US dollar (2022)
Bytesbalans
13,2 miljarder US dollar (2022)
Varuhandeln i andel av BNP
40 procent (2022)
Viktigaste exportvaror
naturgas, palmolja, olja och oljeprodukter, metaller (2021)
Största handelspartner
Kina, USA, Japan, Singapore, Indien, Malaysia (2021)
Mottaget bistånd per invånare
2 US dollar (2021)

Indonesien – Naturtillgångar, energi och miljö

Indonesien är ett av världens mest gynnade länder när det gäller fiskevatten, skog, mineral och bördig jord. De stora tillgångarna av kol, fossilgas och olja spelar en viktig roll för ekonomin, men utvinningen av naturrikedomarna leder till stora miljöskador. Indonesien tillhör de sju länder som släpper ut mest klimatskadliga växthusgaser.

Fakta – energi och miljö

Andel av befolkningen med tillgång till elektricitet
99 procent (2021)
Andel av landsbygdsbefolkningen med tillgång till elektricitet
98 procent (2021)
Utsläpp av växthusgaser totalt
976,49 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av växthusgaser per invånare
3,57 ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av koldioxid totalt
563 197 tusen ton (2020)
Utsläpp av koldioxid per invånare
2,1 ton (2020)
Utsläpp av metangas totalt
333 995 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)

Indonesien – Jordbruk och industri

Indonesiens tropiska klimat med rik nederbörd i stora delar av landet gör att förutsättningarna för jordbruk är goda. Industrins bidrag till landets BNP är dock större än jordbrukets. Många industriföretag är små eller medelstora och framställer produkter för den inhemska marknaden.

Fakta – jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP
12,4 procent (2022)
Andel av landytan som används för jordbruk
33,2 procent (2018)
Andel av landytan som är skogbevuxen
49,1 procent (2020)
Industrins andel av BNP
41,4 procent (2022)