Indonesien

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/indonesien/

Den indonesiska övärlden breder ut sig nästan 500 mil mellan Sydöstasiens fastland och Australien. Indonesien är världens fjärde folkrikaste stat och har den största muslimska befolkningen i världen. Sedan president Suhartos fall 1998 har landet utvecklats i demokratisk riktning. I Papua förs en väpnad kamp för självständighet. Tsunamin 2004 drabbade Indonesien hårt, med runt 170 000 döda.

Geografi och klimat

Indonesien utgörs av en väldig övärld som breder ut sig mellan det sydöstasiatiska fastlandet och Australien. Av de drygt 18 000 öarna är ungefär 6 000 bebodda. Arkipelagen sträcker sig nästan 500 mil i öst-västlig riktning och 200 mil från norr till söder. Rakt genom landet skär ekvatorn. Den indonesiska övärlden omfattar en yta som är något större än Australiens fastland, men fyra femtedelar utgörs av hav. I väster och i söder omges landet av Indiska oceanen och i nordöst tar Stilla havet vid.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
1 904 569 km2 (2018) 1
Tid
svensk +6–8 timmar
Angränsande land/länder
Malaysia, Papua Nya Guinea, Östtimor
Huvudstad med antal invånare
Jakarta 10 500 000 (FN-uppskattning 2018) 2
Övriga större städer
Surabaya 2 900 000, Bandung 2 500 000, Medan

2 300 000, Semarang 1 800 000, Palembang 1 700 000, Ujung Pandang (Makassar) 1 500 000 (FN-uppskattning 2018)

Högsta berg
Puncak Jaya (Papua, 5 030 m ö h)
Viktiga floder
Kapuas och Mahakam (Kalimantan), Batang Hari och Musi (Sumatra), Mamberamo och Digul (Papua)
Största sjö
Danau Toba (Sumatra)
Medelnederbörd/år
i väst och norr ca 2 000 mm, östra Java och Nusa Tenggara ca 1 000 mm
Medeltemperatur/dygn
Jakarta ca 27 °C hela året
1. uppgiften gäller landytan
2. Regeringen föreslog i augusti 2019 att huvudstaden ska flyttas till östra Kalimantan på Borneo.

Källor

Befolkning och språk

Indonesien är världens fjärde folkrikaste land. En klar majoritet av invånarna härstammar från malajfolk som under 500-talet före Kristus vandrade in från det asiatiska fastlandet. Dagens befolkning är uppdelad i ett stort antal folkgrupper (enligt vissa källor 400), varav många talar egna språk och har egna kulturer. Nästan hälften av invånarna är javaneser, vilka numera även bor på andra öar än Java.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
stor majoritet av malajiska folk (största grupper är javaneser, sundaneser, madureser); minoriteter av t   ex papuanska, mikronesiska och melanesiska folkslag samt kineser
Antal invånare
263 991 379 (2017)
Antal invånare per kvadratkilometer
146 (2017)
Andel invånare i städerna
54,7 procent (2017)
Nativitet/födelsetal
19,0 per 1000 invånare (2016)
Mortalitet/dödstal
7,1 per 1000 invånare (2016)
Befolkningstillväxt
1,1 procent (2017)
Fertilitetsgrad
2,4 antal födda barn per kvinna (2016)
Andel kvinnor
49,7 procent (2017)
Förväntad livslängd
69 år (2016)
Förväntad livslängd för kvinnor
71 år (2016)
Förväntad livslängd för män
67 år (2016)
Språk
bahasa indonesia är officiellt språk, därutöver talas ca 400 lokala språk (varav javanesiska och sundanesiska är störst)

Källor

Religion

Författningen föreskriver religionsfrihet men slår samtidigt fast att republiken Indonesien vilar på tanken om tron på en gud. Ateism är inte direkt förbjudet men betraktas ofta med stor skepsis. Det finns sex officiellt erkända religioner: hinduism, buddism, islam, katolicism, protestantism och konfucianism. Personer som bekänner sig till någon annan trosuppfattning, exempelvis landets många stamreligioner, kan registrera sig hos myndigheterna som tillhörande sociala – inte religiösa – grupper.

