Senegal
Försäljare för får till en strand i Dakar. De ska tvättas innan de kan säljas inför den muslimska högtiden id al-fitr. Foto: Sylvain Cherkaoui/TT

Senegal

Senegal är den enda staten på det västafrikanska fastlandet som aldrig styrts av militärer. Dess första president efter självständigheten 1960 var poeten Léopold Sédar Senghor, som följts av andra civila ledare. Sedan början av 1980-talet råder flerpartidemokrati. I regionen Casamance i söder har det i decennier pågått ett lågintensivt separatistkrig. Trots att Senegal är mer utvecklat än de flesta av grannländerna råder stor fattigdom. Majoriteten av befolkningen är beroende av odling och fiske för eget bruk för att klara sin försörjning.

Viktiga händelser

  • 2024

  • Presidentval äger rum den 24 mars. Valet föregås av omfattande politiska oroligheter, som bland annat triggats av regimens försök att senarelägga valet. Den främste oppositionskandidaten Bassirou Diomaye Faye vinner klart över Amadou Ba från regeringskoalitionen.

  • 2019

  • Macky Sall väljs om som president. Flera kandidater som hade kunnat utmana honom får inte delta i valet.

  • 2017

  • Alliansen BBY som omfattar president Macky Salls parti APR-Yakaar vinner parlamentsvalet.

  • 2012

  • Macky Sall, en före detta premiärminister under president Abdoulaye Wade, vinner presidentvalet i februari/mars. Valet har föregåtts av våldsamma oroligheter. Den partiallians där Salls parti ingår i, BBY, vinner parlamentsvalet senare samma år.

  • 2011

  • Protesterna mot president Abdoulaye Wades styre tilltar. En proteströrelse kallad Vi har fått nog (Y’en a marre) växer fram och samlar framför allt unga senegaleser.

  • 2007

  • Abdoulaye Wade väljs om som president. Trots ett starkt missnöje med hans styre, lyckas den splittrade oppositionen inte besegra honom. Oppositionen bojkottar parlamentsvalet som hålls senare samma år. Hårdnande livsvillkor leder till våldsamma upplopp ut i Dakar i slutet av året. Kravaller bryter även ut året efter.

  • 2004

  • Fredsavtal undertecknas mellan regeringen och MFDC, separatiströrelsen i Casamance i södra Senegal. Två år senare tar oroligheterna fart på nytt.

  • 2001

  • En ny författning antas.

  • 2000

  • Oppositionsledaren Abdoulaye Wade vinner presidentvalet. Abdou Diouf erkänner sig besegrad.

  • 1989

  • Senegambia, konfederationen mellan Senegal och Gambia, upplöses.

  • 1982

  • En väpnad konflikt bryter ut i Casamance i södra Senegal. Senegal och Gambia bildar en ekonomisk och militär konfederation kallad Senegambia.

  • 1981

  • Abdou Diouf, den tidigare premiärministern, tar över som president efter Léopold Sédar Senghor. Diouf och Socialistpartiet (PS) vinner det president- och parlamentsval som hålls 1983.

  • 1978

  • Ett tredje, konservativt parti tillåts att verka. Senegal har nu fyra partier, det styrande Socialistpartiet, ett liberalt parti, ett marxist-leninistiskt och ett konservativt.

  • 1974

  • Ett oppositionsparti tillåts och två år senare ännu ett, vid sidan av president Léopold Sédar Senghors parti som nu har bytt namn till Socialistpartiet (PS).

  • 1966

  • Senegal blir en enpartistat.

  • 1963

  • President Léopold Sédar Senghors parti Senegalesiska framstegsunionen (på franska förkortat till UPS) vinner ett omtvistat parlamentsval. En ny författning antas som stärker presidentens makt

  • 1960

  • Senegal blir en självständig stat. Léopold Sédar Senghor blir den nya statens president.

10133

Mer läsning finns här!

I UI:s webbtidning utrikesmagasinet.se hittar du analyser och krönikor skrivna av svenska och internationella forskare, analytiker och journalister med bred erfarenhet av olika länder och regioner.

Det mesta är på svenska och alla artiklar är fritt tillgängliga.

Tipsa gärna dina vänner!

Till Utrikesmagasinet

poddbild-final.jpg


En podd om internationella frågor från Utrikespolitiska institutet.

Lyssna på Utblick

Varukorg

Totalt 0