Senegal
Försäljare för får till en strand i Dakar. De ska tvättas innan de kan säljas inför den muslimska högtiden id al-fitr. Foto: Sylvain Cherkaoui/TT

Senegal

Senegal är den enda staten på det västafrikanska fastlandet som aldrig styrts av militärer. Dess första president efter självständigheten 1960 var poeten Léopold Sédar Senghor, som följts av andra civila ledare. Sedan början av 1980-talet råder flerpartidemokrati. I regionen Casamance i söder har det i decennier pågått ett lågintensivt separatistkrig. Trots att Senegal är mer utvecklat än de flesta av grannländerna råder stor fattigdom. Majoriteten av befolkningen är beroende av odling och fiske för eget bruk för att klara sin försörjning.

Senaste händelser/kalendarium

Till kalendariet
  • 2021

    • November

    • Oppositionspolitiker grips i Dakar

      Gripandena av tre oppositionsledare leder till sammanstötningar mellan polis och demonstranter i Dakar. Enligt oppositionskällor är det Ousmane Sonko, som väntas kandidera i presidentvalet 2024, Barthelemy Dias, som planerar att ställa upp i borgmästarvalet i Dakar i början av 2022, och den före detta ministern Elhadji Malick Gakou. Männen släpps på kvällen samma dag. Dias anklagas för inblandning i en dödsskjutning i stadshuset 2011 och dömts till två års fängelse, varav 18 månader villkorligt. Hans överklagan av domen prövas nu, men rättegången sker i hans frånvaro.

    • September

    • Ny oppositionsallians bildas

      Ett 20-tal oppositionspartier går samman i en ny allians som heter Yewwi Askan Wi (Befria folket) på wolof. En ledande roll spelas av Ousmane Sonkos Senegals patrioter för arbete, etik och broderskap (Pastef) och Khalifa Salls Koalitionen för Senegals förnyelse (Manko Taxawu Senegaal). Alliansen väntas ställa upp lokal- och regionalvalen i januari 2022 och i parlamentsvalet senare samma år. De partier som deltar har lovat att inte inleda något samarbete med president Salls Benno Bokk Yakaar (BBY) som idag har en stark ställning i parlamentet, nationalförsamlingen.

    • Augusti

    • "Afrikas Pinochet" är död

      Hissène Habré, president 1982–1990 och premiärminister 1978–1979, avlider med covid-19 på ett sjukhus i Dakar i Senegal vid 79 års ålder. Habré, som fick öknamnet Afrikas Pinochet, dömdes i maj 2016 till livstids fängelse för brott mot mänskligheten i form av summariska avrättningar, tortyr, tvångsslaveri, kidnappning och våldtäkt vid en specialdomstol i Senegal som inrättats av Afrikanska unionen (AU) och Senegal. Han dömdes även för att personligen ha begått våldtäkt. Habré var den förste afrikanske ledaren att dömas i Afrika samt den förste statschefen att dömas för brott mot mänskligheten av en domstol i ett annat land. Habré styrde Tchad från 1982 till dess att han störtades av expresident Déby 1990. Habrés regim anses vara ansvarig för runt 40 000 politiska mord.

    • Juli

    • HRW kritiserar ny antiterrorlag

      En ny lagstiftning mot terrorism kritiseras av Human Rights Watch (HRW) som menar att det kan utnyttjas för att tysta oppositionella röster (se Juni 2021). HRW uppmanar den senegalesiska regeringen att göra en översyn av lagen, bland annat på grund av de stora befogenheter som polisen får när det gäller övervakning av medborgarna. Organisationen kritiserar även lagen för att vara så vagt formulerad att den riskerar att inskränka både mötes- och yttrandefriheten. Regeringen hävdar att den behövs för att hantera hotet från terroristgrupper.

    • Juni

    • Protester mot förslag till ny lagstiftning mot terrorism

      Tumult bryter ut mellan demonstranter och polis i Dakar när parlamentet debatterar ett nytt förslag till antiterrorlag. Det känsligaste delen av lagen rör en paragraf där allvarliga brott mot den allmänna ordningen likställs med terrorism. Detta är, enligt oppositionen, ett sätt att tysta oppositionella röster. En oppositionsallians som kallar sig för Rörelsen för demokratins försvar (M2D) hade uppmanat sina anhängare att protestera mot lagförslaget. Omröstningen sker under en politiskt känslig tid, då det spekuleras om att president Macky Sall överväger att ställa upp för en tredje mandatperiod som president, trots att författningen stadgar att en president bara har rätt att ställa upp för omval en gång.

Till kalendariet

Varukorg

Totalt 0