Utbildning

I Indonesien råder tolvårig skolplikt för alla barn från sju års ålder. I verkligheten hoppar nästan var femte elev av skolan efter de sex första åren. Avhoppen sker främst bland fattiga barn på landsbygden. Det finns såväl statliga som muslimska och kristna skolor. De kristna skolorna har gott rykte och många muslimska barn går därför i dessa.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
91,9 procent (2017)
Antal elever per lärare i grundskolan
16 (2017)
Läs- och skrivkunnighet
95,4 procent (2016)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
20,5 procent (2015)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
20,5 procent (2015)

Källor

Kultur

Kulturen i Indonesien präglas av den etniska och religiösa mångfalden. Den äldsta bevarade konsten från 500-talet e Kr är hinduiskt inspirerad. Det finns även många bevarade Buddhastatyer. Från 600- till 900-talet uppfördes kombinerade tempel och mausoleer i vulkanisk sten och tegel, så kallade chandi. På Java hör det stora buddistiska komplexet Borobodur från 700-800-talen till landets sevärdheter. När islam kom till landet under 1100- och 1200-talet fick uppförandet av de hinduisk-buddistiska templen ge vika för moskébyggen.

Massmedier

Författningen och en medielag från 1999 garanterar press- och yttrandefrihet och förbjuder censur. De indonesiska medierna kan i allmänhet verka fritt och det råder ett öppet debattklimat. Det finns dock en rad inskränkningar för medierna.

Fakta – massmedier

Andel av befolkningen som använder internet
40 procent (2018)
Antal mobilabonnemang per 100 invånare
120 (2018)

Källor

Arbetsmarknad

I Indonesien har anställda rätt att organisera sig, men facklig verksamhet motarbetas ibland av arbetsgivare. Staten fastställer varje år en minimilön, men det händer ofta att arbetsgivare inte följer den. Fackligt organiserade har rätt att förhandla kollektivt. Strejkrätten gäller med undantag för vissa yrkesgrupper, som lärare och statstjänstemän. Barnarbete är förbjudet, men förekommer.

Fakta – arbetsmarknad

Arbetslöshet
4,4 procent (2019)
Ungdomsarbetslöshet
16,1 procent (2019)

Källor

Sociala förhållanden

Levnadsstandarden och det allmänna hälsotillståndet bland indoneserna har förbättrats markant sedan 1960-talet. Den ekonomiska krisen 1997–1998 innebar ett bakslag, då andelen fattiga i befolkningen steg från en tiondel 1996 till närmare en tredjedel tre år senare. Idag lever åter var tionde indones under den officiella fattigdomsgränsen.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
21 per 1000 födslar (2018)
Andel hiv-smittade
0,4 procent (2018)
Andel hiv-smittade bland unga kvinnor
0,2 procent (2018)
Andel hiv-smittade bland unga män
0,3 procent (2018)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
89,5 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter
73,1 procent (2017)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
3,3 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
112 US dollar (2016)
Andel kvinnor i parlamentet
20 procent (2018)

Källor

Seder och bruk

Traditioner och etikettsregler varierar i det geografiskt utspridda Indonesien med dess många folkgrupper. En del dominerande inslag finns främst på Java, där majoriteten av indoneserna bor. Att vara artig och visa respekt för andra människor är grundläggande. Indoneser pratar ofta i termerna halus (artig, förfinad, mjuk och lyssnande personlighet) i motsats till kasar (grov, oartig, bullrig). Att vara halus är ett ideal.

Kommunikationer

Svårframkomlig terräng och stora avstånd har gjort att Indonesien ända sedan 1960-talet har satsat på att bygga ut infrastrukturen. Vägnätet är bäst utvecklat på Java, Bali och Sumatra. För persontrafiken är bussar och motorcyklar viktiga. Pendeltåg förbinder Jakarta med närliggande städer. På många håll på de yttre öarna kan invånarna fortfarande bara färdas med flodbåtar och på djungelstigar.

Äldre historia

Influenser från Indien skapade tidigt en hindu-buddistisk blandkultur i den indonesiska övärlden. Islam kom till området under 1100-talet. På 1700-talet blev Indonesien en holländsk koloni, som i andra världskriget ockuperades av Japan. Vid krigsslutet i augusti 1945 utropade nationalistledaren Sukarno Indonesiens självständighet. Men holländarna återkom och krig utbröt mellan Sukarnos nationalister och Nederländerna. 1949 uppnåddes fred och Indonesien fick sin självständighet med Sukarno som president.

Modern historia

Indonesiens moderna historia präglas av general Suhartos långa maktinnehav från 1968 till 1998. Hans auktoritära regim dominerades av militären och det arméstyrda partiet Golkar. Politisk stabilitet och ekonomisk tillväxt uppnåddes till priset av hårt förtryck av politiska motståndare och separatister. Militären och Suhartos närmaste krets berikade sig stort, men i en ekonomisk kris 1997–1998 föll regimen för folkliga demonstrationer. Indonesien har sedan dess genomgått en tidvis smärtsam demokratisering med många våldsamma inre konflikter.

Politiskt system

Indonesien är en republik vars president utses i direkta allmänna val. Presidenten har stora maktbefogenheter och väljer själv sin regering. I indonesiska regeringar sitter vanligtvis ministrar från såväl moderata muslimska partier som sekulära, nationalistiska. Det lagstiftande representanthuset domineras av samma politiska krafter.

Demokrati och rättigheter

Indonesien har sedan slutet av 1990-talet utvecklats i tydlig demokratisk riktning, även om rättssäkerheten ännu är svag och korruptionen utbredd. Militären har lyckats behålla ett informellt inflytande över politiken. Indonesien betecknas dock numera som en demokrati där de politiska ledarna utses i fria och rättvisa val.

Aktuell politik

Joko Widodo, tidigare möbelfabrikör och guvernör i Jakarta, valdes till Indonesiens president i juli 2014. Därmed fick landet sin första statschef utan bakgrund i den traditionella politiska och/eller militära eliten. Widodo, som valdes om för en ny femårsperiod i april 2019, har fått erkännande för sina ambitiösa satsningar på infrastruktur. Samtidigt har han fått kritik för landets relativt svaga ekonomiska utveckling och – av en del konservativa krafter – för att vara "oislamisk".

Fakta – politik

Officiellt namn
Republik Indonesia/Republiken Indonesien
Statsskick
republik, enhetsstat
Statschef
president Joko Widodo (2014–)
Regeringschef
president Joko Widodo (2014–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Demokratiska partiet-Kamp (PDI-P) 128, Golkar 85, Gerindra 78, Nasdem-partiet 59, Nationella väckelsepartiet (PKB) 58, Demokratiska partiet (PD) 54, Välfärds- och rättvisepartiet (PKS) 50, Nationella mandatpartiet (PAN) 44, Förenade utvecklingspartiet (PPP) 19 (2019)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Demokratiska partiet-Kamp (PDI-P) 109, Golkar 91, Gerindra 73, Demokratiska partiet (DP) 61, Nationella väckelsepartiet (PKB) 47, Nationella mandatpartiet 49, Välfärds- och rättvisepartiet (PKS) 40, Nasdem-partiet 35, Förenade utvecklingspartiet (PPP) 39, Hanura 16 (2014)
Valdeltagande
75 % i parlamentsvalet i april 2014, 69 % i presidentvalet i juli 2014, 82 % i president- och parlamentsvalet i maj 2019
Kommande val
president- och parlamentsval 2024

Källor

Militant islamism

Lördagskvällen den 12 oktober 2002 utgör en vattendelare i indonesisk politik. Då utfördes tre samordnade sprängattentat i turistområdet Kuta Beach på Bali. 202 människor dödades och över 300 skadades. Flertalet dödsoffer var utländska turister, däribland 88 australier och sex svenskar. Bakom dådet låg den regionala muslimska extremistgruppen Jemaah Islamiah (JI), som slogs för en islamistisk stat i den muslimska delen av Sydöstasien. Numera är JI splittrad i en mängd mindre grupper.

Aceh

En väpnad kamp för självständighet pågick i provinsen Aceh på Sumatras nordspets mellan 1976 och 2005, då ett fredsavtal kunde ingås. Kriget utspelades mellan den separatistiska gerillan Rörelsen för ett fritt Aceh (Gerakan Aceh Merdeka, GAM) och den indonesiska regeringen och militären. Det beskrevs oftast som lågintensivt med perioder av offensiver från militärens sida.

Papua

År 1965 inledde rörelsen Organisationen för ett fritt Papua (Organisasi Papua Merdeka, OPM) en väpnad kamp för ett självständigt Papua (1972–2000 kallat Irian Jaya). Det är ett krav som under alla år varit oacceptabelt för Indonesien, vars suveränitet över området är erkänd av FN men ifrågasatt av många invånare och delar av omvärlden.

Utrikespolitik och försvar

Som stormakt i Sydöstasien har Indonesien länge prioriterat regionala frågor i utrikespolitiken. Trots det har landet haft en rad svåra konflikter med grannländer, inte minst med Malaysia och Östtimor. Ockupationen av Östtimor 1975–1999 låg i decennier som en skugga över Indonesiens kontakter med omvärlden. Idag är dock de utrikespolitiska relationerna över lag goda, även med Östtimor. Indonesien får militärt stöd av USA i kampen mot terrorism.

Fakta – försvar

Armén
300 400 man (2017)
Flygvapnet
30 100 man (2017)
Flottan
65 000 man (2017)
Militärutgifternas andel av BNP
0,8 procent (2017)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten
4,8 procent (2017)

Källor

Ekonomisk översikt

Indonesien är Sydöstasiens största ekonomi. Landet har genomgått en omfattande ekonomisk omvandling sedan Asienkrisen 1998 och lockar numera investerare med en stor konsumentmarknad, rika naturtillgångar och politisk stabilitet.

Fakta – Ekonomi

BNP per person
3 894 US dollar (2018)
Total BNP
1 042 173 miljoner US dollar (2018)
BNP-tillväxt
5,2 procent (2018)
Jordbrukets andel av BNP
12,8 procent (2018)
Tillverkningsindustrins andel av BNP
19,9 procent (2018)
Servicesektorns andel av BNP
43,4 procent (2018)
Inflation
3,2 procent (2019)
Statsskuldens andel av BNP
30,1 procent (2018)
Utlandsskuld
354 352 miljoner US dollar (2017)
Valuta
rupiah
Varuexport
180 725 miljoner US dollar (2018)
Varuimport
181 164 miljoner US dollar (2018)
Bytesbalans
- 31 051 miljoner US dollar (2018)
Varuhandelns andel av BNP
35 procent (2018)
Viktigaste exportvaror
kolprodukter, naturgas, palmolja, naturgummi, olja, elektriska apparater
Största handelspartner
Kina, Singapore, Sydkorea, Japan, USA

Källor

Naturtillgångar, energi och miljö

Indonesien är ett av världens mest gynnade länder när det gäller fiskevatten, mineraler och bördig jord. Dessutom är nästan 60 procent av landet täckt av skog. De betydande tillgångarna av kol, naturgas och råolja – även om den senare har minskat betydligt – spelar en viktig roll för landets ekonomi.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person
886 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per person
814 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av koldioxid totalt
464 176 tusen ton (2014)
Utsläpp av koldioxid per invånare
1,8 ton (2014)
Andelen energi från förnyelsebara källor
36,9 procent (2015)

Källor

Jordbruk och fiske

Indonesiens tropiska klimat med rik nederbörd i stora delar av landet gör att förutsättningarna för jordbruk är goda. Nedfall av vulkanisk aska har gjort jorden bördig på flera håll, särskilt på Java och Bali. Stora orörda områden finns på Sumatra, Kalimantan och österut i övärlden, där bördigheten är sämre.

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP
12,8 procent (2018)
Andel av landytan som används för jordbruk
31,5 procent (2016)

Källor

Industri

År 1991 blev industrins bidrag till Indonesiens BNP för första gången större än jordbrukets. Sedan dess har industrins andel ökat ytterligare till nästan hälften av BNP. Många industriföretag är små eller medelstora och framställer produkter för den inhemska marknaden.

Turism

Turismen är av stor betydelse för Indonesiens ekonomi och den är en viktig källa till utländsk valuta. För utlänningar är Java med sina tempel och vulkaner samt Balis stränder och hinduiska festivaler de mest populära resmålen. Men även Lombok, Sumatra och Sulawesi drar till sig allt fler turister.

Fakta – turism

Antal utländska besökare per år
11 519 000 (2016)
Turistinkomster
12599 000 000 US dollar (2016)
Turistinkomsternas andel av exporten
7,5 procent (2016)

Källor